Klarna har fått banktillstånd – men vad betyder det egentligen?

Breakit - Klarna har fått banktillstånd – men vad betyder det egentligen?
T.h: Digitaliseringsekonomen Anna Felländer. Foto: TT.
Jonas de Lange
Jonas de Lange
Reporter

Efter två års väntan går Klarna från betalstartup till bank. Här är fyra punkter om vad det egentligen betyder för bolaget.

Jonas de Lange
Jonas de Lange
Reporter

På måndagsmorgonen fick betalbolaget Klarna äntligen sitt efterlängtade banktillstånd.

Klarna har sedan tidigare legat under finansinspektionens regler för kreditmarknadsbolag och betalbolag – men nu öppnas det upp för både nya möjligheter och utmaningar.

1. Klarna-kortet nästa?

I och med banktillståndet öppnas en rad nya möjligheter för Klarna att skapa nya produkter. Banker har exempelvis möjligheten att erbjuda vanliga lönekonton – och inte minst kreditkort. Klarna har framförallt blivit dominerande inom e-handeln men sedan ett drygt år tillbaka har bolaget även börjat göra betallösningar för fysiska butiker. Ett Klarna-kort känns därför inte så himla långt borta.

"Jag kan inte kommentera så ingående på vad vi jobbar med att utveckla men generellt ger det här oss möjligheten att bland annat ge ut bankkort och koppla upp oss mot centrala betalningssystem", sade Klarnas presstalesperson Aoife Houlihan tidigare på måndagen.

2. Klarna kan öppnas upp för fler partnerskap

Om Klarna väljer att lansera vanliga lönekonton kommer bolaget att behöva följa de så kallade PSD2-reglerna. Reglerna innebär i korthet att banker måste dela med sig av konsumentdata till tredjepartsbolag inom betalning och informationsaggregering. Det kan exempelvis innebära att andra fintechbolag kan dra nytta av Klarnas kunddata till sina egna tjänster.

“Det här med PSD2 uppfattas som en riktig ‘sweetspot’ för fintechbolag. PSD2 har under det senaste halvåret varit en av orsakerna till storbankernas intensifierad jakt på partnerskap med fintechbolag. Storbankerna riskerar att förlora sin naturliga relation med kunderna i samband med det nya regelverket”, säger Anna Felländer, som sitter i regeringens digitalisieringsråd, är rådgivare till Boston Consulting Group och har en plattform vid HHS’s finansmarknadsforkning.

3. Hårdare regler kan att tynga bolaget

Med ett tillstånd om att driva bank följer inte bara större frihet utan även ett tyngre rapporteringsansvar. Det menar Anna Felländer, som tror att det kan komma att väga tungt på bolaget framåt.

“Samtidigt träder snart GDPR (nya dataskyddsregler för hela EU reds. anm.) i kraft. Klarna är en ganska stor aktör men många fintechbolag underskattar kostnaderna som följer av denna regelefterlevnad”, säger Anna Felländer.

I grund och botten är dock regelverket ganska likt för kreditmarknadsbolag – Klarnas tidigare licens – och banker, hävdar en källa på Klarna som vill vara anonym.

De stora skillnaderna i regelefterlevnad träder i kraft först om Klarna väljer att lansera några nya produkter.

Klarna har samtidigt med sig en av Sveriges främsta profiler på dataskyddsområdet, Caroline Olstedt Carlström. Hon är extern dataskyddschef på bolaget och grundare av föreningen Forum för dataskydd. Hon har tidigare berättat om fintechbolagens utmaning med GDPR här.

4. Lättare att expandera

Banktillståndet blev en nyhet, inte bara i Sverige utan även internationellt. Men både Aoife Houlihan och en källa till Breakit på Klarna hävdar att det egentligen inte blir så stor skillnad på hur bolaget fungerar på kort sikt.

Däremot hävdar Breakits källa att det är ett viktigt steg för bolaget PR-mässigt.

“Det här gör det mycket lättare att förklara vad Klarna är för institut utomlands. I de flesta länder finns inget som heter kreditinstitut utan det är betalningsinstitut eller bank som gäller. Det blir pedagogiskt enklare”, säger hen.

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel