Sök

Startup-profilernas råd till Fridolin: Gör programmering till eget ämne

programmeringStartupmanifest

Gustaf Rosensköld

Gustaf Rosensköld

Reporter

“Det här är kunskaper som kommer vara viktiga nästan vad man än gör i framtiden.”

Programmering redan från årskurs ett. Det var en del av innehållet i regeringens uppdaterade läroplaner för grund- och gymnasieskolan som presenterades i går. Förändringarna innebär att programmering ska finnas med som delar i befintliga ämnen som matematik och teknik.

Bland nyheterna, som syftar till att öka digitaliseringen av skolan, finns också utbildning i digital källkritik.

Förändringarna ska införas under 2018 och 2019.

“Det säger sig nästan själv att det här är oerhört viktigt för ett framtida yrkesliv”, sa gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström till Dagens Nyheter i går.

Att de uppdaterade läroplanerna innebär ett steg i rätt riktning, tycker också Jessica Stark, Dinesh Nayar och Alexandra Bylund, som alla stod bakom det så kallade startupmanifestet 2015.

Där efterfrågades bland annat just programmering på skolschemat.

“Sverige skriker efter programmerare, men jag tror att programmeringskunskaper också kommer vara viktigt nästan vad man än gör i framtiden. Det här har behövts länge och det är jätteroligt att det händer,” säger Jessica Stark medgrundare av startuphubben Sup46.

Dinesh Nayar, vd och medgrundare av fyndsajten Fyndiq, kallar de uppdaterade läroplanerna “ett första steg i rätt riktning”.

“Men jag skulle vilja se att det inte stannar vid små portioner som inkorporeras i andra ämnen, utan att man ganska snabbt rör sig mot att göra programmering till ett eget ämne”, säger han.

En tanke som delas av Alexandra Bylund, vd och grundare av marknadsföringsbyrån Mama said. Helst skulle hon se programmering som ett eget ämne på schemat – med programmeringsexperter som lärare.

“Jag tror man behöver ganska mycket tid på sig för att bli en duktig programmerare. Jag har stött på både nybörjare och seniora programmerare som tack vare erfarenhet och testande blivit väldigt vassa. Och eleverna kommer utvecklas fort, så det kommer det behövas seniora lärare.”

“Framför allt tror jag vi skulle kunna få fram supertalanger med hjälp av duktiga experter,” säger Alexandra Bylund.

Även Katarina Berg, global HR-chef på Spotify, är positiv till förslaget.

“Vi välkomnar detta initiativ med öppna armar. Dels är det en oerhört viktig signal och dels är det oerhört värdefullt både för Sveriges företag och ungdomarna som är vår framtida arbetskraft. Alla behöver förstå hur kod funkar!”, säger hon till Di Digital.

Startupmanifestet: Det här ville entreprenörerna se hända med skolan

I Startupmanifestet från 2015 formulerade några av Sveriges tyngsta entreprenörer en rad utmaningar till politikerna.

Så här skrev de om skolan:

“Svenska elever måste bli digitala “super users”. Prioritera kunskap för elever och lärare kring digital kunskap, programmering och entreprenörskap i skolan och fritidsverksamhet från förskolan och uppåt.”

“I och med den nödvändiga omdaningen av svenska skolan, har vi en stor chans att arbeta på nya sätt och få in nya synvinklar i skolan. Svenska elever och lärare måste bli digitala super users som kan använda datakällor, teknik och statisik för att beskriva allt från historiska skeenden i interaktiva kartor och göra snygga grafiska statistiska modeller i samhällskunskapen, till att förstå grammatik så att de kan göra digitala textanalyser, eller bygga egna spel som underlättar inlärandet. Den nya tekniken ger också möjlighet att genom “clipped classroom” få in experter redan på tidigt stadium.”

Läs mer