Sök

Northzone-partnern: Vi räddade Widespace från ruinens brant

WidespaceNorthzone

F.v: Pär-Jörgen Pärson och Johan Englund. Foto: Press samt Johanna Ekström.

Jonas de Lange

Jonas de Lange

Reporter

Industrifonden och Northzone har mött hård kritik för sitt agerande i Widespace. Nu ger de svar på tal.

På onsdagsmorgonen kunde Breakit avslöja ett stort ägarbråk i annonsteknikbolaget Widespace. Efter två olika emissioner av nya aktier har bolagets värdering körts i botten och flera småägares innehav har i princip gått upp i rök.

Nu målar flera mindre ägare upp en bild av att de två riskkapitalbolagen Northzone och Industrifonden roffat åt sig bolaget framför näsan på dem.

Det dementerar däremot Johan Englund, investerare på Industrifonden.

“Alla investerare fick möjligheten att teckna sig i en parallell nyemission. Det är ingen som har fått sämre villkor. Bolaget kom till oss och sade att man ville städa upp på lånesidan. Vi gick med på att konvertera vårt lån i förtid till samma villkor som nyemissionen”, säger han.

Samtidigt har den förtida konverteringen av lånet gett de två riskkapitalbolagen en otrolig hävstång på sina lån (se faktaruta). Eftersom värderingen plötsligt sänkts tar långivarna – främst riskkapitalbolagen – en betydligt större del av bolaget än vad flera småägare hade räknat med när konvertibellånet beslutades.

Johan Englund menar att det är viktigt att komma ihåg att alla ägare fick möjligheten att teckna sig, även när konvertibeln beslutades.

Pär-Jörgen Pärsson, partner på Northzone, menar att det inte är helt ovanligt att ett bolag i kris gör en emission efter “pay to play”-principen. Det vill säga att man måste pröjsa om man vill vara med vidare överhuvud taget.

“Med Widespace har vi kunnat konstatera att bolagets nya plattformsmodell går bra men det har tagit tid att få igång den. I det läget är det väldigt svårt att få en värdering från marknaden. Det är väldigt få som vill ta klivet in och investera för att det är så hög risk", säger han och fortsätter:

"Då får man börja prata med de befintliga investerarna och fråga sig ‘Vad krävs för att få det här att lyfta?’. Då måste alla dra sitt strå till stacken och värderingen handlar om att säkerställa att så många som möjligt vill vara med och stötta bolaget. Det handlar inte om att någon fått ett innerspår på något sätt."

Värt att komma ihåg är då att den ursprungliga konverteringskursen på konvertibellånet från Industrifonden och Northzone sattes till mellan 15 och 300 kronor. Det betyder alltså att de som satsade pengar på konvertibeln nu fått en enorm hävstång på sin investering.

Att det skulle påminna om just ett innerspår för riskkapitalbolagen avfärdar Pär-Jörgen Pärson. Johan Englund tycker inte heller att det är uppseendeväckande.

“Alla aktieägare får möjlighet att investera på precis samma villkor som vi. Det är tråkigt om det är så att vissa ägare inte har möjlighet att delta i emissionen men det är så det fungerar i de här sammanhangen”, säger Johan Englund.

Både han och Pär-Jörgen Pärson sitter i Widespaces stryelse. Johan Englund säger dock att de två inte var med och beslutade om nyemissionskursen på 1 krona.

De båda riskkapitalisterna säger att kursen sattes för att man ville ha med så många investerare som möjligt. Men Pär-Jörgen Pärson ger även en annan förklaring: Det fanns ingen annan utväg.

Bolaget letade under våren efter nya externa investerare men kunde inte hitta några.

“Här hade vi ett tillväxtbolag med minskande omsättning. Den nya plattformsaffären hade inte testats än så det var ingen som visste om den skulle ta fart”, säger han.

Skulle du säga att ni stod på ruinens brant och var tvungan att göra emissionen?

“Ja.”

Så bolaget hade gått i konkurs annars?

“Ja.”

Samtidigt berättar han att bolaget prognostiserat med att ha ett positivt rörelseresultat för skatter och avskrivningar (EBITDA) redan i oktober. Det torde vara en indikation på att bolaget inte var i desperat behov av pengar. Men Pär-Jörgen Pärson hävdar motsatsen.

“Oktober och november är de två starkaste månaderna på året. Kör vi inte plus de månaderna har vi ett problem”, säger han.

Måste man som affärsängel vara beredd på att ens investering kan gå upp i rök på det här sättet?

“Det finns många exempel på det genom åren. Ta Qliktech exempelvis. Det var näst intill konkurssmässigt och de gamla investerna försvann nästan helt och hållet. Idag är det värt miljarder. Vi investerar oftast för att stötta ett bolag på väg upp men ibland finns det skäl att investera för att ta sig igenom en kris. Vårt jobb som venture capital-aktör (riskkapitalaktör reds. anm.) är inte att hålla liv i bolaget utan att generera avkastning till våra investerare”, säger Pär-Jörgen Pärson.

På frågan om det är ett schysst sätt att agera på svarar Johan Englund så här:

“Det schyssta i alla sammanhang tycker jag är att ge alla aktieägare möjlighet att delta i alla emissioner på lika villkor. I min värld är det moral och etik. Det är bara att beklaga men de spelregler måste människor som investerar i företag ta ansvar för att sätta sig in i. Det kan komma att göras fler kapitalrundor i tillväxtbolag. Om man ger sig in i den investeringen gör man klokt i att vara medveten om det”, säger Johan Englund.

Turerna i Widespace

Detta har hänt:

  • I februari 2017 tog Widespace ett så kallat konvertibellån från sina ägare på ungefär 35 miljoner kronor. Ett konvertibellån är ett lån som i framtiden kan konverteras till aktier. Vid denna tidpunkt fanns ungefär 1,6 miljoner aktier i bolaget.

  • I villkoren för konvertibeln framgår det att bolaget skulle försöka få in nytt kapital från externa investerare. Då skulle lånet kunna konverteras till 75 procent av den nya teckningskursen – som lägst 15 kronor. Om ingen ny investerare hittades innan 31 december skulle konverteringskursen ligga på 300 kronor.

  • Widespace lyckades inte attrahera några nya externa investerare. I augusti bestämde bolaget att man behövde göra en akut nyemission. Då sattes emissionskursen till endast 1 krona. Beloppet var på minst 10 miljoner kronor.

  • Samtidigt bad bolaget konvertibellångivarna om att kvitta sina lån i förtid. Northzone och Industrifondens villkor för att kvitta aktierna var att göra det till samma kurs som nyemissionen gjordes. Det vill säga 1 krona.

  • Resultatet blev att konvertibellångivarna fick teckna 35 miljoner nya aktier, plus det man tecknat sig för i nyemissionen.

  • Northzone och Industrifonden stod ensamma för 30 miljoner av konvertibeln och 10 miljoner i nyemission.

Här är effekten:

Den som i Widespace sitter på 100.000 aktier ägde i januari dryga 6 procent av bolaget. Efter nyemission och konvertibelkvittning utgör samma antal aktier endast 2 promille av bolaget. Det innebär att ägarens andel har minskat med ungefär 96 procent.

Northzone och Industrifonden å andra sidan har ökat sin andel från drygt 57 procent till över 85 procent.

Läs mer