Kickstart på Breakit – men skulle jag leva upp till förväntningarna?

Del 10 av Camilla Björkmans artikelserie Vd-resan på 100 dagar. Dag 87.

Konferensen. Få tillställningar har man väl så mycket hatkärlek till som just denna. Jag har själv varit med om min beskärda del av konferenser – och anordnat lika många själv – och vet att det kan vara allt från mardröm till fullträff.

Därför var det med viss nervositet i magen jag satte mig på tåget mot Åre tillsammans med Breakit-gänget i förra veckan. Vi skulle fira att vi nått våra mål, ha kul och prata framtid.

Men för mig innebar den här konferensen betydligt mer än så. Det var min första konferens som vd för Breakit, och jag ville också introducera Breakit 2.0 – vårt nästa steg. Jag var orolig att jag inte skulle leva upp till allas förväntningar. Tänk om de tyckte att jag var en bluff?

Så hur gick det? Faktum är... att det nog gick rätt bra! Kanske till och med mycket bra, om jag ska tro Breakit-gängets reaktioner. Inte bara hade vi väldigt kul ihop, alla var med och bidrog och själv fick jag med mig massor av smarta inspel tillbaka. Puh!

Det har dock inte alltid sett ut så på konferenser jag ordnat. Så för att bidra med något av nytta i den här artikeln tänkte jag gå igenom mina värsta konferens-missar – och vad som funkade bättre denna gång. Kanske kan någon annan ny vd slippa gå i samma fällor. Häng på!

Misstag 1: Jag har slarvat med syftet

Visst är det så ofta här man går fel? Man skyndar förbi syftet. Samma sak har gällt mina tidigare konferenser. Eller, syftet har väl varit att “inspirera och ha kul” men det räcker liksom inte. Dessutom har jag alltid varit ute i sista sekund. Resultatet har blivit att jag suttit där kvällen innan och rafsat ihop lite olika workshop-övningar, utan någon tydlig röd tråd. 

Det har säkert kommit vissa bra saker ur det, men hur effektivt är det? Trots allt ska hela företaget checka ut i flera dagar – snacka om timkostnad! Då gäller det att man nyttjar tiden väl.

Vis av tidigare misstag tänkte jag därför till kring syftet denna gång. Jag försökte också hålla det enkelt och rensa bort så mycket som möjligt. Det blev då följande tre punkter jag landade i att vi skulle ägna två dagar åt:

Bild från min keynote från konferensen. Jag har världens snyggaste keynote-mall som vår impact-chef Carin Roeraade har gjort.

Misstag 2: Jag har fått folk att (typ) somna

Nästa misstag är att jag tryckt in alldeles för mycket. Med mängder av powerpoints har jag rivit av företagets mission, vision, mål, planer, värderingar och diverse övningar under några späckade dagar. Jag har också haft långa dragningar som folk nästan somnat av. I slutet av dagen har alla suttit där med glansiga ögon, som zombies.

Vad jag lärt mig av detta är: ingen vill lyssna på en föreläsning. Man vill tänka och prata själv. Så låt folk göra det! Det underlättar dessutom enormt för dig själv.

Den här gången blev det därför i princip noll föreläsning från mig. I stället gjorde jag en blandning av att alla fick tänka och skriva, diskutera med hela gruppen, diskutera i smågrupper och ta med sig olika uppgifter till olika ställen (baren och skidbacken). Det funkade toppen om jag får säga det själv – rekommenderas!

Misstag 3: Jag har gjort dåliga workshop-övningar

Också en klassiker. Den värsta workshop-övningen, som jag själv dragit fram i tid och otid, är nog den då man ska spåna fram nya affärsidéer för företaget. Det är i alla fall vanligt i tidningsbranschen där vi behövt många nya idéer. Inte för att tanken med övningen är dålig, utan för att det i 99 fall av 100: a) inte är idéer som är kopplade till företagets mål och b) aldrig blir något av de där idéerna.

Jag minns själv när jag deltog i just en sådan workshop på en tidigare arbetsplats, ett stort tidskriftsförlag. Jag hamnade i en grupp där vi skulle spåna kring nya affärsidéer. Vad vi kom fram till? Jo, att förlaget skulle sluta göra tidningar och börja tillverka ... mobilspel! Ridå.

Nej, skippa den övningen om du frågar mig. Då är det bättre att sätta vissa ramar som folk ska spåna inom. Nu fick till exempel alla spåna kring Breakits mission, som vi inte riktigt är nöjda med. Men inte utan att jag först gett visst bakgrundsmaterial och tydliga ramar:

Uppgiften alla fick spåna kring.

... och här är resultatet. Efter att ha spånat i grupp och skrivit upp de olika missionerna strök vi under de ord och meningar som vi fastnade lite extra för. Nu är det upp till mig att formulera det i en enda vass mening – ett jobb som blir så mycket lättare efter att hela gruppen hjälpt till.

Misstag 4: Jag har känt pressen av att leverera “the plan”

Jag hade faktiskt tänkt göra just det i Åre förra veckan, jag har till och med skrivit om det i den här artikelserien om jag inte minns fel. Nu blev det inte så – vilket jag med facit i hand är glad över. Orsaken var att jag ville att alla breakers skulle vara med och påverka.

Därför dela upp alla på respektive avdelning. Sedan fick de tillsammans drömma stort om var de ska vara om tre år. Chefen på den avdelningen fick samtidigt i uppgift att anteckna. Hen ska nu sammanfatta allt i en strategi/plan (självklart med egna inspel och genom att sortera bland idéerna) på ett A4, och bolla detta med mig innan vi spikar det. Det är sedan den planen som ligger till grund för nästa säsongs mål som börjar i april.

Så hur gick det? Otroligt bra! Jag som var lite tveksam till hur mycket jag egentligen skulle involvera alla är väldigt glad att jag gjorde just det. Det kom in massor av smarta inspel jag själv aldrig kunnat komma på.

Men obs! Detta är inget folkval där flest röster vinner. Du som vd måste såklart sätta riktningen och även också sätta ner foten kring vissa idéer. Annars blir det kanske just – mobilspel.

En annan bra övning – som gav oväntat många smarta inspel. "En av våra största svagheter är att vi inte ser våra svagheter", som vår reporter Johanna Ekström så klokt sa. Man måste vara ständigt paranoid – annars kommer någon och kör över en!

Misstag 5: Jag har inte följt upp

Men det jag utan tvekan varit sämst på är ändå uppföljningen. Jag kämpar verkligen med detta överlag. Men eftersom jag vet att jag är så dålig här har jag tvingats ta till olika knep för att lyckas – det är svårt att leda andra människor annars. Ett sådant knep är att direkt boka in ett datum för uppföljning.

Vad gäller konferensen sa jag till alla att vi skulle ha en uppföljning om några veckor. Det datumet är nu satt till den 20 mars (sorry breakers, jag har inte hunnit mejla er om detta men nu ser ni datumet här, lägg in det i kalendern!). Då är tanken att de konkreta planerna för kommande året ska presenteras.

Vad gjorde jag då för misstag denna gång?

Faktiskt ovanligt få – kanske har jag äntligen lärt mig? Men det var väl inte jättepopulärt att jag en kvart innan konferensens början frågade Stefan och Olle, Breakits grundare, om vi kunde göra om Breakits vision “när vi ändå är i farten”. Där höll det på att gå åt skogen. Lärdom: förankra sådana stora beslut med grundarna åtminstone en vecka före.

Jag har fått en del frågor om hur det går med Breakits grundare. Häng med till nästa vecka så ska jag berätta allt. Vi ses då – tack för mig!

PS: Du är alltid välkommen att mejla mig på camilla@breakit.se, jag blir jätteglad för inspel och tankar!

HELA VD-RESAN PÅ 100 DAGAR (HITTILLS):

• Del 1: Jag har 100 dagar på mig att vända Breakit – häng med på min resa

• Del 2: Hur mår Breakit egentligen? Jag avslöjar siffrorna, utmaningarna och hoten

• Del 3: Han är mitt största problem på Breakit – är det här lösningen?

• Del 4: Jag har lagt 10 år på att sätta mål – nu har jag äntligen knäckt formeln (här är den)

• Del 5: Så mycket ska Breakit dra in – är det realistiskt?

• Del 6: Därför skrotar jag ledningsgruppen – 5 frågor (och svar) som ska lyfta Breakit

• Del 7: Dags att döda våra ”darlings” – här är projekten Breakit måste lägga ner

• Del 8: Nu avgörs det – så ska jag skapa ett (lönsamt) Breakit 2.0

• Del 9: Från kris till säljsuccé på ett år – här är vad jag lärt mig

• Del 10: Kickstart på Breakit – men skulle jag leva upp till förväntningarna?

• Del 11: Efter 100 dagar kom corona – nu måste jag tänka om (såhär)