Under måndagen presenterades utredningen “skatt på finansiell verksamhet”. Den föreslår en extra skatt på de företag som verkar inom finansbranschen och som idag är momsbefriade.
Ibland har skatten kallats för bankskatt, men det är långt ifrån bara banker som kommer påverkas. Även många fintechbolag riskerar att omfattas av det nya förslaget.
Thomas Bohlin är chefsjurist på Telia finans och har suttit med som expert i utredningen. Han skriver i ett särskilt yttrande att han tycker att förslaget ska avslås, bland annat med anledning av hur det påverkar fintechbolagen.
“Nya och innovativa svenska företag som beskrivs som ”fintech” kommer inte finna det lika attraktivt att ha sin utvecklings- och verksamhetsbas i Sverige. Både nya jobb och innovativ konkurrens kan därmed minska som en konsekvens av den föreslagna skatten”, skriver han.
Elisabeth Thand Ringqvist, ordförande i Svenska riskkapitalföreningen, Svca, är inne på samma spår. Enligt henne skulle tusentals bolag kunna drabbas av den nya skatten.
“Exakt hur den kommer slå måste analyseras mer ingående, men alla fintechbolag som har någon som helst momsbefriad del av sin tjänst drabbas. Det kan slå hårt mot fintechsektorn”, säger hon.
Enligt förslaget ska den extra skatten, som är på 15 procent, läggas på bolagets lönekostnader. Ett liknande system finns till exempel i Danmark. På så sätt tror utredaren att staten kan spara upp till 7 miljarder kronor.
Enligt Thand Ringqvist kan det dock leda till att företagen väljer att växa utomlands.
“Ju fler anställda du har i Sverige och desto högre löner du betalar, desto mer skatt bli det. Därför finns det en risk att fintechbolagen väljer att outsourca verksamhet till länder som inte har den här extra skatten. De traditionella bankerna har inte samma möjlighet, men fintechbolagen har lättare att flytta”, säger hon.
En annan risk hon ser är att utländska investerare ska tappa intresset för den svenska fintechbranschen.
“Det kan bli så att de inte väljer att investera i Sverige, för att det innebär en risk. Politisk osäkerhet är dåligt för investeringsklimatet”, säger hon.