Breakit logo
Sök ikon
Breakit logo

Hur ska du finansiera ditt företag? Så har techveteranerna tänkt

Riskkapital, crowdfunding, lån eller eget kapital. Det finns flera sätt att dryga ut kassan. Fishbraingrundaren Johan Attby och Instabridgegrundaren Niklas Agevik berättar hur de har tänkt.

Sara Lindmark

Sara Lindmark

sara@breakit.se

Reporter

Nu har Breakits Startupskola kommit till en knäckfråga för de flesta entreprenörer – finansieringen.

Du vill kanske att din startup ska växa i betydligt snabbare takt än vad du kan finansiera med intäkter och egna medel. Det finns flera sätt att få in pengar till kassan – men hur ska man veta vad som passar en bäst?

Johan Attby och Niklas Agevik har båda en hel del erfarenhet att bidra med. De har varit med och grundat och driver varsin snabbväxande startup. Instabridge vill ge tredje världen wifi och Fishbrain är ett socialt nätverk för alla som älskar att fiska, och tog nyligen in hisnande 110 miljoner kronor i riskkapital.

Men att ta in riskkapital, eller VC-kapital* som det kallas, är ingen självklarhet.

Johan Attby, grundare och vd för Fishbrain. Foto: Press.

"Nej, det är verkligen inte solklart. I vårt fall var det ganska givet eftersom vi bygger ett socialt nätverk. Vi kommer inte kunna ta betalt av våra användare förrän det finns tillräckligt många av dem och det visste vi skulle ta flera år”, säger Johan Attby.

Han råder entreprenörer att själv utvärdera sitt case, eller sin idé. En investerare på ett riskkapitalbolag bedömer givetvis potentialen – är bolaget globalt skalbart eller inte? Det är också svårt att få riskkapitalisterna på kroken innan man har något slags bevis att trycka på.

“I tidiga faser är det smart att leta efter ängelinvesterare som kan tillföra kunskap eller nätverk, snarare än bara pengar”, säger Johan Attby.

Fishbrain började som ett egenfinansierat projekt eftersom Johan Attby hade sålt sitt bolag Tific och fått loss pengar från den affären. Efter ungefär ett år fyllde Fishbrain på sin kassa genom ett Almi-lån, som senare konverterades till aktier.

“Vi var tvungna att hitta någon som var villig att ta en väldigt hög risk innan vi hade så mycket siffror att visa upp. Jämför man med i dag så har det skett en explosion i mängden tillgängligt kapital. Själva fundamentet har dock inte ändrats – det är alltid en hög risk i början”, säger Johan Attby.

Nästa steg var att ta in lite drygt en miljon från fem ängelinvesterare. Johan Attby tycker att det faller sig naturligt att ta in riskkapital-pengar först i nästa steg då du förhoppningsvis kan visa upp en första version av tjänsten och en växande användarskara.

“Ungefär ett år efter ängelinvesterarna tog vi först in Industrifonden och därefter Northzone. Då hade vi hunnit samla in användardata och hade bättre bevisföring för att det var ett intressant VC-case. Vi var i ett bra läge för att expandera och öka antalet anställda”, säger Johan Attby.

Det finns dock bolag som har startat med backning från riskkapitalbolag på en gång.

Instabridge kvalar in i det gänget. Bolaget hoppade över all annan extern finansiering fram till att Creandum kom med på tåget 2013 – ett år efter grundandet. Instabridges affärsidé går ut på att konkurrera med dyra mobiloperatörer i utvecklingsländer genom att tillhandahålla billigt wifi. Appen växer främst i Mexiko, Brasilien och USA.

“Hade jag vetat det jag vet nu så hade jag stängt en ängelrunda först. Vi drev Instabridge utan lön ett helt år, det var en jobbig resa där man fick trolla med knäna.

Vi hade blivit mer utspädda men sluppit ta så stor risk”, säger Niklas Agevik.

Niklas Agevik, grundare och vd för Instabridge. Foto: Sara Lindmark.

Han råder entreprenörer att sätta sig ned och fundera över vilken typ av bolag de vill bygga. Är det nästa Snapchat? Eller är fokus snarare lönsamhet eller att gå plus minus noll men göra något bra för världen? I det senare fallet är kanske statliga Vinnova eller ängelinvesterare som vill lösa ett problem, rätt väg att gå.

“Allt är så kopplat till vilket bolag du vill bygga. Vi tittade på hur liknande bolag som oss hade finansierat sig själva. Affärsidén kanske inte var samma men däremot visionen och storleken. Hitta några lämpliga bolag som du kan jämföra dig med och se hur de har gjort”, säger Niklas Agevik.

Johan Attby, som har drivit bolag i 15 år, pekar på att man ska vara medveten om att det är svårare att bli av med en investerare än att skilja sig. Den genomsnittliga tiden från en första investering till exempelvis börsnotering eller konkurs ligger på åtminstone fem-sju år.

Om ett riskkapitalbolag kommer in i bilden är det särskilt viktigt att det klickar med investerings-managern eller den som ska sitta i styrelsen. Det är ju den personen som man kommer att ha mest kontakt med framöver.

Johan Attby råder alla att ta referenssamtal på sina potentiella investerare.

“För att få reda på hur investeraren agerar i olika situationer så snacka med något bolag som det gått väldigt bra för, ett som det gått okej för och ett som det gått kasst för. Det är förvånansvärt få entreprenörer som gör det, det är lätt att bli bländad och tacka ja alldeles för lätt när någon vill investera pengar i ens bolag”, säger han.

Här är Johan Attbys bästa tips


1. Skjut inte för brett
Bolag lägger för lite tid på att hitta rätt typ av VC-bolag. En del är konsumentinriktade medan vissa bara investerar i B2B (företagstjänster, reds anm) eller saas-bolag (molntjänster, reds anm). Du slösar din energi på att ge dig på en investerare som ändå aldrig skulle investera i ditt bolag. Se till att hitta ett varmt intro från någon som känner en investerare och kan lägga in ett gott ord.

2. Hitta lokal investerare
Det finns så mycket tillgängligt kapital i Stockholm så i de tidiga faserna hade jag letat en lokal investerare. Om du däremot vill expandera till Kina, se då till att hitta en kinesisk investerare som kan marknaden. I vårt fall är Japan en spännande marknad så i A-rundan 2014 plockade vi in en investerare från Japan.

3. Tänk strategiskt
Undersök vilka investerare som kan vara bra för just ditt bolag. Titta på riskkapitalbolag som har gjort liknande investeringar tidigare och kan tillföra kunskap utöver pengar. Skriv inte på vad som helst bara för att du blir glad för att någon vill investera utan se till att villkoren är vettiga. Hur tänker de kring preferensaktier till exempel? Det kan ha en enorm påverkan vid en börsnotering eller försäljning.

* VC står för venture capital och är en form av riskkapital som investeras i unga bolag med stor tillväxtpotential.

Missa inte vår faktaruta om de vanligaste finansieringslösningarna längst ned i texten!

FLER TIPS: 

7 vanliga finansieringsalternativ

1. Banklån

Ett vanligt sätt att få in kapital för ett ungt och nystartat bolag. Kräver ofta någon form av säkerhet eller att du kan bevisa att affärer är på väg in.

Fördel: Du som entreprenör slipper att lämna ifrån dig ägande i ditt bolag.

Nackdel: Det är väldigt svårt att få banklån som nystartat bolag eftersom banken inte är intresserade av att ta höga och onödiga risker. Om du skulle lyckas är räntan förstås något som du måste försöka pressa.

2. Lån från Almi

Den statliga finansieringsaktören Almi Företagspartner erbjuder olika typer av lån, både i tidiga faser och när du vill växa eller expandera utomlands. Du behöver kunna visa att ditt företag kan utvecklas och bli lönsamt.

Fördel: Du slipper lämna ifrån dig ägande i ditt bolag. Almi är mer riskbenägna jämfört med banken och lägger större vikt vid dig som entreprenör. Tron på affärsmodellen och entreprenörerna blir Almis säkerhet, även om det krävs en mindre borgen.

Nackdel: Räntan ligger över genomsnittlig bankränta för att kompensera för den högre risken.

3. Riskkapital

De flesta i startupkretsar pratar om riskkapital som innebär att du byter delägarskap mot pengar. Det finns både riskkapitalbolag och privatpersoner, så kallade affärsänglar, som investerar.

Fördel: Bra när du vill gasa och expandera snabbt. Förutom pengarna får du tillgång till personer med stort nätverk och erfarenhet av att arbeta med snabbväxande bolag.

Nackdel: Du kommer att bli utspädd, din aktieandel i bolaget minskar alltså. Du riskerar att tappa kontroll över din skapelse, både finansiellt och beslutsmässigt.

4. Kapital på egen hand

I startupvärlden pratas det främst om externt kapital, men de flesta företagare har säkert gått in med egna pengar någon gång. Eget kapital visar för andra investerare och för banken att du själv tror på din idé.

Fördel: Du har makten och äger hela bolaget själv - en härlig känsla! Du bygger bolaget på ett kostnadsmedvetet sätt eftersom du inte har råd att låta onödiga kostnader skena iväg.  

Nackdel: Svårt att trycka max på gaspedalen och växa så snabbt som du skulle vilja. Du får vara beredd att leva väldigt knapert innan ni har intäkter.

5. Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering

Går ut på att få in kapital från ett stort antal personer som ger en mindre summa var. Det vanligaste är att privatpersoner ges möjlighet att förhandsboka icke-existerande produkter för att finansiera själva framtagandet av den.

Fördel: För ett bolag i uppstartsfasen kan en crowdfundingkampanj vara enda chansen när alla andra säger nej. Kan bygga ett starkt community kring ditt bolag eller produkt och ge många engagerade ambassadörer. Processen är ofta snabbare än att söka kapital från till exempel ett riskkapitalbolag. Det är också du som ensidigt bestämmer villkoren.

Nackdel: Svårt att styra vem som kommer in som delägare i bolaget samt det administrativa arbete som uppstår efter en lyckad kampanj. 

6. Peer-to-peer-lån

Handlar om att runda bankerna genom att privatpersoner eller företag lånar ut pengar till varandra via digitala plattformar som Lendify eller Saveland. Kallas också för crowdlending.

Fördel: Kan vara ett sätt att snabbt få in pengar till din startup.

Nackdel: Ibland kan efterfrågan vara större än utbudet. Det kan göra att du som låntagare får vänta tills P2P-företaget fått in tillräckligt med pengar att låna ut. En större risk att låna ut via det här sättet än att låna, vilket Trustbuddys konkurs varit ett bra exempel på.

7. Stöd och bidrag

Oftast ett underskattat sätt att få finansiering. Det finns en uppsjö olika stöd att ansöka om, både sådana som kommer i form av lån och det bästa – regelrätta bidrag som inte behöver betalas tillbaka.

Fördel: Vem vill inte ha gratis pengar?

Nackdel: Det tar tid att kolla upp vad du kan söka, och att sedan skriva ansökningarna.

Läs mer