Handelsutbildning och ett nätverk öppnar dörrar – men det är inte omöjligt utan

riskkapital Shift
Handelsutbildning och ett nätverk öppnar dörrar – men det är inte omöjligt utan

Anders Carlsson, Hylte & Lantman, Khalid Qassim, Transfer Galaxy, Amir Marandi, Zaver, Christer Hernestig, Defentry, Charlotte Ekelund, Teemyco

Stefan Lundell / Towe Boström Johanna Ekström

“Vilket Stureplansgäng som helst fick in massa kapital – trots att de inte hade hälften så bra siffror som oss”.

Här berättar fem spännande entreprenörer om sin personliga resa mot att ta in riskapital.

I dag publicerade vi en stor granskning som visar att större delen av riskkapitalet hamnar i Stockholms innerstad – och bara en bråkdel i förorten och mindre städer. Det här är något vi på Breakit vill förändra och här kan du läsa mer om vår plan för att göra just det. 

Som del i granskningen har vi frågat 90 entreprenörer, som backas av Sveriges tyngsta VC-bolag, om hur det gick till när de tog in kapital för första gången. Svaren visar bland annat att nästan alla vuxit upp i Sverige, pluggat på högskola eller universitet och att 70 procent av dem beskriver sina ekonomiska uppväxtförhållanden som medel eller goda. De avslöjar även hur de först kom i kontakt med investerare – och hur många gånger de egentligen behövde pitcha. Här ser ni resultatet svart på vitt. 

Vi har även intervjuat fem spännande entreprenörer och låtit dem berätta om sin väg till riskkapitalet. Nedan kan ni läsa mer om Amir Marandi,  Zaver, Christer Hernestig, Defentry, Khalid Qassim, Transfer Galaxy, Charlotte Ekelund, Teemyco och Anders Carlsson, Hylte & Lantman. 

Amir Marandi,  medgrundare Zaver

"Jag föddes i Iran med politiskt aktiva föräldrar som starkt motsatte sig den sittande diktaturen. När jag var sex år gammal tvingades vi därför fly landet, och efter en långdragen flykt, innehållandes en nära-döden upplevelse, hamnade vi i Sverige år 2000. Väl framme började livet om från noll. Efter gymnasiet började jag studera civilingenjörsutbildningen på KTH i Stockholm. Jag gillade matten men blev snabbt uttråkad av mycket annat och bestämde mig därmed för att vid sidan av studierna lära mig mer om finansbranschen. 

Det bästa sättet att lära sig mycket om något, är att omge sig med riktigt duktiga människor inom området, och börja arbeta hands-on med det. Mitt dåvarande CV var inte så hjälpsamt och jag insåg att jag inte kunde ta den ”vanliga vägen in”, jag var ju inte ens klar med plugget. Jag skrev ihop en egen analys om de produktförbättringsåtgärder som jag tyckte att Nordnet skulle kunna genomföra i syfte att vinna över konkurrenterna. Efter ett par möten anställde de mig och vid sidan av plugget fick jag mer insyn i hur delar av finansbranschen fungerade. 

Riskkapital bryr sig sällan om var du är född eller vilket kön du har.

När Zaver grundades var jag relativt ung och naiv, och visste kanske inte riktigt vad det innebar att starta en betaltjänst vid 21-års ålder. Ansökningsavgiften till Finansinspektionen kostade mer än vad vi hade på banken, så vi började med att resa kapital innan vi ens hade en fungerande produkt. Något som visade sig vara svårare än tänkt utan ett bevisat track-record. Vi fick många nej och ännu fler som vägrade ta möten. Jag vet inte hur många gånger jag fick höra att vi inte hade den erfarenhet som krävdes för att driva ett betalbolag. Men en “underdog is a hungry dog, and hungry dogs run faster”. Till slut hittade vi vår första ängelinvesterare Bo Mattsson som öppnade vägen för oss att ta bolaget till nästa steg.  

Innan vi tog in riskkapital fanns en falsk uppfattning om att resan skulle bli något enklare efter att vi lyckats få in den första investeringen, men så fungerar inte verkligheten. För varje investerad krona i ditt bolag, blir ryggsäcken du bär på som entreprenör något tyngre. Riskkapital bryr sig sällan om var du är född eller vilket kön du har. Riskkapitalet vill betta på the hungry dogs som springer snabbast och de entreprenörer som verkar ha en till synes välkalibrerad inre kompass, som förhoppningsvis kan leda ett bolag i rätt riktning även under svårare perioder. I ett tidigt skede investerar man oftast i personerna och inte enbart i idén.

Det är klart att det underlättar med en handelsutbildning i bagaget och ett gediget nätverk som titt som tätt kan öppna viktiga dörrar. Men det är inte omöjligt utan, och är du en sann entreprenör får du se detta som din första utmaning i din bolagsresa. 

Har det varit enklare att stöta på rätt personer, om man befunnit sig där kapitalet funnits? Ja, så har det nog varit historiskt. Det där håller dock på att förändras i snabb takt, då även riskkapitalister har behövt tänka om efter covid-19."

Christer Hernestig, medgrundare Defentry 

"Jag växte upp i en förort till Stockholm. Jag har en stark driftighet, glöd och ett jävlar anamma som gör att jag aldrig ger mig. Det har jag alltid haft med mig från en tuff barndom. Från det att  jag var 15 år fick jag stå på egna ben och skapa min egen plattform för vuxenvärlden.

Jag är entreprenör och har startat och drivit mer än tio bolag inom tech och media, och startade Defentry för drygt fem år sedan med min barndomsvän Farid Lalami. Defentry är ett cyber safety företag och vi bygger en PaaS med digitala tjänster som skyddar människors identitet och integritet på nätet. 

Det går att lyckas utan rik familj, utbildning och nätverk i fina kretsar.

Defentry växte och vi behövde ta in kapital, en lärorik resa för mig och min partner, eftersom vi är vana vid att bygga bolag organiskt och nu gällde det att förstå investerarmarknaden. Starten för oss blev ett antal ängelinvesterare i Stockholm, men de är enligt min mening snabba och mer kortsiktiga. Den viktigaste lärdomen är att det är en tidskrävande process, mycket jobb och tuffa förhandlingar, men det gav oss den start vi behövde.

Under förra året säkrade vi vår första VC. Nu visste vi vad vi letade efter; långsiktigt ägande. Vi skulle stänga innan midsommar men det tog tid trots bra intresse och vi kämpade vidare. Mitt i sommaren och på mindre än två veckor så lyckades vi till stänga affären och säkrade flera bra investerare för vårt bolag. Man kunde ha blivit stressad och inte orkat med de här processerna men att ge upp finns inte.

Vid sidan av Defentry vill jag bli filantrop. Jag har är redan igång med ett koncept för en satsning för unga entreprenörer i förorten. Det finns så enormt mycket kraft, talang och potential om man lyckas fokusera den energin som finns i rätt forum, och det behövs erfarna personer som hjälper de unga att bli egna entreprenörer. Hittar man det man vill hålla på med i livet, och är en street-smart överlevare, så tror jag att man har större chans att lyckas. Jag har även i många år engagerat mig ideellt i mentorskap för unga människor från förorten, hållit många föreläsningar för att inspirera och motivera andra unga, och framförallt visa att det går att lyckas utan en välbärgad familj, utbildning och nätverk i innerstans kretsar."

Khalid Qassim, medgrundare Transfer Galaxy

Khalid Qassim. Foto: Gustaf Elfstrand.

“När vi startade Transfer Galaxy 2014 lassade vi in allt vi hade och fick också med oss lite pengar från våra föräldrar. Totalt handlade det väl om knappt en miljon kronor. Man behövde lägga ner mycket pengar redan från start på tillstånd hos Finansinspektionen, juridisk hjälp och teknik. Därför började jag och min medgrundare Yosef kontakta investerare redan 2015. Men vi hade absolut inga kontakter eller nätverk inom den världen. Vi fick börja från noll och leta kontaktuppgifter på hemsidor och kontakta folk genom Linkedin. En annan sak vi gjorde var att vara med på så många event och pitch-tävlingar som det bara gick. 

Fast att vi fick bra respons på eventen och verkligen strösslade med våra visitkort så var det ingen som hörde av sig. Det var samma sak med våra mejl, verkligen ingen svarade. 

Jag och Yosef räknade efter en gång – vi hade skickat 104 mejl till investerare och ingen svarade!

Att ingen svarade tog verkligen på mig personligen. Jag började grubbla, vad det mitt namn och bakgrund som hindrade investerarna att svara? Jag kom till Sverige när jag var tre år och alltid krigat på och inte skyllt på min bakgrund men nu kändes det verkligen som det var en sak som påverkade.

Vi kunde visa verkligt bra siffror redan från start och när jag jämförde oss med bolagen som det skrevs om på Breakit fattade jag ingenting – där fick vilket Stureplansgäng som helst in en massa kapital trots att de inte hade hälften så bra siffror som oss. Det här gjorde att jag ibland började tappa hoppet om att vi skulle lyckas.

Som entreprenör får man inte förlora hoppet även om man får många nej.

Vår verksamhet fortsatte att växte snabbt men tillväxten kostade också kapital och till slut var vi riktigt illa ute. Fick vi inte in finansiering snabbt så skulle vi få lägga ner. Det var i det läget vi fick kontakt med Emad Zand och Susanne Najafi. Yosef slängde iväg ett mejl till Emad – och han svarade! Emad hade då precis börjat investera som affärsängel efter att han sålt ett företag. Han peppade, hjälpte oss med råd och gick in med kapital. I princip samtidigt fick jag kontakt med Susanne Najafi som dragit igång riskkapitalbolaget Backing Minds med Sara Wimmercranz. Deras fokus var att investera i entreprenörer som inte får så mycket uppmärksamhet och vi fick bra kontakt. Det slutade med att Susanne och Emad gick in samtidigt med kapital.

Emad och Susanne brydde sig inte om vår bakgrund utan fokuserade på vår affärsmodell som de verkligen trodde på. 

Vi har aktivt valt att sitta kvar i Vivalla av två skäl. Dels är det bra för vår affär då vi har en stor del av målgruppen här. Då blir det enkelt att marknadsföra vår tjänst och hjälpa våra befintliga kunder. Andra skälet är att vi vill vara en positiv kraft här i samhället både som arbetsgivare och förebild. En stor del av våra anställda är från Vivalla och vi sporrar gärna andra i Vivalla att bli entreprenörer.

Jag får ofta mejl från unga människor som bor i förorter som Hammarkullen, Tensta och Skäggetorp. Deras viktigaste frågor är hur man får kontakt med investerare och hur man får in riskkapital. Jag reflekterar ofta över att de har enklare att få tag på mig än investerare och tycker det säger en del om hur svårfångade många investerare är.

Mitt råd när man söker kapital är att jobba i team och sporra varandra. Det är tufft och man får samtidigt inte tappa fokus från själva verksamheten. Som entreprenör får man inte förlora hoppet även om man får många nej. Så länge din verksamhet utvecklas bra så kommer du lyckas till slut, siffrorna ljuger inte oavsett vilken bakgrund du har.”

 

Charlotte Ekelund, medgrundare Teemyco 

"Jag har en business-bakgrund från Handels, pluggade ekonomi och arbetade inom storbolag och rekrytering. Min medgrundare Oleg är mer teknisk med en bakgrund från bland annat Klarna. Vi träffades genom Antler, och vårt bolag bygger online-kontor för anställda som inte sitter på samma fysiska plats. 

Vi fick vår första investering från Antler, sedan Luminar Ventures och änglar. Vi har nog haft hundra pitchmöten om man räknar alla ängelinvesterare, men vi har inte behövt jobba aktivt med att höra av oss till riskkapitalbolagen. De insåg nog att vår produkt funkade som handen i handsken med pandemin och mobilen började att ringa från såväl kunder som VC-bolag. Vi har kunnat välja investerare i varje runda, det är en extrem lyx. 

Riskkapitalisterna är bättre på att dela leads med varandra än vad entreprenörer är.

Innan man har en produkt och traction kikar investerarna generellt rätt mycket på grundarteamet och vi har fått positiv feedback kring kombinationen av mig och min medgrundare. Vi har olika bakgrunder och kompletterande kunskaper, det har varit en styrka. Det hjälper också att ha jobbat som säljare och vara van vid att skaka av sig ett nej och bygga relationer. 

Jag tror inte att någon av våra intressenter på VC-sidan kommit till oss genom mina kontakter på Handels, men Antler har varit en bra plattform för att få publicitet. Däremot ringer riskkapitalbolagen folk som kanske känner till en när de gör sin research, utan att man är medveten om det. Handels är en liten skola och jag var väldigt aktiv inom kåren, så många som pluggade med mig samtidigt kanske har ett minne av mig, och det tror jag kanske hjälper utan att jag själv aktivt är medveten om det. 

Det finns mycket startupnätverk och resurser i städerna, men jag tycker att det är jätteroligt att höra om investeringar som sker i en källare på andra ställen och även när det investeras i mångfald. Många riskkapitalister har till exempel frågat mig som kvinnlig entreprenör om vad de kan göra. Riskkapitalisterna är bättre på att dela leads med varandra än vad entreprenörer är. Jag tycker vi alla kan hjälpa varandra bättre när det kommer till att resa kapital, jag har själv gjort en hel del intros till riskkapitalbolag som inte investerat i oss."

Anders Carlsson, vd för Hylte & Lantman 

Jag är vd för Hylte Jakt & Lantman som grundades redan 1911, då som en ekonomisk förening för bönder runt Hyltebruk som ville förbättra priset på utsäde och foder. I dag ingår vi i en e-handelskoncern som omsätter hundratals miljoner kronor och 2021 så siktar vi mot miljardomsättning.

Om man söker kapital och är ett bra kvalitativt bolag tror jag inte det spelar någon roll om du är på landsbygden eller inte.

Det var 1974 som min far Karl-Göran Carlsson tog över som vd för bolaget, han och en halv anställd till. Med tiden vreds affärerna mot jakt, skog och liknande sortiment. Bolaget gick från 2 miljoner kronor i omsättning 1974 till 92 miljoner 2014, och då stod e-handeln för 20 procent. 

2014 var jag färdig med mina studier på KTH i Stockholm. Vi köpte då loss företaget och jag flyttade hem till Halland och tog över som vd. Vi utvecklades väl tillväxt- och omsättningsmässigt men det var svårt att känna sig trygg privat, risken blev större och större, vilket ledde till att vi sökte en stark ny ägare. 

Verdane hade då en dialog med vår konkurrent Maskinklippet och hade därför redan koll på oss. Så de kontaktade oss när vi la ut bolaget till försäljning, träffade oss och kom sedan med ett affärsförslag. Det gick ganska snabbt, och vi har fortfarande ägande kvar i bolaget. I dag omsätter Hylte Jakt & Lantman över 400 miljoner och e-handeln står för 80 procent. 

Plus och minus med att befinna sig på landsbygden? Det finns en stor lojalitet bland personalen och kostnadsbilden blir rimligare, exempelvis med lager, men det är svårt att rekrytera spetskompetens. 

Men om man söker kapital och är ett bra kvalitativt bolag tror jag inte det spelar någon roll om du är på landsbygden eller inte.

(Verdane-ägda Hylte Jakt & Lantman, Maskinklippet och DUAB ingår idag i HYMA Skog & Trädgård)

LÄS OCKSÅ: Cashen hamnar i city – ortens entreprenörer får bara 0,81% (men vi har en plan)

LÄS OCKSÅ: Vi frågade 90 entreprenörer om deras bakgrund, utbildning och nätverk  det här kom vi fram till

Läs fler artiklar
LÄS MER