"De lägger sig på kvällen, och när de vaknar har miljoner trillat in på kontot. De tjänar pengar när de sover".

Orden ovan kommer från en toppchef inom musikindustrin som jag pratade med häromveckan. Vi sågs för att hen skulle berätta om hur Spotifys nya giv – möjligheten för artister att runda skivbolagen och ladda upp sin musik direkt – kommer att påverka branschen.

Budskapet gällande skivbolagen var glasklart.

"Om skivbolagen darrar? Knappast, de är på väg in i en ny guldålder".

Ödesbeslutet 

Spotify lanserades den 7 oktober 2008. Men de stora skivbolagen sade länge nej till att släppa in Daniel Ek:s streamingtjänst på världens största musikmarknad USA.

De vågade inte.

Skivbolagen var helt enkelt livrädda att gratis streaming skulle slå sönder den skivförsäljning som fanns kvar efter krisåren, och den nya intäkt som började växa fram genom betalda nedladdningar på Itunes.

I dag, exakt tio år efter lanseringen, är Spotify fortfarande inte ett lönsamt bolag. Bolagets chefer menar att det beror på att man prioriterar tillväxt, men kritiker menar att Spotify fortfarande tvingas att ge bort en för stor del av sina intäkter till rättighetsinnehavarna.

Just det sista är nyckelordet. För vem sitter egentligen på makten i den globala streamingekonomin?

Ett tag såg det ut som att det skulle bli Spotify. Sen kom de stora drakarna. Apple Music har enligt uppgift redan gått om Spotify i USA. Amazon ger bort en light-version av Spotify gratis till sina Prime-kunder – och Google satsar stenhårt på att göra Youtubes betalversion till en potent utmanare.

På andra håll, som i Kina, har nya aktörer mutat in marknaden.

Bästa resultatet på 15 år

Vissa tror att Spotify är en disruptör. Inget kunde vara mer fel. Visst gick skivbutikerna under, men branschens mest centrala maktfaktor – de tre stora skivbolagen – har knappast sett sina affärer slås sönder. 

Tvärtom. Vivendi, ägare av världens största skivbolag, skriver såhär i sin senaste årsredovisning. 

"Universal Music Group redovisar sitt bästa resultat på 15 år".

På bara två år har Universal Musics streamingintäkter mer än fördubblats. Vivendi slår stolt fast att dess skivbolag, som en gång i tiden tycktes dömt att gå under på grund av illegal nedladdning, nu fullt ut skördar frukterna av streamingboomen. 

Pengamaskinen: Gammal musik

2017 växte de globala intäkterna från inspelad musik med 8,1 procent.

"Detta var det tredje året i rad med global tillväxt och en av de högsta tillväxtsiffrorna sedan vi började mäta marknaden 1999", skriver branschorganisationen IFPI i sin stora årliga rapport.

Bakom totalsiffran finns en explosionsartad tillväxt för intäkterna från streaming, upp 41 procent.

Och här kommer det vackra för de tre stora skivbolagsjättarna. De äger rättigheterna till lejonparten av all inspelad musik – den så kallade backkatalogen.

Rockens dinosaurier, Elvis, Beatles, 80-talshitsen. Hela det moderna samhällets soundtrack är deras. 

Låt oss räkna lite matte för att förstå hur viktigt det är. 

Fyra döda dinosaurier är mer än en ny superstjärna

Ed Sheeran – ni vet han med monsterhitten "Shape of You" – blev världens mest streamade artist 2017.

En sådan världssuccé kostar massor med tid, pengar och marknadsföring att bygga upp. Dessutom: Bakom varje ny succé finns ett stort antal förlustbringande flopplanseringar.

För närvarande har Ed Sheeran 38,3 miljoner lyssnare per månad. Det är sjukt mycket. Sådana artister finns det bara en handfull av vid varje givet tillfälle. 

Samtidigt ligger backkatalogen och tickar streams – utan att någon behöver lyfta ett finger. Vi tar rockens insomnade dinosaurier som exempel. 

Slå ihop U2 (9,7 miljoner lyssnare per månad), Aerosmith (9,9 miljoner), Guns & Roses (12,9 miljoner) och Led Zeppelin (10,3 miljoner) – då har du en konstellation som bräcker Ed Sheeran.

I den gamla världen var skivbolagen tvungna att trycka upp nya exemplar av deras skivor, distribuera dem och ta tillbaka osålda returer. Kort sagt: De behövde jobba.

Nu är varje stream en ren vinstaffär. Skivbolagen sitter på en pengamaskin.

Plattformar som Spotify har som bekant en vinstdelningsmodell, där en andel av alla intäkter går till rättighetsinnehavarna baserat på antalet streams. 

Skivbolagens oligopol kan givetvis utmanas på lång sikt. Kanske kan en och annan streamingstjärna födas direkt på Spotify i framtiden. Kanske blir de gamla skivbolagen – vars roll i den nya musikvärlden helt ärligt kan kännas lite luddig – någon gång obsoleta. 

Men de kommande tio åren ser de ut att bli en ny guldålder för de gamla skivbolagsjättarna. En guldålder där deras intäkter sväller i takt med att fler människor i världen upptäcker, och betalar för, strömmad musik.

Massiv tillväxt kvar att hämta

I ett land som Sverige har många redan gjort det skiftet. Här betalar nu 55 procent för att lyssna på musik på nätet, enligt den nysläppta rapporten Svenskarna och Internet. 

Det är extremt i global kontext.

Globalt betalar mindre än en kvarts miljard människor för en musiktjänst. Ni fattar? I Sverige har streamingrevolutionen redan skett. Men i stora delar av världen har den precis börjat. 

När Spotify nu fyller tio år har bolaget gjort en imponerande resa.

Men de nästkommande tio åren kommer att bjuda på stenhård kamp för Daniel Eks streamingjätte, som möter allt hårdare konkurrens.

Skivbolagen kan däremot surfa tryggt på en long-tail-effekt, där deras musikskatt har blivit till en maskin som genererar pengar gratis, dygnet runt.

Eller som rock-giganterna Dire Straits (7,3 miljoner lyssnare per månad) en gång sjöng:

"Money for nothin' and chicks for free".