Den budget för 2018 som finansminister Magdalena Andersson levererade härom veckan innehöll som väntat inga stora överraskningar, enligt SEB:s skattexpert Thomas Eriksson som här går igenom de åtta viktigaste förslagen som direkt gäller dig som är företagare:
1. Oförändrade 3:12-regler
3:12-reglerna för fåmansföretagare bibehålls oförändrade under 2018 efter att en riksdagsmajoritet bestående av alliansen och SD tillkännagivit att de kommer motverka sådana skattehöjningar som de anser skadliga för Sverige och företagandet. Regeringen tvingas därmed backa från de föreslagna skattehöjningarna efter hot om att en riksdagsmajoritet skulle tvinga bort ansvariga ministrar genom misstroendevotum i riksdagen om regeringen ändå skulle försöka driva igenom skattehöjningarna.
2. Skiktgränserna räknas upp – trots allt
Av samma skäl så tvingas regeringen att backa från den höjning av marginalskatten som skulle ha drabbat inkomsttagare genom att man föreslagit att man inte skulle göra en årlig uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Höjningen skulle ha påverkat alla löntagare, pensionärer, fåmansföretagare med tjänstebeskattad utdelning/kapitalvinst samt de med inkomst av näringsverksamhet med en total inkomst över någon av skiktgränserna. Skiktgränserna kommer dock nu att som brukligt räknas upp med förändringen av konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter.
Skiktgränsen för när statlig inkomstskatt (20 procent) tas ut år 2018 blir därmed 455 300 kronor (37 941 kr/mån). Ytterligare fem procent skatt, den så kallade värnskatten, tas ut på inkomster överstigande 662 300 kronor (51 191 kr/mån). För den som fyllt 66 år är gränserna något högre eftersom dessa har ett högre grundavdrag.
3. Växa-stödet utökas
Regeringen utökar också det så kallade Växa-stödet. Stödet innebär lägre sociala avgifter för den först anställde i ett företag under viss begränsad tid. Nuvarande regler gäller bara anställde som nyanställs i enskild firma. Efter viss kritik utökas nu regelverket till att i vissa fall omfatta även anställda i aktiebolag och handelsbolag.
4. Skattelättnader för vissa personaloptioner
Skattelättnader för vissa personaloptioner införs. Reglerna innebär att om en anställd får en personaloption av sin arbetsgivare ska den anställde inte förmånsbeskattas när personaloptionen utnyttjas. Arbetsgivaren ska därför inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning först när den aktie, som den anställde har köpt genom att utnyttja personaloptionen, säljs. Beskattning sker då som inkomst av kapital.
Förslaget har tidigare kritiserats starkt för att det är för begränsat och omfattar alldeles för få företag. För de som blir delägare i fåmansföretag innebär emellertid ändringen ingen större skillnad i skatt eftersom de som förvärvar aktier oftast blir tjänstebeskattade för såväl utdelning som vinst vid en försäljning enligt 3:12-reglerna.
5. Ökad SGI för företagare
För att flera ska våga starta ett företag vill regeringen öka tryggheten under tiden som verksamheten är i ett uppbyggnadsskede. Regeringen föreslår därför att företagare ska kunna få en sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) som minst motsvarar lönen för liknande arbete för annans räkning under den tid som aktiebolaget är under uppbyggnad.
6. Öronmärkt stöd: 410 miljoner kronor
Olika former av statlig stöd till olika organisationer, myndigheter och utbildningar satsas med 410 miljoner kronor som ska underlätta för företagare att anställa och växa.
7. Adjö pensionärsskatten – och grundavdraget höjs
Pensionärsskatten fasas ut till år 2020. Någon skatt som heter så finns egentligen inte. Däremot är det så att passiva pensionsinkomster inte omfattas av det så kallade jobbskatteavdrag som den förra regeringen införde, för att sänka skatten för anställda och aktiva näringsidkare, när man ville stimulera till arbete. Passiva pensionsinkomster blir därför i dag något hårdare beskattade än motsvarande inkomster från en förvärvsarbetande anställd eller en aktiv näringsidkare.
Till viss del kompenseras det här av att pensionärer som fyllt 65 år har rätt till ett förhöjt grundavdrag vid beräkningen av skatt på förvärvsinkomster (tjänst och näringsverksamhet). Det här grundavdrag ska nu, föreslår regeringen, höjas ytterligare för pensioner upp till 17 000 kronor i månaden, för att helt avskaffa skillnaden i beskattning upp till denna inkomstnivå.
Dessutom förstärks det förhöjda grundavdraget ytterligare något för inkomster upp till 35 000 kronor i månaden. Pensionärer som inte jobbar kommer därför att som mest få cirka 400 kronor mer i månaden i plånboken nästa år. För flertalet är dock beloppet mindre. Det här är den enskilt största satsningen i höstbudgeten och beräknas kosta 4,42 miljarder kronor. Det finns också en bred majoritet i riksdagen som på olika sätt vill sänka skatten för pensionärer med låg inkomst.
8. Höjd schablonskatt på ISK och kapitalförsäkring
Vidare så vill regeringen med stöd av Vänsterpartiet höja schablonskatten av sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring. Skatten höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med en procentenhet i stället för som i dag med 0,75 procentenheter.
Det innebär en årlig skattehöjning med 75 kronor per sparade 100 000 kronor. Totalt beräknar regeringen att det här ska inbringa 790 miljoner i ökade skatteintäkter. Noterbart är även att schablonskatten sannolikt kommer att öka med cirka 100 kronor ytterligare per sparade 100 000 kronor, på grund av att statslåneräntan har stigit jämfört med 2016.
Vill du läsa mer? På SEBs nyhetssajt Make it hittar du massor av inspiration, tips och råd, till exempel:
Det här är ett sponsrat inlägg som är en del av Breakits annonserbjudande. Inlägget kommer från SEB/Make it. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till sales@breakit.se.