Sök

Efter lyxkraschen - vad händer med låneplattformarna?

Axxonen properties

Vanja Eriksson vd på Kameo Sverige och Jonas Björkman vd på Tessin. Foto Istock samt press

Johanna Ekström

Johanna Ekström

Reporter

Låneplattformen Tessin har sett sin första stora konkurs och hundratals miljoner kronor kan stå på spel.
Men bolagen som låter småsparare investera i fastigheter har fortfarande framtidstro.

I tisdags kom beskedet att bostadsutvecklaren Axxonen properties lägger ner sin verksamhet. Därmed förlorar de 198 investerare som valt att placera pengar i bolagets lyxlägenheter på Kungsholmen via låneplattformen Tessin sin insats.

Totalt rör det sig om 70 miljoner kronor.

Tessin erbjuder privatpersoner att investera i fastighetsprojekt både genom lån, och tidigare även genom preferensaktier. Hittills har närmare en miljard kronor satsats via plattformen av totalt 36.000 investerare.

Ungefär 25 procent har i dagsläget återbetalats.

Enligt Tessins vd Jonas Björkman dras ytterligare fyra till fem projekt som finansierats via plattformen just nu med förseningar. I de fallen har bolagen och investerarna gjort upp om en förlängning av lånen, förklarar han.

“Det är bolagen som har den direktkontakten med investerarna i de fallen och det är upp till bolagen att leverera på det de har sagt”, säger han.

Det senaste halvåret har fastighetsutvecklare drabbats hårt av den negativa utvecklingen på bostadsmarknaden. Börsnoterade Oscar Properties har vinstvarnat och Tobin Properties räddades i december av bostadsbolaget Klövern genom en riktad nyemission på 150 miljoner kronor - ett billigt pris enligt bedömare som Breakit talat med. Bolagen jobbar med långsiktiga projekt och det har varit svårt att få kunder att binda sig till bostäder som är klara först om några år.

Men för låneplattformarna har den oroliga bostadsmarknaden främst inneburit att investerarna bytt fokus, menar Jonas Björkman. Om man tidigare ville investera i bostadsprojekt i Stockholms innerstad är nu hyresrätter och samhällsbyggnader – som skolor, äldreboenden och vårdcentraler – mer intressanta.

“Vi är en spegling av marknaden och en temperaturmätare på vad man vill investera i. Sedan i höstas har vi sett att investerarna efterfrågar andra typer av projekt. Och man ställer större krav och är mer noggrann när man bedömer casen”, säger Jonas Björkman.

Några färska siffror rörande verksamheten och 2018 vill Jonas Björkman däremot inte avslöja.

Kameo har en liknande affärsidé, dock inte enbart riktad mot fastighetsbranschen, och erbjuder investerare att gå in i projekt i Norge och Sverige. För tillfället är dock norska låneauktioner pausade i väntan på klargörande från norska myndigheter kring vad som gäller för crowdfunding i allmänhet. 

Startupen gjorde sin första låneauktion 2016 och omsatte förra året 2 miljoner kronor och gjorde en förlust på nära 7 miljoner kronor, i den svenska delen av verksamheten.  

Totalt har bolaget lånat ut 187 miljoner via sin plattform och återbetalat 85 miljoner kronor, alltså 45 procent av utlånade belopp.

Enligt bolagets svenska vd Vanja Eriksson är det allt fler lånsökare som vittnar om att det blivit svårare att få lån av banken nu jämfört med den här tiden förra året.

“Vi upplever att det är större projekt som behöver finansiering nu och att ansökningarna från små aktörer har blivit färre. Men behovet att låna har inte förändrats, i år siktar vi på att fördubbla låneförmedlingen i Sverige”, skriver hon i en kommentar till Breakit.

Hon menar att villigheten att låna ut pengar inte har påverkats, men däremot är investerarna mer intresserade av vilka säkerheter som ställs i lånen nu.

“Det är viktigt att alla som investerar är medvetna om att det finns en risk med att investera. Även om varje lån genomgår en kreditanalys kan oförutsedda händelser inträffa som vare sig låntagare eller långivare äger kontroll över”.

Läs mer