Swefilmer blockeras efter domen – men hur stort är egentligen problemet?

Breakit - Swefilmer blockeras efter domen – men hur stort är egentligen problemet?

Erik Wisterberg är reporter på Breakit och har följt blockeringsmålet sedan 2014. Foto: TT/Breakit.

Erik Wisterberg

Reporter

Breakits Erik Wisterberg klär den historiska blockeringsdomen i siffror. Så många använder tjänsterna som nu ska blockeras av Telenor – och här är nästa mål.

Hösten 2014 såg Sveriges tv-jättar ett nytt hot torna upp sig: PVOD. Det är branschspråk för piratsajter som streamar tv och film på nätet.

Samtidigt som nedladdningen höll på att dö kom helt nya aktörer med ett potent erbjudande. Sajter som Swefilmer och Dreamfilm erbjöd något som var bättre än Netflix, och dessutom gratis. Det var, till skillnad mot fildelning, helt riskfritt för konsumenten.

När jag en mörk novemberdag satt på Dagens Medias redaktion och gick igenom min dagliga koll över rättsväsendets malande kvarnar scrollade jag först förbi målet.

Jag minns inte exakt vad det stod. Men det var något med "B2 Bredband" och "föreläggande".

För att ta det säkra före det osäkra begärde jag ut stämningsansökan från Stockholms tingsrätt.

Resten är idag internethistoria.

Dagens Media kunde avslöja att en rad skiv- och filmbolag stämt Bredbandsbolaget, för att tvinga operatören att blockera delar av internet för kunderna.

I dag, mer än två år senare kom den unika domen. Bredbandsbolaget tvingas – mot sin vilja blockera två piratsajter.

Många uttrycker en stor förvåning. Det förvånar mig.

Utan att ta ställning i sakfrågan kan jag bara konstatera att redan hösten 2014 fanns blockeringsmål i flera EU-länder – där rättighetsinnehavarna vunnit.

Patent och marknadsöverdomstolen lutar sig mot EU-domstolens tolkning av Infosocdirektivet.

Innebörden i artikel 8.3 är tydlig:

”Medlemstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder vars tjänster utnyttjas av en tredje part för att begaÌŠ intraÌŠng i en upphovsrätt eller närstaÌŠende rättighet.”

Nu står det klart att internetoperatörer är att betrakta som en sådan mellanhand, även i svensk rättspraxis. Det lär med all sannolikhet komma krav mot fler sajter som illegalt sprider andras material.

Sedan denna rättsprocess drogs igång har streamingmarknaden förändrats snabbt. Netflix har etablerat sig som marknadsledare i Sverige bland premiumtjänsterna. Miljoner svenskar betalar för sin streaming.

Så hur stort är egentligen problemet med PVOD (piracy video on demand) 2017?

• Enligt analysföretaget Mediavision använder sig 28 procent av svenskarna* sig av illegal nedladdning eller piratstreaming varje månad. Det är långt högre än i våra nordiska grannländer.

• Piracy-nyttjandet har legat på ungefär samma nivå under de senaste tre åren och drivs främst av illegala streamingsajter.

• Dreamfilm och Swefilmer och The Pirate Bay är de största spelarna (trots att de ibland stängs ned för att sedan återuppstå).  

Verkligt intressant blir det när man bryter ned statistiken på ålder. Generationsklyftan är tydlig, där de allra yngsta tycks vänja sig vid ett internet där allt är gratis.

Det är givetvis ett hot mot alla som lever på att sälja innehåll – men också en utmaning för andra internetbaserade affärsmodeller.

Siffrorna nedan från MMS visar veckoräckvidd** för de största illegala sajterna. En lågoddsare är att nästa tjänst att blockeras blir Dreamfilm.

*Undersökning gjord våren 2016 med 4500 respondenter i de nordiska länderna. Åldersgrupp: 15-74 år (Mediavision)

** Andel av respektive åldersgrupp som uppger att man tittat minst 15 sammanhängande minuter. Siffran ska ses som en uppskattning, då det inte är en teknisk mätning (MMS Trend & Tema Q4 2016)

Läs fler artiklar
LÄS MER