Sök

Annonssamarbete med JANSSON & NORIN

Inte fått betalt? Så funkar en tvist – från faktura till rättegång

Jansson & NorinJuridik

Niklas Franzén, processjurist på Jansson & Norin.

Startupjuristerna

Startupjuristerna

Krönikör

Inkassokrav, betalningsförelägganden, rättegång och dålig stämning. En tvist kan vara krävande men låt inte det hindra dig när du har rätten på din sida. Niklas Franzén, processjurist på Jansson & Norin, förklarar hur det går till.

Det första som händer med en obetald faktura är vanligtvis att du som borgenär (du som vill ha betalt) vänder dig till ett inkassobolag, som skickar ut ett inkassokrav.

Om den som ska betala din faktura bestrider den får du dock inte ta fakturan till inkasso eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Kravet ska då istället prövas av tingsrätten, vilket innebär att du behöver ansöka om stämning.

I tingsrätten delas tvistemålen upp efter värdet på tvisten, i antingen förenklade eller ordinarie tvistemål. Om värdet understiger ett halvt prisbasbelopp (22 400 kronor i år) hanteras tvisten som ett förenklat tvistemål, även kallat ”småmål”. I den typen av mål är dina möjligheter att få ersättning för rättegångskostnader begränsade. Du får bland annat inte ersättning för ombudskostnader då tanken är att du ska klara av att driva en sådan process själv. Det är därför sällan ekonomiskt försvarbart att anlita en jurist i dessa mål. Rättsskyddet i din försäkring täcker i regel inte heller kostnader i småmål – men däremot i ordinarie tvistemål.

Det centrala när du skriver en stämningsansökan är att se till att precisera vad du begär (yrkande) och varför (grund). Yrkandet ska vara så precist att domstolen i princip kan klippa in det i sin dom. Ett yrkande kan exempelvis formuleras som att ”svaranden ska betala 10 000 kronor plus ränta” och ett exempel på en grund är att ”svaranden har genom avtal åtagit sig att betala i samband med leverans och leverans har skett enligt avtal”. Ofta ger man även en bakgrund till tvisten och beskriver mer utförligt vad som har hänt.

En stämningsansökan ska normalt skickas till den tingsrätt där motparten, om det gäller ett företag, har sitt säte. Gäller det en privatperson ska du istället skicka ansökan till den tingsrätt där personen var folkbokförd i november året innan. På Domstolsverkets hemsida kan du söka på motpartens postnummer och få fram vilken tingsrätt som postnumret hör till. Du kommer också behöva betala en ansökningsavgift, 900 kronor för småmål och 2 800 kronor för vanliga tvistemål.

Sen kommer vi till bevisningen. Bevisning kan vara antingen skriftlig eller muntlig – eller både och. Typexemplet på skriftlig bevisning är avtal och mailkonversationer. I princip behöver du kunna bevisa allt du påstår. Du behöver dock inte lämna in bevisning om saker som motparten håller med om (”vitsordar” på domstolsspråk). Det finns därför ofta en poäng med att avvakta med bevisningen fram till dess att man får klarhet i vilka omständigheter man är oense om.

Efter att du skickat in din stämningsansökan läser tingsrätten igenom den och granskar om den är komplett. Om något saknas kommer tingsrätten förelägga dig att komplettera. Se till att komplettera i tid eftersom det annars finns risk att din talan avvisas.

Därefter skickas din stämningsansökan till motparten (tingsrätten ”utfärdar stämning”) som får möjlighet att skriftligen förklara även sin syn på saken. Detta kallas för ett svaromål. Tingsrätten kallar sedan till ”muntlig förberedelse”. Det är en förhandling i tingsrätten där domaren reder ut eventuella oklarheter och försöker få parterna att komma överens. Om någon part inte dyker upp vid förberedelsen kan tingsrätten döma mot denne genom så kallad tredskodom (en sorts juridisk walk-over).

I många fall träffar parterna en förlikning. Det innebär att man frivilligt kommer överens utan att domstolen prövar målet. Goda skäl till att komma överens är att det kostar både tid och pengar att driva en process samtidigt som utgången alltid i någon mån är osäker. Försök därför att göra smarta ekonomiska överväganden i detta läge. Det kan vara bättre att ta en mindre förlust än att riskera att förlora allt. Ibland kan man inte komma överens och då blir nästa steg huvudförhandling. Huvudförhandlingen är det som de flesta associerar med ordet ”rättegång”, alltså när man slutligen presenterar sitt mål och sin bevisning muntligt i domstolen.

Innan du bestämmer dig för att stämma någon är det en god idé att fundera igenom ditt ”case” ordentligt; om du har rättsskydd, vad du har för bevisning och om tiden och kostnaden för processen är värda besväret. Det finns ofta anledning att försöka komma överens tidigt i tvisten eftersom rättegångskostnaderna hela tiden tickar på. Men låt inte den långsamma och ibland krångliga domstolsprocessen avskräcka dig! Domstolarna finns trots allt till för att lösa frågor som man inte på egen hand kan komma överens om.

Det här är en sponsrad artikel från Jansson & Norin – en juristbyrå som har specialiserat sig på affärsjuridik och startups. Vill du veta mer om byrån så kan du klicka dig vidare in på deras sajt här.

Sponsrade inlägg är en del av Breakits annonserbjudande. Inläggen skrivs inte av Breakits redaktion utan av kommersiella samarbetspartners. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till sales@breakit.se.

Läs mer