Karlsten: "Terrorattacken i Stockholm har tydliggjort en ny maktordning för information"

Breakit - Karlsten: "Terrorattacken i Stockholm har tydliggjort en ny maktordning för information"
Emanuel Karlsten är krönikör på Breakit. Tomas Oneborg/SvD/TT
Emanuel Karlsten
Emanuel Karlsten
Krönikör

Det är utifrån det vi ska förstå kritiken mot medier och det är så vi ska förstå att journalistiska medier är så oförstående. För de agerar fortfarande som att de kontrollerar informationsflödet, skriver Breakits krönikör Emanuel Karlsten.

Emanuel Karlsten
Emanuel Karlsten
Krönikör

I efterdebatten diskuterades ganska snart de traditionella publicisternas dilemma: Berätta uppgifter som finns eller bara berätta det som är korrekt. Det låter som en enkel ekvation, men när allmänhetens intresse är exceptionellt, som under en terrorattack, väger “berätta” ofta tyngre än “korrekt”. Tänk om det verkligen hade varit skottlossning på Hötorget och allmänheten inte fick reda på det? Förödande. Med det som utgångspunkt har det varit ganska enkelt för medier att försvara sina publiceringar om skottlossning.

Men det förbiser något viktigt. Att medier inte längre är informationscentraler.

Det låter självklart, men ovanstående argumentation utgår från att allmänheten inte hade informerats om det inte vore på grund av medier. Är det så? Tittar man på första timmen efter terrordådet träder en annan bild fram. På Mediepodden.se filtrerade vi ut de tweets som delades mer än 500 gånger under första timmen. Kvar blir då tweets som är rena händelsenyheter från ögonvittnen, mediekritik, aktsamhet, hyllningar till polisen och myndighetsinformation - från myndigheter själva. Allt alltså under första timmen.

Vad som är framträdande är dels att inga journalistiska medier var i närheten av toppen, utan istället helt andra aktörer. Det är också intressant hur lite desinformation som delades. Lägger man däremot in uppgifter från journalistiska mediers flashar och tweets i samma tidslinje ser man att det är just dessa medier som ger räckvidd åt obekräftade rykten.

Allt detta innebär inte att de journalistiska medierna var irrelevanta, tvärtom slog de trafikrekord. Men trafiken till dessa medier kommer kanske idag med annan avsikt än tidigare. Inte främst för att få information och information i allmänhet, utan specifik information och fakta i synnerhet.

Det är här den stora diskrepansen ligger.

Om konflikten mellan att “berätta” och vara “korrekt” tidigare var jämnstark, har “berättandet” kraftigt försvagats när information genom internet finns överallt. Journalistens roll blir då en annan: Att främst vara korrekt. Det blir ärligt talat det enda som utmärker journalistiken från annan information.

Den här nya ordningen blev tydlig under terrorattacken. Inte bara på grund av sociala medier, utan också för att några av myndigheternas sajter gick ner av trycket, eller att Polisens inforamtion och Myndigheten för Skydd och samhällberedskaps guider fick störst spridning i sociala medier. Vi tycktes aktivt vända oss till dem som var mest restriktiva med information, för att veta vad som var sant och bekräftat.

För varför ska vi vänta på att journalisten får tag på en polis, eller läser en polis pressmeddelande, när vi kan se det själva?

Allt detta är en påminnelse om de krav som finns på hur myndigheter och företag måste organisera sig. Är det längre naturligt att alltid fokusera på journalistiska medier med ett pressmeddelande, en presskonferens när du vill nå ut med information? Och hur gör man i så fall annars?

Det borde alla företag förbereda sig och kris-träna på.

Vi resonerar och analyserar mer kring det här; hur ett nytt medielandskap kommer se ut och vad polisen och myndigheter kan träna på, i senaste Mediepodden.

Lyssna på Itunes, Acast eller här:

 

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel