Här är det smarta men okända sättet att ta in kapital

Breakit - Här är det smarta men okända sättet att ta in kapital

Roger Axelsson, affärsjurist på Jansson & Norin.

Affärsjuristen Roger Axelsson tipsar om hur entreprenörer nu kan fixa finansiering på ett betydligt mer flexibelt sätt jämfört med en traditionell nyemission.

Att ta in kapital är en utmaning som de flesta start-ups någon gång ställs inför. Det vanligaste sättet att göra det på är att hitta en eller flera investerare och låta dem teckna aktier mot betalning. Därtill tillkommer ofta investerings- och aktieägaravtal som beroende på värdering på bolaget, storlek på investeringen och  investerarens erfarenhetsnivå kan vara allt från ett par sidor till storleken av Nationalencyklopedin (för bra och användbara förlagor kan vi passa på att tipsa om StartupDocs).

Utöver sådant som de flesta redan är medvetna om (som att tänka på att inte tappa för mycket kontroll, försöka hitta en investerare som kan bidra med annat än bara pengar och så vidare) så är det på sin plats att ifrågasätta formen för investeringen. Som nämnts ovan är den vanligaste formen av investering pengar mot aktier, och då i form av nyemission. Därefter signeras avtalen och man kör på.

Även teckningsoptionen är ett instrument som det skrivits spaltmeter om, förvisso mestadels inom ramen för incitamentsprogram, men som också kan användas i syfte att ta in kapital. Till sist är det säkert flera läsare som känner till konvertibeln. En “vanlig” konvertibel innebär i korthet att någon lånar pengar till bolaget i utbyte mot ett värdepapper som ger innehavaren en rätt eller skyldighet att i framtiden konvertera lånet mot aktier till en förutbestämd värdering. Konverteras inte lånet ska det istället betalas tillbaka.

Alla dessa former av kapitaltillskott regleras av aktiebolagslagen och måste därför följa de formkrav som följer därav. Detta innebär att de inte alltid är så flexibla och enkla som en idérik entreprenör önskar, och i ärlighetens namn inte heller särskilt roliga att skriva en artikel om. Så om du nu är nära att tappa lusten att läsa klart denna artikel så är det dags att presentera *trumvirvel* den roliga, fantastiska och flexibla “avtalsreglerade konvertibeln”!

Som i så många andra branscher är amerikanerna även inom juridiken ganska påhittiga och för ett par år sedan lanserade Y Combinator avtalspaketet SAFE (simple agreement for future equity) för att avtalsvägen enkelt kunna reglera en investering utan att ställa ut komplexa värdepapper. Likt SAFE kan man i svenska bolag låta ägarna (ofta grundarna av bolaget) lova en investerare att i framtiden konvertera investerarens utlånade kapital till en värdering som bestäms allteftersom utifrån en eller flera parametrar.

För att exemplifiera hur ett sådant upplägg kan se ut så lånar investerare A in 1 miljon kronor i bolaget dag 1. Det är för tidigt att sätta upp de exakta villkoren för investeringen men bolaget behöver kapital för att komma igång. Lånet är inte ett ”lån” i dess vanliga betydelse, då A inte har någon rätt att få tillbaka sina pengar. Istället har man i avtalet reglerat en rätt och skyldighet att i framtiden konvertera lånet till aktier. Konvertering ska då inte ske till en redan fastställd värdering, utan till den värdering som ligger till grund för nästa runda då en ny investerare ska komma in, men med en viss rabatt, låt säga 20 procent. Därtill ska investeraren som lånat ut pengar få samma rättigheter som den nya investeraren.

På så vis skjuter man på frågan om värdering och avtalsvillkor för investeringen, och låter nästa runda styra detta när bolaget är mer moget. Det kan inte nog framhållas att detta är just ett exempel och att man i princip är fri att reglera det hur man vill.

Som ytterligare exempel kan nämnas att rabattnivån som investeraren får i förhållande till värderingen i nästa runda kan styras av investerarens prestation. Om man till exempel tar man in en investerare som ska öppna dörren till försäljningskanaler kan man låta försäljningssiffrorna styra rabatten och om man vill ge investeraren ett incitament att vaska fram ytterligare investerare kan man låta rabatten styras av sådana parametrar.

Flexibiliteten är alltså stor, och för den idérika entreprenören kan det vara värdefullt att inte stirra sig blind på aktiebolagslagens ofta stela alternativ för att inte komplicera den tidiga rundan i onödan. För varför låta lagen styra på vilka villkor ni tar in era pengar när ni kan göra det själva?

Roger Axelsson

Det här är en sponsrad artikel från Jansson & Norin – en juristbyrå som har specialiserat sig på affärsjuridik och startups. Vill du veta mer om byrån så kan du klicka dig vidare in på deras sajt här.

Sponsrade inlägg är en del av Breakits annonserbjudande. Inläggen skrivs inte av Breakits redaktion utan av kommersiella samarbetspartners. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till sales@breakit.se

Läs fler artiklar
LÄS MER