Sök

Så hamnar du på rätt mingel i Almedalen – här är mina bästa tips

Viggo Cavling

Viggo Cavling

Krönikör

Att hamna på "rätt" mingel är en svår konst, skriver Almedalsveteranen Viggo Cavling.

Den här artikeln publicerades inför förra årets upplaga av Almedalen. 

I lördags hade vi en diskussion hemma hos min vän finanslobbyisten. Någon, läs en känd riskkapitalist, tyckte illa om ordet mingel. Det finns en dold uppmaning i ordet, hävdade hen, som inte finns i orden kalas eller cocktailparty.

Det första ordet förklarar att nu blir det fest och du kan lämna din professionella kostym hemma. Det andra ordet indikerar att här ska det bjudas på sprit. Inget av detta lämpligt när du befinner dig i ett professionellt sammanhang i Sverige och det är statliga pengar inblandade. Följaktligen ordet mingel det säkert mest använda under politikerveckan i Almedalen. Helst med prefixet rosevin.

Att hamna på “rätt” mingel är en svår konst. Det är i första hand myndigheternas fel som vill att alla ska vara uppskrivna på en lista för att arrangören ska få bjuda på alkohol och när listan är full är det stopp i dörren. Att mingla är ju att släntra omkring med ett glas vin i handen, hälsa på nya och gamla vänner och att då tvingas hålla reda på tider och adresser är ju mot själva ordets grundidé.

Min strategi för att hamna på rätt mingel är att tacka ja till allt och hålla alla dörrar öppna. Vissa arrangörer gillar inte detta och har skapat ordet no-show-avgift. Kanske det mest obehagliga substantivet i svenska språket. Men detta kan du strunta i.

Enligt mina uppgifter har ingen någonsin fått en no-show-faktura och en arrangör som är missnöjd med att alla inte dök upp kanske ska fundera på sina egna brister istället och fokusera på de närvarande.

Det viktigaste på ett mingel är ju att vara närvarande i stunden. Du kan bara prata med en människa åt gången och vi kan bara lyssna på en röst i taget.

Fokusera. Lyssna. Var en bra publik. Ställ frågor.

Mina förstafråga på ett mingel är ofta: “vad är din uppgift i systemet?”. Förr i tiden, läs före feminismen blev lag i Almedalen, brukade jag hälsa med orden: “Hej snygging”, men idag säger jag: “Hej smarting”.

Eftersom som mitt mål är synas och höras i Breakit-bubblan är en bra första mening också: “Hur går det med din nya startup?” På 90-talet undrade jag hur det gick med indiebandet. På 00-talet var frågan: när är ditt nästa standup-gig. Och nu på 10-talet är det alltså startup. Var är Henrik Schyfferts startup egentligen? Filip och Fredrik har en på g… enligt mina källor.

Min näst viktigaste mingelstrategi i Almedalen är att hitta en bra basplatta. Det kan vara Vinägers uteservering, Aftonbladets monter, pressrummet eller "Hej digitals" trädgård. Att likt en parasit hänga i någon annans monter är tusen gånger bättre att ha din egen hage.

För det första är det sjukt dyrt att arrangera något i Almedalen. För det andra ger det noll överblick. Att vara arrangör i Almedalen med egen mingelyta är ungefär som att sitta i häktet med fulla restriktioner. Du vet inte vad som händer utanför murarna.

Min tredje strategi är att fundera på min egen roll. Var är jag i statushierarkin? Är jag tillräckligt rik för att platsa på Skandias mingel? Troligen inte. Är jag tillräckligt het för att få gå på Petter Stordalens mingel? Nej. Är jag tillräckligt dryg för att gå på DI:s champagne-mingel? Förhoppningsfullt not.

Det är en hård läxa att acceptera att dina mingelaktier går upp och ner. Att vara het är ett heltidsjobb och 2017 är det Stefan Lundell, Annie Lööf, Aurore Belfrage och Simon Strand som kommer in överallt. I bästa fall är jag deras plus en.

Nu måste jag tyvärr mingla vidare. Vi ses. Kram.

Läs mer