Nätneutralitet, ett begrepp ungefär lika kittlande som tjänstepension och tandförsäkring. Men minst lika viktigt som det låter tråkigt.
I grund och botten handlar nätneutralitet om att tillgången till internet ska vara samma för alla som vill sända trafik. Utan neutralitetsprincipen hade exempelvis storbolag som Netflix och Facebook kunnat köpa sig före andra i kön, så att deras sajter laddas in snabbare än konkurrenternas.
Konkret exempel: En aktör med stor plånbok – exempelvis Netflix – skulle kunna betala internetleverantörer så att deras filmer strömmas i bättre kvalitet än konkurrenternas, vilket ger bolaget en uppenbar fördel i kampen om kunderna.
Ämnet har varit föremål för en het debatt både i Sverige och internationellt. Breakits krönikör Emanuel Karlsten, har i en lång rad artiklar kritiserat Telia för telekombolagets beslut att låta användarna surfa gratis på vissa populära sociala plattformar.
Under Obama-administrationen etablerades en lång rad regler av den federala kommunikationsmyndigheten (FCC) för att se till att de stora internetleverantörerna inte skulle kunna tumma på nätneutraliteten.
Nu rapporterar New York Times att nätneutraliteten i världens främsta technation återigen vacklar.
Enligt tidningen har FCC:s ordförande, Ajit Pai, lagt ett förslag som kommer upphäva alla regler från Obama-eran.
Nätneutralitetens förkämpar argumenterar för att om reglerna tas bort i USA gör det att internetleverantörerna kan prioritera ner viss trafik och i princip hålla både stora och små bolags nätkapacitet gisslan.
Ajit Pai menar däremot att staten nu ska sluta detaljstyra internet och låta marknaden sköta det själv.
“Vi vill att FCC endast ska kräva att internetleverantörerna ska vara transparenta med hur de gör så att konsumenterna kan köpa det abonnemang som passar dem bäst”, säger han till New York Times.
Förslaget att upphäva det befintliga regelverket väntas vara klart 14 december. Eftersom republikanerna dominerar myndighetens styrelse väntas Ajit Pais förslag gå igenom omröstningen.
På kort sikt kommer beslutet inte betyda något särskilt för svenska konsumenter. På längre sikt finns däremot möjligheten att EU och nationella europeiska myndigheter följer efter USA:s beslut.