Sök

Krönika Olle Aronsson

Ingen hinner kolla 100 bolag på en dag – jag väljer att jaga Jeff Bezos

BreakitBreakit Impact Challenge

Bilden är ett montage. Foto: Tobias Blixt / TT / Istockphotos

Olle Aronsson

Olle Aronsson

Medgrundare

Olle Aronsson kämpar sig igenom bokföringen för att klara steg 3 i Breakit Impact Challenge – och får en idé till en ny stekhet startup.

Bitter som jag är tvingas jag ett par timmar in i utmaningen konstatera: Jag drog nitlotten.

Inte för att förringa Stefans smarta after work eller Camillas klockrena cykelsatsning – men man får nog tillstå att ett komplett register över alla Breakits leverantörer och deras klimatpåverkan är en mer tidskrävande uppgift.

Samtidigt: Det här innebär också att jag förmodligen har allra största chans att göra skillnad!

Och om 30 år, när vi förhoppningsvis (även om det ser rejält, rejält mörkt ut) har lyckats undvika en klimatkatastrof kommer jag knappast att ångra att jag verkligen ansträngde mig.

I början känns det rätt överväldigande. Hur ska jag kunna få koll på vilka av våra drygt 100 leverantörer som orsakar mest klimatutsläpp?

Mitt arbete börjar i Breakits bokföringstjänst. Där vet jag ju att det finns svar på vilka leverantörer vi faktiskt har, och hur mycket vi köper av dem.

Jag börjar med att sortera dem i storleksordning efter hur mycket vi köpt av dem i kronor och ören, sedan årsskiftet.

Överst hamnar:

  • Vårt säljbolag
  • Våra IT-konsulter
  • Vår contentbyrå


Jag ringer upp Cecilia Lindén hos vår samarbetspartner Go Climate Neutral för att reda ut: Hur ska man egentligen beräkna utsläpp från konsulter man anlitar?

“Konsulter är lite av en tolkningsfråga. Om både ni och ert säljbolag räknar in utsläppen som deras anställda orsakar, så blir det dubbelräknat. Så rent generellt kan man säga att det är de som äger de utsläppen, inte ni. Men om ni till exempel har konsulter som flyger från Malmö bara för att träffa er så äger ni dom utsläppen”, säger hon.

Eftersom våra konsulter inte reser på det sättet, och vår största leverantör säljbolaget Leeads faktiskt är med i Impact Challenge själva – så beslutar jag mig för att leta efter andra leverantörer att utsätta för press till en början.

I början känns det rätt överväldigande. Hur ska jag kunna få koll på vilka av våra drygt 100 leverantörer som orsakar mest klimatutsläpp?

Här någonstans märker jag att jag lätt tappar koncentrationen och tankarna svävar iväg.

Borde det inte finnas en bokföringsstartup som lägger till "koldioxid-priset" bredvid det ekonomiska priset, i listan på leverantörsfakturor i ekonomisystemet? Det skulle ge mig som företagare ett mycket tydligare beslutsunderlag.

Någon borde starta det bolaget – mejla mig om du redan har gjort det! 



I alla fall: Jag biter ihop framför skärmen. Och efter lite research och mer rotande i bokföringen inser jag det går att göra vissa generella antaganden.

Ett tjänsteföretag som Breakit har nästan alltid följande leverantörer som orsakar betydande utsläpp:

  • El och värme av lokaler. För Breakits del har jag här kontaktat vår hyresvärd och bett om mer information, eftersom vi hyr i andra hand och inte själva ser fakturor för el och värme.
     
  • Inköp av elektronik, typ datorer och mobiler. Här får vi hjälp av vår eminenta partner Go Climate Neutral för att räkna ut hur mycket utsläpp varje pryl orsakar.
     
  • Mat, till exempel på våra event. Här har vi redan en policy om att bara servera vegetariskt. Finns säkert mer att göra.
     
  • Och, sist men inte minst, hostingbolagens datahallar – ett område där Breakit sticker ut jämför med många andra eftersom vi har så många användare, mycket trafik och mycket innehåll som kräver serverkraft.


För att kunna fokusera, och klara av steg 3, börjar jag således med hosting.

Breakit använder AWS, Amazon Web Services, en av de största serverleverantörerna. Det är vi inte ensamma om.

Enligt en enkät som Breakits reporter Erik Wisterberg gjort i Kodapor, Sveriges största Facebook-grupp för utvecklare, är AWS tillsammans med Microsoft Azure de klart mest populära leverantörerna av molnservrar i Sverige. På tredje plats kom Google Cloud.

En Facebook-enkät har förstås sina brister och ska inte ses som en statistisk undersökning, men med cirka 1000 svarande ger den ändå en vettig fingervisning.

Jakten på Bezos

Hur klimatsmarta är då de amerikanska techjättarna? Det kan, utifrån Breakits research, summeras såhär:

Amazon Web Services. Är tyvärr inte särskilt transparenta, men meddelar att “under 2018 nådde vi milstolpen att över 50% av vår globala infrastruktur drivs av förnyelsebara energikällor”.

Hälften förnybart alltså, men inte särskilt detaljerad information. När vi hör av oss i egenskap av betalande kund har vi också svårt att få svar – vilket miljöorganisationer har kritiserat Amazon för.

Det här innebär att vi som kund har svårt att bedöma våra totala utsläpp – vi får helt enkelt inget svar på vilken klimatpåverkan Breakits hosting-användning har genererat. Skärpning, Jeff Bezos!

Microsoft Azure. Bolaget säger själva att de kommer att nå 60 procent förnybar energi i sina datacenter vid slutet av 2019. Mer transparenta och utförliga i sin information än Amazon, som du kan ta del av här.

Google Cloud. Klart mer transparenta. Redovisar löpande ganska omfattande information om sin klimatpåverkan och sina åtgärder, vilket gör det enklare som köpare att granska och jämföra. Google meddelar också att bolaget “köper förnyelsebar el motsvarande 100 procent av bolagets förbrukning”.

Det innebär att Google är klart mest klimatsmarta av de stora amerikanska techjättarna, vad gäller datacenter-verksamheten.

Det innebär dock inte nödvändigtvis att Google inte köper någon el överhuvudtaget som kommer från fossila bränslen – bara att de matchar sin användning med gröna elköp vilket du kan läsa mer om här.


Googles vd Sundar Pichai.

Dags att byta till Google?

Att hoppa över till en annan hostingleverantör är dessvärre lättare sagt än gjort. Rent tekniskt är Breakits mjukvara nu integrerad med Amazons molnplattform på ett sätt som gör att ett byte kan bli både dyrt och krångligt, och vi är uppbundna hos dem på ett längre avtal.

Dessutom bytte vi till AWS så sent som i januari, och känner att vi rätt nyligen verkligen har fått det att fungera som vi vill.

Själv blir jag rätt irriterad på mig själv för att jag inte tog med klimatet i åtanke när vi valde hostingleverantör i vintras.

Vi vill självklart ha 100 procent förnybar el till vår hosting på sikt – men exakt när vi kan byta till det vet jag helt enkelt inte än.

Helt klart är att arbetet med att utvärdera alla leverantörer fortsätter. Det kommer ta ett tag innan jag har betat av alltihop – och egentligen tar det arbetet aldrig slut eftersom vi hela tiden gör nya inköp.

Min summering – Breakit Impact Challenge, steg 3

Tidsåtgång: 8 timmar (gå igenom bokföringen, hitta vilka leverantörer som var relevanta att kolla närmare på ur klimatsynpunkt, leta information om AWS och deras konkurrenter samt kontakta AWS. Research och frågeställande tog tid – att anta en policy om att alltid låta klimatet väga in tungt vid nya inköp var det klart snabbaste). Och det här arbetet är verkligen inte klart. Breakit har inlett en total översyn av våra leverantörer.

Impact: 4 av 5. Breakit är inget tillverkande bolag, så det är faktiskt möjligt att den nya resepolicyn gör större skillnad (än leverantörsöversynen) på kort sikt vad gäller vårt direkta klimatavtryck. Däremot tror jag att det faktiskt gör stor skillnad att man som kund hör av sig till alla sina leverantörer och ställer frågor – och berättar för dem att man även låter klimatet väga tungt vid inköp. Då hamnar frågan top of mind även hos leverantörerna.

Nöjda medarbetare: 3 av 5. Det är roligare att jobba med inköp, och känns mer meningsfullt, när man också väger in klimatet.

Svårighetsgrad: 4 av 5. Rätt omfattande och svåröverskådligt till en början.

BREAKITS NYA INKÖPSPOLICY
  • Vårt företag ska i största möjliga mån eftersträva att välja de inköp som är bäst för klimatet, där vi har en möjlighet att välja. Alla på företaget som köper in tjänster ska från och med nu ha detta i åtanke.
     
  • Det innebär att vi alltid ska undersöka hur olika alternativ påverkar klimatet när vi ska köpa in en ny typ av produkt eller tjänst – precis som att vi jämför det ekonomiska priset på inköpen. Vi ska alltså ta reda på vilken klimatpåverkan våra inköp har, i största möjliga mån.
     
  • I nästa led ska vi, i största möjliga mån, välja att köpa in det alternativ som är bäst för klimatet i termer av lägst bidrag till de globala utsläppen.

Läs mer