Kändisarna som utnyttjas är rasande. Offren är bedrövade.
Och det folk har svårt att förstå är varför Facebook – som har enorma ekonomiska muskler – har så svårt att få bort bedragarnas annonser.
I en exklusiv intervju berättar nu Facebook-toppen Rob Leathern för Breakit om nästa steg i kampen mot bluffannonserna.
Tidigare har den främst förts på Facebooks plattform. Detta genom att annonskonton stängs av och sidor plockas ned. I vissa fall lämnar plattformen ut information till polisen.
Men nu lovar Rob Leathern att Facebook proaktivt ska skapa "konsekvenser offline" för de människor som står bakom bedrägerierna via falska nyheter om kändisar på Facebook.
Konkret kan det betyda att Facebook själva driver fall till domstol.
"Vi tittar på hur vi själva kan vidta rättsliga åtgärder mot de som är ansvariga", säger Rob Leathern.
Han har formellt titeln "Director of Product Management". Det innebär konkret att han har det yttersta ansvaret för att se till att Facebooks omfattande regler för annonsering följs.
De förbjuder allt från sexleksaker och tobaksprodukter till "sensationslystet innehåll" och annonser med bilder på kändisar som ska lura folk in i rena bluffar.
Rob Leathern kan inte gå in på några detaljer om exakt hur Facebook ska jaga bedragarna i domstol, eller om det rör aktuella fall i Sverige. Han pekar dock på att Facebook nyligen stämt aktörer i Asien.
Nu ska den sociala jätten också jobba för att dra bitcoinbedragarna till domstol.
"Vi utforskar specifika legala åtgärder som vi kan vidta själva. Vi kommer att ha mer att berätta om detta i en nära framtid. Men vi måste ha ett mångfacetterat angreppssätt för att förhindra att dessa bedragare utnyttjar plattformen", säger Rob Leathern.
Blåser svenskar med kryptolöften
Hösten 2018 uppmärksammade Breakit för första gången den nya våg av bedrägerier som hade dykt upp. Då var det Sveriges statsminister Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson och Spotify-grundaren Daniel Ek som skulle locka publiken. Den som klickade fick se falska "nyhetstexter" som handlade om sätt att bli rik.
Då var bluffen ganska uppenbar. Det påstods exempelvis att svenska staten skulle ha investerat miljarder i ett bitcoinprojekt.
Våren 2019 kom nästa stora våg. Då hade bedragarna siktat in sig på kändisar som varit med i tv-programmet Skavlan. Medieprofilen Filip Hammar blev bluffmakarnas affischnamn.
Och folk blev lurade. Hur många svenskar det handlar om vet ingen säkert.
Men klart är att hundratals svenskar polisanmält att de blivit lurade på pengar efter att ha följt falska investeringsråd från kändisar via annonser på Facebook.
Blev av med miljoner
Breakit berättade om pensionären Johnny, som var en av de drabbade.
”Om Skavlan och Hammar håller på så kan väl jag också, tänkte jag. Det stod att man kunde tjäna stålar snabbt. Mycket pengar fort utan att behöva göra någonting”, sade han.
I Johnnys fall stannade det vid några tusenlappar. Men ett annat offer var "Eva", som berättade för DN om hur hon förlorat flera miljoner, efter att ha klickat på en Facebook-annons med Filip Hammar.
Facebook tycks hela tiden ligga steget efter. Bedragarna hittar nya sätt att lura Facebooks automatiska granskning.
"Vi har sett att dessa annonser har gått från att direkt nämna folk till att antyda något och bli mer och mer vaga", säger Rob Leathern och tillägger:
"Detta är inte något som bara finns på Facebook, men det är inte acceptabelt och vi vill inte ha dem på plattformen. Detta är välfinansierade aktörer som hela tiden försöker hitta nya sätt att komma runt våra system för granskning."
Samtidigt som vi pratar kör en nystartad sida kallad "Gossip tool" en liten bombmatta med annonser med Bianca Ingrosso i huvudrollen. De leder till en bluff om Facebook Libra.
Dessa annonserna är ett typexempel på varför det är så svårt för bolagets programvara att hitta bluffarna.
Själva annonstexten är visserligen taffligt skriven, och själva definitionen av klickbete (något som Facebook också säger sig motarbeta).
Men texten ger inga ledtrådar kring vad det handlar om. Och bedragarna använder något som kallas "cloaking" för att dölja den verkliga landningssidan för Facebooks system.
Maskinen ser inte bluffen, trots att den är uppenbar för många.
Egna grundaren utnyttjas
När man pratar med Facebook om detta problem återkommer ofta några talepunkter. En handlar om att bolaget idag lägger mer pengar på säkerhet än företagets totala intäkter vid börsnoteringen. En annan handlar om hur allvarligt Facebook ser på problemet. En tredje handlar om att det nu finns 35.000 anställda som på ett eller annat sätt jobbar med säkerhet.
Men vad händer i praktiken?
Ironiskt nog är går inte ens Facebooks grundare Mark Zuckerberg säker. Under hösten har han synts i samma typ av bluffreklam som Filip Hammar.
Facebook säljer alltså annonser till bedragare som sprider lögner om bolagets egna grundare.
Det låter skruvat.
Vad gör det med förtroendet för bolagets förmåga att hantera problemet?
"Jag tror inte att det är värre bara för att de handlar om just honom. Vi har ett ansvar, som vi tar väldigt allvarligt, att få bort bedrägliga annonser från plattformen", säger Rob Leathern.
Vill inte avslöja antalet
I dagsläget finns ingen offentlig statistik kring hur många bluffannonser som Facebook upptäcker och tar ned.
Faktum är att uppgifter om annonserna i stort sett helt saknas i bolagets transparensrapporter. Den som frågar hur många annonser som körs på Facebook varje dag får inget svar.
Facebook går bara ut med att man globalt sett har 7 miljoner annonsörer.
Det är därmed omöjligt för en utomstående att avgöra vad det skulle kosta Facebook att manuellt granska alla annonser som körs exempelvis i Sverige tills dess att deras automatiska system blivit tillräckligt bra.
Det senaste kvartalet uppgick företagets vinst till över 700 miljoner kronor – varje dag. Frågan är om man kan förvänta sig mer av ett företag som nästan har obegränsade resurser.
På den direkta frågan levererar Rob Leathern ett vagt svar.
"Jag skulle säga att vi har gjort stora framsteg, och att vi ser långsiktigt på vårt engagemang. Vi har folk som är väldigt passionerade kring detta arbete, och vi kommer att anställa fler", säger han.