Bildströmmarna på sociala medier kan utan överdrift beskrivas som oändliga. Privatpersoner och företag laddar upp och ner, delar och taggar bilder till höger och vänster. Det är därför inte dumt att ha koll på hur du och ditt bolag får – och inte får – använda bilder på nätet. Inte minst då ett övertramp kan resultera i onödiga skadeståndskrav.
Upphovsrätten uppstår automatiskt
Bilder och fotografier skyddas enligt lag av upphovsrätt, ibland mer bekant som ”copyright”. Skyddet kräver ingen registrering utan uppstår automatiskt, till exempel i samma stund som en fotograf trycker på avtryckaren. Det omfattar även illustrationer och liknande, men reglerna är mer eller mindre desamma.
Skyddet innebär bland annat att den som har tagit bilden (upphovsmannen) får en ensamrätt att använda bilden, men även en rätt att hindra andra från att göra samma sak. Denna rätt, som inte helt oväntat kallas den ekonomiska rätten, kan också fritt överlåtas eller upplåtas till någon annan. Typexemplet är att en fotograf överlåter rättigheterna till kunden som anlitat fotografen.
Rent krasst innebär detta att, om det varken är du som tagit bilden eller fått rätt att använda den, så får du inte lägga upp den på nätet eller publicera den på annat sätt. För att få göra detta krävs att du först får ett okej från fotografen eller – om fotografen sålt bilden till någon annan – den som köpt rättigheterna till bilden. Ha därför som vana att ta reda på vem som äger rättigheterna till en bild, innan du använder den. Det gäller även om du har fått bilden från någon annan, det vill säga dubbelkolla att den som har skickat bilden själv har rättigheterna till den. Det går inte alltid att utgå ifrån att så är fallet och du riskerar i värsta fall att få ta smällen.
I sammanhanget ska man också komma ihåg att det finns en till sida av upphovsrätten, den ideella rätten. Den ideella rätten innebär att fotografen har rätt att bli erkänd som upphovsman, detta sker exempelvis genom att hans eller hennes namn anges när bilden används. Den ideella rätten kan aldrig överlåtas men däremot efterges beroende på situation.
Länka smart och använd fria licenser
Som utgångspunkt är det i princip fritt fram att länka till bilder som redan har publicerats fritt på nätet. En länk innebär i regel inte ett intrång i den ekonomiska rätten.
Som bekant finns det olika sätt att länka till bilder, dels det klassiska upplägget med en klickbar textlänk, men det går också att bädda in bilden direkt på sidan, så kallad inline-länkning. Frågan om olika typer av länkning är tillåtet eller inte har diskuterats flitigt de senaste åren. Efter att frågan prövats i ett par uppmärksammade fall har man dock kommit fram till att både klickbara länkar och inline-länkning är okej. All form av länkning förutsätter dock att bilden publicerats öppet på den ursprungliga webbplatsen med upphovsmannens samtycke.
En del bilder får också spridas genom att laddas upp, ner och delas eftersom dessa lagts ut på nätet under en fri licens, till exempel ”Creative Commons”, eller kort och gott ”CC”. Detta innebär att den som har tagit bilden låter andra använda den fritt så länge man anger fotografens namn och respekterar vissa andra villkor. Det är alltså smart leta efter fria licenser, men glöm inte att läsa villkoren.
Undvik att betala för andras misstag
Om du har en hemsida eller tjänst där andra kan publicera bilder är det viktigt att säkra upp ditt ansvar. Det är som bekant inte helt lätt att identifiera vem som begått intrång på nätet. Därför kan även mellanhänder bli ansvariga, till exempel den som tillhandahåller eller möjliggör publicerandet av material som utgör intrång i annans rätt. Detta ansvar kan du hantera inom ramen för allmänna villkor mellan dig och dina användare.
Så vad händer om man gör fel?
Slutligen kan sägas att för att något ska hända krävs att bildens ägare upptäcker och påtalar övertrampet. Osannolikt kanske du tänker då, men kom ihåg att det kan sluta med att du får betala onödigt mycket för en bild som du kanske egentligen inte haft så stor glädje av. Bildbranschen jobbar också alltmer aktivt med att jaga fatt på företag som inte gjort rätt för sig.
Om ersättningsansvar blir aktuellt kan förenklat sägas att ersättningen ska motsvara vad en skälig licensavgift hade kostat om man inhämtat tillstånd på förhand. I det fall övertrampet sker med fullt medvetet ska även den ekonomiska skadan (exempelvis uteblivna intäkter) och den ideella skadan som övertrampet medfört ersättas. Ideell skada förutsätter någon form av personlig kränkning eller försämrat anseende. Övertrampets omfattning är avgörande för hur stort skadeståndet blir. Generellt sett har otillåten publicering av en bild inte genererat särskilt stora skadestånd i svensk rätt, det rör sig vanligtvis om några tusenlappar. Andra typer av upphovsrättsliga intrång kan däremot resultera i mycket stora skadestånd, vilket exempelvis blev fallet i Pirate Bay-rättegångarna.
Glöm inte heller att innehållet i en bild kan vara avgörande. För att publicera bilder på personer i kommersiellt syfte krävs i normala fall samtycke annars kan det bli fråga om ännu ett övertramp och ytterligare ersättningsansvar enligt andra regler. Bästa sättet att undvika övertramp helt och hållet är förstås att inte chansa utan att sköta allt snyggt från början. Det är kanske därför dags att se över era rutiner för hantering och publicering av bilder på nätet.
Det här är en sponsrad artikel från Jansson & Norin – en juristbyrå som har specialiserat sig på affärsjuridik och startups. Vill du veta mer om byrån så kan du klicka dig vidare in på deras sajt här.
Sponsrade inlägg är en del av Breakits annonserbjudande. Inläggen skrivs inte av Breakits redaktion utan av kommersiella samarbetspartners. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till sales@breakit.se.