Memento Morti – ”kom ihåg att du är dödlig”, fick kejsaren viskat till sig i forntidens Rom när de red parad genom massorna. Idag skulle många av oss dra nytta av en egen stilla påminnelse – du är inte som andra!
Till vilken nytta?
Sannolikt skulle fler av oss lägga ännu mer tid på UX-design, och inte enbart med fokus på förbättrad användarupplevelse, utan också på vår egen användarinlevelse. Ser du ingen tydlig skillnad? Tänk Donald Trump! Uppenbara brister i användarupplevelsen även för sina tappraste fans, men användarinlevelsen är det inget fel på. Tvärtom.
På temat Trump, låt oss hålla fast vid utmaningar för mänskligheten. Med respekt för att annat kvalificerar högre, men just i det här sammanhanget handlar det om vår drivkraft att snabbt fylla i luckor i vårt sätt att se på världen – helst utan att slösa någon energi alls. Daniel Kahnemans system 1 och system 2. Här ligger svaret på våra fördomar, många oväntade olyckor, krossade hjärtan och kommunikation utan mottagare.
Vi kan göra en upplevelse så sömlös och tröskelfri att det känns som mental sammet, men utan inlevelse i användarens faktiska förutsättningar, önskningar, drivkrafter och begränsingar fortsätter vi att verka i ett begränsat universum av möjligheter. Möjligheten som aldrig skapades kan inte generera data att följa och optimera.
Så, hur kan du bli bättre på användarinlevelse? På Berghs har vi en lång tradition av ”Action Based Learning”. Genom att göra för att lära tappar vi in på ett av de starkaste pedagogiska verktygen som finns. När Berghs studenter ska utveckla sin användarinlevelse blir det därför genom egna upplevelser.
Patrik Hambraeus, Learning Developer på Berghs sätter fingret på motivet: "Vi kan inte bli andra personer, men vi kan träna på att förstå dem bättre. Och därmed skapa bättre kommunikation."
Nyckelordet är egenupplevt! Tänk inte att du har svårt att gå, ta ett par timmar i rullstol. Tänk inte dig själv som fattig, lev ett par dagar på marginalen. Tänk inte att du plockar svamp i skogen – plocka svamp i skogen!
Dags att gå från inlevelse till upplevelse. Berghsstudenterna Gaby och Olle har precis landat på sina praktikplatser men lämnar dig inte i sticket utan ger här en snabbkurs i UX-mindset, självupplevt från livet, studier och projekt på skolan!
Ett kärnbegrepp inom UX-design är så kallade “touchpoints” – beröringspunkter som användare kommer i kontakt med under hela sin kundresa. Touchpoints kan vara allt ifrån att gå in i en fysisk butik, ringa kundtjänst, hämta ut paket, använda en produkt till att utföra olika saker i en app, på en hemsida eller i annat digitalt medium. UX-design är alltså inte begränsat till digitala plattformar.
Arbetet med användarupplevelsen handlar ofta om att minska och gärna få bort all friktion på kundens resa. Därför är det viktigt att alltid prioritera människan som använder tjänsten före flashiga grafiska element och avancerade funktioner. För vad spelar egentligen ett snyggt gränssnitt och massa specialfunktioner för roll för mig som användare, om inte grundläggande funktioner fungerar som de ska?
Föreställ dig att du ska ta fram en svamp-app för nybörjare. Hur skapar du den bästa upplevelsen? Högupplösta bilder på svampar, det kan väl inte vara annat än bra? Fast användarna kanske framförallt använder appen i skogen? Sämre täckning betyder långa laddningstider för högupplösta bilder. Kanske bättre att offra krispigheten i bilderna och fokusera på snabb identifikation av ätbara svampar?
Så viktigt tips! Gör alltid användartester vid lanseringar eller större förändringar. Det är snarare regel än undantag att användare tolkar centrala element annorlunda än hur det är tänkt. Låt användare testa tjänsten och få inte in och ge råd utan notera istället allt som sker så du kan jobba med förbättringar.
Uppfinn inte hjulet och lägg inte ner massa onödig tid när det redan finns “design patterns” som fungerar. Dra nytta och använd det människor är vana vid. Motsatsen skapar ofta bara förvirring och frustration hos användaren. Exempel: ”sparaknappen” illustrerats av en gammal diskett som ungdomar kanske aldrig har sett, men ändå förstår för att det är en konvention, en outtalad praxis. Det tillkommer hela tiden nya “design patterns” att ta hänsyn till medan andra går ur tiden. “Pull to refresh” är ett sådant exempel som först syntes på appen Tweetie. När denna funktion först introducerades krävdes en förklarande instruktion för att användaren skulle prova och förstå hur den används – idag används funktionen i de flesta appar utan instruktioner.
Och du. Mobile first! Att användare möts av kaos när de kommer in via mobilen känns helt felprioriterat. Känns bra att vår egen skola har satsat på just mobile first och blivit listade som topp 5 för utbildningswebbplatser.
Slutligen, UX-design är inte ett projekt, det tar aldrig slut, ni måste hela tiden vara alerta på era användare. Ett vanligt fel är att man inte anpassar sig efter hur de flesta använder tjänsten. Ta Spotifys app till exempel (ja, Spotify!): Varför envisas med att visa rekommenderade spellistor när vi nästan aldrig nyttjar dem? Inspiration i all ära, men är det värt irriterade användare? I kontrast finns ”Res i Sthlm-appen”, i folkmun kallad “SL-appen” som direkt tar dig till det du vill - “Sök resa”. Svårare än så behöver det inte vara – keep it simple!
Joakim Thulin, Head of Strategic Insight, Berghs School of Communication
Med gäster Gaby Backman och Olle Forneus, studenter på Berghs School of Communication
Det här är ett sponsrat inlägg. Sponsrade inlägg är en del av Breakits annonserbjudande. Inläggen skrivs inte av Breakits redaktion. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till sales@breakit.se.