Sålde bilen och sade upp sig – nu vill han få dig att panta påsar

Breakit - Sålde bilen och sade upp sig – nu vill han få dig att panta påsar
Suwar Mert, grundare och vd för Pantapåsen. Foto: pressbilder.
Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
Reporter

Entreprenören Suwar Mert vill få oss att börja panta våra plastpåsar – och har fått med sig Teknikmagasinet på tåget.

Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
Reporter

Idén hade legat och värkt i bakhuvudet i flera år. Men det var först efter en resa med familjen till Thailand som civilingenjören Suwar Mert tog beslutet att säga upp sig från ett välavlönat konsultjobb för att satsa allt på sin idé. 

”Under den semestern såg jag hur enkelt många levde, men hur lyckliga de var. Jag bestämde mig för att det inte fanns något att vara rädd för – och sade upp mig direkt när jag kom hem”. 

Suwar Mert sålde bilen, drog ned på kostnaderna och sparade ihop en buffert innan han lämnade ljudisoleringsbolaget Sontech.

Istället skulle Suwar Mert ge sig på ett av miljöproblemen i spåren av vår konsumtion: Slöseriet med plastpåsar. 

Mycket av det vi handlar bärs, eller skickas, hem i just plastpåsar. De flesta bränns upp på soptippar. Men en hel del hamnar också i naturen. En del av er kanske har sett bilder på ”platsön” i Stilla Havet – enligt uppgift täcks en yta dubbelt så stor som delstaten Texas av en plastsörja. 

Suwar Mert gav sig den på att hitta en lösning, och fann den vid pantmaskinen i den lokala mataffären. 

”Jag stod där och pantade mina burkar, som i sin tur låg i en plastpåse. Då fick jag idén om att skapa ett pantsystem även för själva påsen”.

Svenskarna är bland de bästa i världen på att panta burkar. Nu vill Suwar Mert, med sin startup ”Pantapåsen”, få oss att sluta slänga bort plastpåsar. 

”De flesta påsar hamnar i soptunnan, vilket är ett slöseri när de går att återvinnna”, säger han. 

Systemet har testats av Teknikmagasinet i en galleria i Stockholmsförorten Liljeholmen. 

Helt kort fungerar det såhär:

• Butiken lägger till en pantavgift för varje påse, som kunden betalar i butik. 

• Kunden tar med påsen tillbaka till butiken vid nästa besök.

• Då får man tillbaka panten, antingen i kontanter eller via en app, eller som delbetalning i ett nytt köp. 

För att skala upp är planen att sätta ut pantlådor i anslutning till redan existerande pantstationer, som företrädesvis finns i matbutiker. 

”Det måste vara enkelt att panta, så att det inte blir ett jobbigt moment i folks vardag”, säger Suwar Mert.

Han har nu påbörjat bearbetningen av marknaden ordentligt. 

Dock är plastkassen som sådan satt under press. I Frankrike ska de vara borta från handeln redan vid årsskiftet och i Sydafrika är det belagt med böter att som lämna ut tunna plastpåsar. 

Frågan är också om de stora matjättarna i Sverige kommer att köpa pantidén. De tar i dagsläget betalt av kunderna för själva påsen, till skillnad mot exempelvis klädkedjor. 

”Vi kommer att kontakta alla sorters butiker, men det är lättare för fackhandeln att gå med. De kan fortsätta att erbjuda en gratis påse men ändå känna att de tar ansvar”. 

Pantapåsens affärsmodell består av tre ben. Dels ska bolaget sälja reklam på påsar som i dag saknar tryck och som kan användas av mindre handlare. Dels säljer bolaget de insamlade påsarna till en aktör som återvinner dem och tillverkar nya påsar. I framtiden ska bolagets app fungera som en trafikdrivande kanal där handlare kan göra kampanjer mot konsument. 

Det uppenbara hotet, förutom svårigheten att nå en kritisk massa, är att Sveriges handlare går ifrån klassiska platspåsar och börjar med exempelvis biologiskt nedbrytbara påsar. 

Det scenariot skrämmer dock inte Suwar Mert.

”Plastpåsar är lätta och stryktåliga. Vi beställer mer och mer kläder på nätet, som levereras i plastpåsar. Jag tror att behovet kommer att vara ännu större i framtiden”, säger han och tillägger: 

"I dag förbrukar vi mycket plastpåsar. Om fem år kanske vi har en annan produkt, men likväl är det bra om vi pantar den också". 

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel