Vill få dig att låna ut dina pengar – men fungerar P2P-modellen?

Breakit - Vill få dig att låna ut dina pengar – men fungerar P2P-modellen?

Ludwig Pettersson är vd och medgrundare av Savelend. Foto: Pressbild.

Erik Wisterberg

Reporter

Hur går det egentligen för bolagen som utmanar bankernas monopol? Breakits kartläggning visar en bransch som fortfarande stannar vid att vara ett framtidslöfte.

Peer-to-peer-lån spåddes för ett par år sedan kunna revolutionera sättet vi lånar pengar på. Det handlar om att vi ska runda bankerna genom att låna ut pengar till varandra via digitala plattformar.

Men lån utan banker är fortfarande något av en framtidsdröm i Sverige, visar Breakits kartläggning.

Vi har tittat på hur det går för de heta uppstickarbolagen, som i vissa fall har plockat in så mycket som 70 miljoner kronor i externt kapital. 

Hela sammanställningen hittar du här

***

De profilerar sig som de nya bankutmanarna. Lendify, Toborrow och Savelend är några av dem. Men flera av bolagen vill inte berätta hur mycket de omsätter, eller hur stor lånevolym de förmedlar. 

”Just nu håller vi på att genomföra övergripande förändringar i bolaget”, svarar till exempel Jonas Widerberg, marknadschef för Fund Mill. 

De faktiska omsättningssiffrorna för de aktörer som väljer att svara är fortfarande låga.

Sparlån landar exempelvis på en omsättning på 1,7 miljoner kronor, med en förlust på 5,5 miljoner kronor. 

Det företag som av allt att döma är störst i Sverige på peer-to-peer-lån – baserat på 2016 års siffror – är Savelend, grundat i Gävle. 

Till skillnad från konkurrenter som Lendify har bolaget väckt ganska lite uppmärksamhet.

Omsättningen för 2016 landade på 14,6 miljoner kronor, med ett litet plusresultat. 

”Vi är störst i Sverige, men har inte synts så mycket. Vi har lagt all vår energi på att bygga upp bolaget”, säger vd:n Ludwig Pettersson. 

I fjol förmedlade Savelend lån till ett värde av 50 miljoner kronor.

Men det finns en hake. 

I stort sett alltihopa utgörs av snabblån. Bolaget erbjuder lån på upp till 5.000 kronor helt gratis för den som betalar tillbaka inom 14 dagar. Sedan börjar det kosta. 

Snittlånet från Savelend ligger enligt Breakits beräkningar på 4.000 kronor. Bara omkring 100 av bolagets 12.500 utbetalda lån under 2016 var något annat än rena snabblån. 

Savelend kan därmed hittills liknas vid en konkurrent till de utskällda sms-lånebolagen snarare än som en utmanare till mer långsiktiga kreditgivare som banker. 

Nu ska bolaget stöpas om helt, kan Breakit berätta. Privatlånen bryts ut i ett separat varumärke. Företagslånen, som utmanar konkurrenten Toborrow, läggs i ett annat. 

Mittpunkten – modervarumärket Savelend – ska istället bli en handelplats där kunderna kan investera i alla möjliga typer av lån och krediter.

”Vi blir en investeringsplattform där du som långivare kan investera olika typer av krediter, som vi inte behöver ligga bakom”, säger Ludwig Pettersson. 

Det kan handla om fakturaköp, delar av lånestocken som traditionella banker vill rensa bort från sin balansräkning eller till och med lån förmedlade av direkta konkurrenter.

För att lyckas ska Savelend nu plocka in 20 miljoner kronor i en nyemission, till en värdering på 150 miljoner kronor. 

Bakom strategin ligger ett krasst konstaterande.

”Vi tror inte att det rena P2P-låneformatet fungerar, eftersom det bygger på att du hela tiden måste ge ut nya lån för att få intäkter medan investerarna kräver löpande avkastning. Därför gör vi denna omsvängning”, säger Ludwig Pettersson. 

Samtidig har investerare som NFT Ventures och en rad kända affärsänglar satsat uppemot 100 miljoner på att P2P-lån till privatpersoner och företag ska bli nästa stora grej, så vem har rätt?

***

De som tror på P2P-lån pekar ofta på USA. Där finns jättar som Lending Club och Prosper. Det förstnämnda bolaget värderades till nära 50 miljarder kronor när det börsnoterades i december 2014

Kursen rusade direkt. 

Vid ett tillfälle var den hela 67 procent högre än noteringskursen. 

”Konsumentkreditmarknaden har en enorm potential – biljontals dollar – och jag ville rida på vinnaren. Detta är framtiden”, sade Liron Petrushka, en av de första ängelinvesterarna i Lending Club. 

Men det var då.

Under 2016 gjorde bolaget en förlust på 1,3 miljarder kronor. Samtidigt har den tidigare så snabba tillväxten avstannat. 

För aktieägarna har Lending Club varit en katastrof. Börskursen idag är inte ens en fjärdedel av vad den var när Liron Petruscha hyllade bolaget. 

Även Prosper har problem. 

I början av 2016 tvingades bolaget säga upp mer än en fjärdedel av personalen. En orsak var att bolagets tillgång till kapital (att låna ut) försämrades, något som även Prospers konkurrenter drabbats av enligt Bloomberg

Nyligen sålde Prosper en stor del av sin lånestock, sammanlagt handlar det om lån värda 45 miljarder kronor, till ett konsortium bestående av bland annat en hedfond och en investmentbank. 

I korthet handlar det om att de tar över risk. I utbyte får konsortiet uppemot 35 procent av aktierna i Prosper. 

***

Tillbaka i Sverige. Här är Lendify den aktör som fått investerarna att öppna plånboken på bred front. 

I somras tog bolaget in 70 miljoner kronor i riskkapital. Det är den hittills största investeringen i ett svenskt P2P-lånebolag. 

Därmed är många blickar riktade mot Lendify, grundat 2014 av John-Christian Eriksson, Nicholas Sundén-Cullberg och José Cartro.

De vill vara en ”allvarlig och långsiktig utmanare till storbankerna” när det kommer till lån utan säkerhet, så kallade blancolån, till kreditvärdiga privatpersoner. 

Så hur går det?

Under sitt senaste brutna räkenskapsår, som slutade sista april 2016, landade nettoomsättningen på blott 627.426 kronor. Förlusten uppgick till 14,5 miljoner kronor. 

Om en dryg månad är det återigen dags att stänga böckerna. 

Den enda hårda siffran som Lendify vill släppa är en prognos för lånevolymen. Den förväntas landa på 140 miljoner kronor, vilket är hela 15 gånger högre än föregående år. 

TIllväxten är därmed hög. 

”Vi kommer från låga nivåer, men vi kommer att fortsätta att växa snabbt”, säger Nicholas Sundén-Cullberg, operativ chef på Lendify och fortsätter:

”Vi har jobbat hårt i tre år för att bygga vårt fundament, lösa tillstånd, resa kapital och sätta vår organisation. Vi har bäddat för att växa snabbt”. 

Ambitionen är enorm. 

Bedömningen är att marknaden som Lendify addresserar – blancolån till kreditvärdiga privatpersoner – är värd 200 miljarder kronor, sett till den samlade lånestocken. 

Om fem år hoppas Lendify ha en lånestock på 20 miljarder kronor i Sverige och våra grannländer. I dagsläget har Lendify dock bara en produkt: blancolån. Produktportföljen ska breddas framöver.

”Bankerna tjänar en hiskelig massa pengar på detta segment. Men vårt långsiktiga mål är att bli en hub för alla typer av krediter, precis som en bank”. 

På vägen dit är Lendifys ledning beredd att tumma på den rena P2P-modellen genom att öppna för institutionella investerare, för att få tillräckligt med kapital att förmedla. 

”Det är ett verktyg om vi kommer att behöva på resan mot vårt långsiktiga mål. Men vårt huvudfokus kommer alltid att ligga på privata investerar, och om tio år är det bara de vi ska ha”. 

Drömmen om privatpersoner som tjänar pengar på att låna ut pengar till sina likar lever alltså. 

Frågan är hur långt den räcker i Sverige. 

Nyfiken på mer om vår kartläggning? Lyssna på veckans avsnitt av Breakits podcast nedan.

 

Läs fler artiklar
LÄS MER