Vår naiva och djupt beundrande inställning gentemot Silicon Valleys tech-bolag har äntligen börjat förändras. Det vi trodde var moderna företag anklagas idag för rasism, sexism och för att bidra till att stärka klassamhället. Facebook spelade en avgörande roll i det amerikanska valet, Google bidrog till att sprida tveksamma nyhetskällor efter attacken i Las Vegas och Twitter är som en sorts öppen lekstuga för sexister, rasister och allmänna troll. En tidigare YouTube-anställd gick loss i en ordentlig utläggning på Twitter häromveckan där han ifrågasatte främst Twitters oförmåga att hantera det gytter av hat och hot som lever och frodas i tjänsten.
Vilken anställd vill stå bakom en produkt som tillåter att stora delar av befolkningen får utstå trakasserier? Man kan ha hur många pingisbord som helst på kontoret, men till syvende sist skulle jag välja företaget som beter sig som en ansvarsfull vuxen.
“Att bygga ett värderingsstyrt bolag” stod antagligen inte på agendan när Mark Zuckerberg satt på kammaren och jämförde skolans snyggaste brudar. Inte heller när Google-killarna ville katalogisera internet från sitt berömda garage. Som svensk entreprenör planerar du nog inte heller för vad som kan tänkas hända om din produkt faktiskt blir en succé och i händerna på andra används till saker du aldrig hade kunnat föreställa dig.
Sverige är känt för att snabbt haka på nya (ofta amerikanska) trender, men är det något jag inte tycker vi borde inspireras eller influeras av så är det den “bro-kultur” som dominerar i Silicon Valley. Bland våra egna stor-startups har det också förekommit kritik: Spotify har vid flertalet tillfällen fått gå ut med att de tar bort vit makt-musik från sin tjänst. Och de senaste åren har allt fler röster höjts för att moral och etik bör ligga med i läroplanen på ekonomi- och teknikutbildningarna. På KTH ingår sedan ett par år teknik-etik som en del av utbildningen. När får vi se frukten av det i näringslivet?
Startups hävdar att de är flexibla och snabbrörliga. Många har också minst en så kallad pivot (byta affärsmodell på mer konventionell affärssvenska) under bältet där man tvingats ta långsiktiga beslut som potentiellt äventyrat hela företagets framtid. Så varför applicerar de inte samma flexibla arbetsmetoder för att hantera att deras tjänster missbrukas av rasister som de gör för att lösa konkreta affärsutmaningar?
Jag har hittills inte sett någon startup som på ett riktigt nyskapande sätt blandar upp sin teknikkunskap med etikforskare eller socialantropologer för att hantera dessa komplexa frågor. Ingen algoritm kommer att kunna lösa alla dessa snåriga problem, utan jag är övertygad om att det är en ständigt pågående dialog mellan människor som krävs för att hantera det.
Självklart ska ett sunt bolag vara lönsamt, men de så kallade mjuka bitarna har minst lika stor påverkan på din affär på lång sikt. I en artikel i DN häromveckan beskriver Martin Gelin den backlash teknikjättarna nu upplever och hur Mark Zuckerberg tvingas resa land och rike runt för att hantera den misstro som gror på grund av Facebooks sena uppvaknande kring vikten av tydliga policys. Det kortsiktiga jagandet efter klick, annonsintäkter och användare kommer med ett pris.
Kanske står vi nu inför ett vägskäl, där företag inte längre kan lägga allt krut på tillväxt och att tjäna pengar, utan också tvingas ta ett bredare ansvar för sin påverkan i samhället. Den härliga nybyggaranda som präglat startup-världen har nu övergått i en välbehövlig moralisk backlash där företagen redan från start behöver bygga in ett större värde för användaren och samhället. Den som gör det kommer också att tjäna stort på det på lång sikt. Ni som startar nya bolag har alla möjligheter att göra det redan nu.