Klockan, eller armbandsdatorn jag föredrar att kalla den, har med högsta sannolikhet stöd för betalsystemet Apple Pay samt träningsdata, röst- och textkommunikation och kartor.
Enligt förhandsspekulationerna kan det också bli tal om en strömsparfunktion kallad Power Reserve som stänger av alla funktioner utom själva urtavlan när de inte används.
Just batteriet var ett av frågetecknen när elektronikjätten avslöjade Apple Watch och visade upp en prototyp förra året. Om batteriet räcker mindre än en dag skulle det, krasst uttryck, göra klockan mycket mindre attraktiv för användarna.
Bland de mindre självklara men ändå förväntade funktionerna märks möjligheten att använda armbandsdatorn (japp, jag försöker trimma in den termen) som fjärrkontroll till Apple TV eller till en dator/mobil som spelar musik.
Helt klart är att klockan kräver att användaren har en Apple-telefon. Det sätter också ljuset på en central mjukvarufråga: Hur många "egna" appar får klockan och i vilken grad ska den på distans använda de appar som finns i mobilen? Samspelet mellan två prylar som användaren bär med sig på kroppen (eller i mobilens fall i fickan) hela dagen är relativt ny terräng för Apple.
En hel drös klock-appar lär det i varje fall bli. Enligt Apple-bloggaren John Gruber har elektronikjätten under den senaste månaden bjudit in ungefär 100 olika tredjepartsutvecklare för att testa klockan.
Sist och inte minst: Vi lär i kväll på svar på vad klockan ska kosta. Beskedet i höstas var att det blir minst 349 dollar men att det kommer att variera från land till land.
Eftersom såväl dollarn som euron och kronan har rört en del på sig sedan dess, samtidigt som själva klockan sannolikt lanseras i flera prisklasser, är det fortfarande ganska oklart hur mycket en svensk kommer att behöva betala för en fullfjädrad armbandsdator (kom i håg var ni läste det ordet först).