Vi kallade den ”Sagan om Spotify”, vår stora reportageserie om det svenska streamingbolaget. I den sista delen spekulerade jag och Jon Mauno Pettersson om framtiden, genom att lista 5 tänkbara scenarior.

Längst upp på listan stod ”Skivbolagsdödaren”.

Under den senaste tiden har det kommit små nyhetsbitar som pekar emot att Daniel Ek faktiskt är på väg att sätta kniven i ryggen på skivbolagen, de som en gång i tiden gick med på att låta en okänd startup från Stockholm få strömma deras musik gratis över internet.

När Spotify börsnoterades slog Sveriges medier knut på sig själva för att rapportera. Nu är det betydligt tystare – trots att det som händer just nu är betydligt mer intressant.

1. Vad har egentligen hänt?

Grundfakta i målet är detta. De villkor som skivbolagen sätter styr Spotifys möjligheter att tjäna (eller förlora) pengar. Samtidigt är de traditionella skivbolagens roll i en plattformsstyrd digital värld alltmer luddig.

Många har frågat sig om, och när, Spotify ska bli ett eget skivbolag – och teckna avtal direkt med artister. Detta har tidigare bedömts som omöjligt, eftersom man har varit för beroende av just skivbolagen.

Den 6 juni kom bomben.

Den amerikanska branschtidningen Billboard avslöjade då, med hänvisning till anonyma källor, att Spotify erbjuder förskott på hundratusentals dollar till indie-artister för att licensiera låtar direkt till streamingbolaget.

Tärningen tycks nu vara kastad.

2. Vem tjänar på detta?

Det korta svaret är att både artisten och Spotify blir vinnare. Spotify kan sänka andelen av sina intäkter som går till den som äger inspelningen något (enligt Billboard från 54 procent till 50 procent). Samtidigt kan den enskilde artisten få rejält mycket mer i plånboken per spelning på Spotify. Detta eftersom skivbolagen i vanliga fall tar stora delar av utbetalningen från Spotify.

Nackdelen för artisten är att inget skivbolag står för exempelvis marknadsföring, kostnader för inspelning och musikvideos.

Spotifys bruttomarginal (intäkter minus kostnader för innehåll och distribution) är i dagsläget alldeles för låg för att bolaget ens ska kunna vara i närheten av lönsamhet.

Kort sagt måste Spotify hitta ett sätt att betala mindre för innehållet (eller hitta helt nya intäktskällor).

I en börsnoterad miljö kan lönsamheten inte skjutas på framtiden hur länge som helst.

3. Hur agerar skivbolagen?

Flera av de stora skivbolagen har i samband med Spotifys börsnotering börjat sälja av sina ägarandelar i bolaget. Därmed minskar deras incitament att hålla just Spotify under vingarna. De har börjat casha in, helt enkelt.

I dag finns också alternativ, då i stort sett alla techjättar (Apple, Google och Amazon) satsar på egna streamingtjänster.

Nu syns tecken på att ett rejält krig mellan Spotify och de stora skivbolagen kan vara på gång.

Källor vittnar om att skivbolagen hotar att stoppa Spotifys planerade expansion i nya länder.

4. Vad händer i Indien?

För att växa måste Spotify rulla ut sin tjänst på fler marknader. Jätteländer som Indien, Ryssland kan stå på tur. För detta behövs dock licenser från samma skivbolag som Spotify nu tycks gå bakom tyggen på.

Enligt Music Business Worldwide, som har källor djupt inne i den traditionella skivindustrin i USA, planerar skivbolagen att sätta hårt mot hårt.

En första åtgärd kan vara att blockera Spotifys lansering i Indien – genom att inte ge licenser för territoriet.

En chef på ett av de stora skivbolagen säger till MBW att detta ”bara är toppen av isberget när det gäller våra möjligheter att svara” på Spotifys drag att försöka runda skivbolagen.

5. Vem är starkast?

Hur detta ska sluta kokar ned till en enda fråga: Vem är mest beroende av vem? Ju större Spotify blir desto mer skiftar maktbalansen till tjänstens fördel. För skivbolagens artister är det knappast ett alternativ att inte finnas på den största tjänsten.

Samtidigt jagar Apple Music ikapp. Och: Utan skivbolagens musik är Spotify fortfarande ingenting.

När Spotify förhandlade om sina avtal med skivbolagsjättarna inför börsnoteringen ökade bruttomarginalen från 14 till 21 procent. Dessa avtal brukar vanligtvis löpa på ett par, eller tre, år.

Om skivbolagen surnar till blir nästa förhandling betydligt svettigare för Daniel Ek.

Frågan är om han vågar löpa linan ut? Eller är rapporterna om direktavtal med artister bara handlar om en testballong?

Oavsett. Stämmer rapporterna från USA så är detta den kanske enskilt största kursändringen för Spotify sedan tjänsten lanserades för tio år sedan.

Det blir också Daniel Eks hittills svåraste balansgång.