Breakit logo
Sök ikon
Breakit logo

Fintecheliten pressar ministern om finansskatten: "Ett uruselt förslag”

Artikel bild
Finansmarknadsminister Per Bolund och Lena Apler, grundare av Collector Bank. Foto: Malin Hoelstad/SvD samt Janerik Henriksson TT.

Lena Apler kliver på som ordförande för fintechbolagens lobbyorganisation. På scen pressade hon finansmarknadsministern Per Bolund att slopa straffskatten för fintechbolag.
”Vi som sitter här tycker att det är ett uruselt förslag”, dundrade Collector-grundaren Lena Apler.

Erik Wisterberg

Erik Wisterberg

Reporter

Den stora hallen utanför Stockholmsbörsen, som sedan länge går under namnet Nasdaq, fylldes under den sena tisdagseftermiddagen med entreprenörer som alla har en sak gemensamt. De vill utmana de gamla bankerna och finansiella institutionerna. 

Väl inne i Nasdaqs hörsal fick entreprenörerna bevittna födseln av sin alldeles egna branschförening: Swedish Fintech Association.

Finansmarknadsministern Per Bolund var på plats för att skänka tyngd åt den nya organisationen – och för att visa att regeringen bryr sig om den snabbväxande fintechsektorns behov.

”Vi är intresserade av de synpunkter som fintechföretagen kommer med, och vi är beredda att lyssna”, sade Per Bolund till Breakit strax innan han klev upp på scenen. 

I sitt anförande öste Per Bolund beröm över de nya aktörer som utmanar banker och gamla finansinstitutioner. Han gick så långt som att prata om ett ”fintech-under” i Sverige. 

”Vi är inne i början av en revolution på de finansiella marknaderna”, sade Per Bolund.

Det dröjde dock inte längre innan ministern fick hårt mothugg av Lena Apler. Hon är grundare av Collector Bank, flitig investerare i fintech-bolag, och nybliven ordförande i Swedish Fintech Association som formellt bildades i går.

Lena Apler ifrågasatte skarpt hur Per Bolund kunde hylla fintech-sektorn samtidigt som den så kallade finansskatten (se faktaruta i botten av artikeln) bereds i regeringskansliet. 

”Allt som du har pratat om motverkas av extraskatten på fintech-branschen. Alla vi som sitter här tycker att det är ett uruselt förslag”, sade Lena Apler. 

Per Bolund var tydlig med att någon typ av skatt kommer att införas för den finansiella sektorn, som är befriad från moms, då även oppositionen är inne på den linjen. 

Han försökte dock gjuta olja på vågorna genom att påpeka att förslaget som nu är ute på remiss är just ett förslag.

Inget beslut är ännu fattat. Det finns möjlighet att påverka skattens utformning – och möjlighen även vem som ska betala. 

”Vi kommer ta stor hänsyn till remissynpunkterna. Förslaget som ligger är inte hugget i sten”, sade finansmarknadsministern. 

Så sent som i november lanserade den rutinerade opinionsbildaren Elisabeth Thand Ringqvist (NTF Ventures) samt Lena Apler idén om en intresseorganisation för fintech-bolagen

Relationen med Finansinspektionen är ett givet ämne, där bolagen har behov av att tala med en gemensam röst. Den första stridsfrågan blir dock just den så kallade finansskatten.

Gårdagens konstituerande stämma hölls delvis just för att Swedish Fintech Association ska kunna peka på konsekvenserna av finansskatten i ett officiellt remissvar.

Skatten har ofta kallats för en "bankskatt", vilket kan ge intrycket att det är storbankerna som ska få betala. Men finansskatten kommer även att slå mot startups inom fintech som utmanar storbankerna, enligt Swedish Fintech Association.  

”Detta drabbar alla som har med finansiella transaktioner att göra, de får i praktiken en arbetsgivaravgift på 47 procent”, säger Elisabeth Thand Ringqvist, styrelseledamot i intresseorganisationen.

Finansskatten beräknas dra in mellan 3,7-7 miljarder kronor per år till statskassan. 

Fakta: Vad var finansskatten?

• Regeringen Löfven tog i maj 2015 beslut om att ta fram ett förslag till en speciell skatt på den finansiella sektorn.

• Motivet som presenterades var att den skattefördel som finanssektorn har då dess tjänster är momsbefriade skulle motverkas.

• I november 2016 lämnade regeringens utredare sitt förslag. Linjen var att bolag i den finansiella sektorn skulle beskattas med 15 procent av dess sammanlagda lönekostnader. Detta skulle generera 7 miljarder årligen till statskassan.  

• Förslaget var ute på remiss till den 15 februari 2017. Enligt utredarens förslag skulle finanskatten, som i praktiken skulle bli en extra arbetsgivaravgift för bolag i den finansiella sektorn, träda i kraft 1 januari 2018.

• Alla bolag i den finansiella sektorn som är momsbefriade (bank- och finansieringstjänster, värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet samt försäkrings- och återförsäkringstjänster) skulle ha betalat den nya skatten.

• Den 24 januari 2017 meddelade dock regeringen att den skrotar förslaget om en finansskatt.

Källa: SOU 2016:76 "Skatt på finansiell verksamhet"

Läs mer