Du har säkert sett fenomenet själv många gånger. I dagar, ibland veckor, efter att du har sökt efter information om exempelvis en ny telefon så förföljer reklamen dig. Annonser för just den telefonen dyker upp var du än surfar på internet, även på sociala nätverk som Facebook.
På fackspråk kallas detta för retargeting. Målet är att fånga upp presumtiva kunder med skräddarsydd reklam, och tekniken togs emot med öppna armar när den slog igenom bland svenska medier och annonsörer för omkring fyra år sedan.
Men många hatar retargeting.
Nu har branschorganisationen Sveriges Annonsörer kartlagt svenskarnas inställning till fenomenet, via en studie genomförd av Demoskop.
Här är de mest talande datapunkterna.
• 57 procent uppger att de sett annonser på webben där samma produkter/tjänster som de tidigare köpt utannonserats.
• 8 av 10 som sett denna reklam uppger att reklamen de såg var för exakt samma produkt eller tjänst som de redan sett.
• I genomsnitt har de svarande i studien sett reklam för samma produkt/tjänst 9,5 gånger efter köp, under 2,4 veckors tid.
Att konsumenter exponeras för reklam för produkter som de redan köpt leder till att fler väljer att installera annonsblockerare på sina datorer och telefoner. De svarande i studien ger retargeting-reklamen betyget 2,7 på en sjugradig skala. Ord ”förföljd”, ”bevakad” och ”onödig" återkommer när de svarande beskriver sin upplevelse av reklamen.
”Om jag redan har KÖPT Sobotta´s bok om anatomi (vår dotter studerar medicin) så behöver jag väl inte se reklamen för det.... SÅ IDIOTISKT!!! Och det värsta är väl att Adlibris måste betala för det så böckerna blir dyrare att köpa”, lyder ett av svaren.
Dåligt utförd retargeting leder också till att annonsörerna betalar för reklam som inte är effektiv. Enligt Sveriges annonsörers studie kastas över 50 miljoner kronor bort årligen på detta sätt i Sverige.
Samtidigt är retargeting och automatiserade annonsvisningar baserat på surfhistorik bärande i vad som brukar kallas för ad-tech, en bransch som sannolikt kommer att utvecklas med mer sofistikerade metoder framöver.
Fotnot: Studien är gjord via en slumpmässigt rekryterad internetpanel med svenskar i åldern 18-80 år. Antal intervjuer: 1041. Resultatet har vägts med avseende på kön och ålder.