Kobolt har kallats vår tids olja.
Den finns i den smartphone eller dator som du just nu läser den här texten i – och i den elbil som såväl Volvo som svenska politiker vill att du snart ska köpa.
Men priset för barnen och gruvarbetarna som utvinner råvaran i ett avlägset hörn av Afrika är högt.
Så inleder Aftonbladet sitt starka reportage kallat "Blodsbatterier" som publicerades under lördagen.
Vi på Breakit rapporterar ofta om de stora satsningar som genomförs på elbilar. Tesla är det kanske mest välkända exemplet, men många stora biltillverkare har stora elbilsprojekt på gång.
Svenske Peter Carlsson planerar med sitt Northvolt att bygga Europas kanske största batterifabrik. Samtidigt säljs miljontals smartphones, med samma typ av strömkälla: litiumjonbatterier.
Elektrifieringen bygger på en attraktiv råvara.
"Den viktigaste, och dyraste, råvaran i batterierna är kobolt. Ingenjörer har i åratal försökt att ersätta den utan att lyckas. Det har gjort att efterfrågan på kobolt till batterier har tredubblats på fem år och väntas dubblas igen till år 2020", skriver Aftonbladet.
Problemet är att brytningen av kobolt har en smutsig baksida, fylld av lidande, exploatering och tvångsförflyttning av boende i Kongo-Kinshasa. Landet i Afrika står för merparten av världens produktion av kobolag.
Där arbetar människor under mardrömslika förhållanden med att för hand bryta mineralen i klaustrofobiska hål som går tiotals meter rakt ned i marken.
"Genom att köpa handbruten kobolt kan man pressa inköpspriserna och göra större vinst. Det är vad allt handlar om", säger Richard Mukena utredare på den kongolesiska organisationen Afrewatch, till Aftonbladet.
I södra Kongo-Kinshasa finns många stora koboltgruvor, som ägs av utländska företag. Ett av dem är Congo Dongfang Mining International, ett helägt dotterbolag till kinesiska Huayou Cobalt – som i sin tur har Apple på kundlistan.
Där finns också tusentals små gruvor, utan tillstånd eller kontroll. I dessa hål i marken bryts kobolt för hand under enklast tänkbara förhållanden. Barn arbetar istället för att gå i skolan.
Det är svårt att sammanfatta hela reportaget på ett enkelt sätt, men vi föreslår helt enkelt att ni läser det.
Glöm inte att titta på filmen – om du vill, vågar och orkar följa med ned i helvetshålet där kobolten till våra batterier grävs fram för hand. Klaustrofobiskt är bara förnamnet.
Här kan du läsa vad företag som Tesla, Volvo och Apple svarar kring sitt ansvar.
Aftonbladets artiklar har vissa likheter med ett stort reportage från The Washington Post, publicerat 2016.