För två-tre år sedan var Widespace ett av de hetaste svenska techbolagen. Bolaget hade fått in de högprofilerade riskkapitalbolagen Northzone och Industrifonden som ägare och miljonerna flödade in.
Företagets teknik skulle revolutionera den digitala annonsbranschen och bolaget landade bland annat ett säljavtal med mediejätten Bonnier.
Widespace växte också i raketfart – men med stora förluster. Från 2012 till 2016 hade bolaget bränt över 300 miljoner i riskkapital och gått från 50 till drygt 300 miljoner i årlig omsättning.
Sedan kom baksmällan.
Bonnier-avtalet förlorades i två steg och omsättningen började falla. Sommaren 2017 tvingades bolaget göra en akut emission för att inte gå under. Då rasade värderingen i bolaget och de två riskkapitalbolagen Northzone och Industrifonden tog, genom en konverteringsmanöver, över 90 procent av ägandet i bolaget.
Det retade upp flera av de mindre ägarna som inte hade möjlighet att vara med och försvara sin andel.
“Det är konstigt att man kan komma undan med en nedåtrunda där ägare späds ut 50 gånger i Sverige. I USA skulle varenda aktieägare stämma dem”, sade en av de mindre ägarna då.
Nu kan Breakit avslöja att investerarna hittat en ny väg framåt för bolaget: Börsen.
I ett brev till sina aktieägare, daterat 23 april i år, skriver medgrundaren Henric Ehrenblad att storägarna planerar en notering med tillhörande kapitalanskaffning första halvan av 2019.
“Vi har varit ägare i det här bolaget ganska länge nu och vår fond börjar löpa mot sitt slut. Vi tittar på flera olika strategiska lösningar där en börsnotering är en av dem”, säger Pär-Jörgen Pärson, partner på Northzone, som är storägare i Widespace, till Breakit.
Så som bolaget presenteras i brevet kan det dock bli en utmaning att sälja in till nya investerare:
Situationen (de senaste åren reds. anm.) har inneburit en mer eller mindre ständigt pressat likviditet och ett negativt kassaflöde, vilket drev fram företrädesemissionen som genomfördes i augusti förra året till en betydligt lägre värdering än tidigare emissioner (...)
På Pär-Jörgen Pärson verkar det ändå som att vinden har vänt i någon utsträckning. Bolaget var lönsamt senaste månaden, trots att annonssäsongen är som bäst på hösten.
“Den omstrukturering som påbörjades för 1,5 år sedan är fullföljd. Som det ser ut nu är vi på väg åt rätt håll men det är inte på något sätt klart utan vi jobbar vidare med det här”, säger han.
Är bolaget verkligen redo för börsen?
“Idag är det absolut inte det men bolaget har jobbat hårt med att skapa omsättning, lönsamhet och en strategisk positioner för en publik marknad.”
Var någonstans bolaget ska noteras är inte klart men Pär-Jörgen Pärson hoppas kunna ta bolaget till stora Stockholmsbörsen, i stället för någon mindre lista som First North eller Spotlight (tidigare Aktietorget). Samtidigt utesluter han inte att bolaget kan snappas upp av en större aktör innan man hinner notera bolaget.
“Det var varit intresse till och från de senaste 3-4 åren men inget bud som har varit direkt attraktivt. Vi utesluter ingenting”, säger Pär-Jörgen Pärson.
Av ägarbrevet framgår även att Northzone och Industrifonden fick gå in och rädda bolagets balansräkning igen i november. Då växlade man in lån till aktier i bolaget för 35 miljoner kronor. Sedan investerade riskkapitalbolagen tillsammans med flera andra ägare ytterligare 12 miljoner kronor.
Sedan emissionen i november har Northzone och Industrifonden sedan sålt tillbaka 29 procent av bolaget till de två grundarna Patrik Fagerlund och Henric Ehrenblad samt Patrik Fagerlunds bror Jonas Fagerlund. En del av aktierna skänktes till grundarna för 0 kronor medan man fick betala en okänd summa för resterande del av de 29 procenten.
Då har Jonas Fagerlund även åtagit sig att investera 7 miljoner kronor i en pågående emission på 14 miljoner kronor.
Pär-Jörgen Pärson motiverar skänkandet av aktier med hur avtalet om preferensaktier (se faktaruta) är strukturerat.
“Om du har ett bolag som är värt 50 kronor och du har 100 kronor i preferenskapital så får man sätta ned preferenskapitalet så att en del kan tillfalla de som faktiskt har gjort jobbet”, säger han.
Kort förklarat innebär de tidigare avtalen att grundarna förmodligen hade gått tomhänta från bolaget även om man lyckades göra det lönsamt och sälja av det eller börsnotera det. Pär-Jörgen Pärson förtydligar även att incitamentsprogram inte bara införts för grundarna utan även andra nyckelpersoner i verksamheten.