Den första industriella revolutionen startades 1784 när ångmaskinen började produceras. Revolution nummer två startade 1870 när elektricitet kunde användas för att massproducera. Den tredje revolutionen påbörjades 1969 när IT, datorer, elektronik och automatiserad produktion startade.
Nu, 2016, står vi i startgropen för en ny revolution där precis allting som kan kopplas mot nätet kommer att kopplas upp - Internet Of Things (IOT). Vilket i sin tur innebär att oerhört stora mängder data kommer att tillgängliggöras.
Data i sig har ju inget värde utan likt olja måste den raffineras för att få fram intelligenta underlag. Idag sker mycket tolkning av data manuellt men framöver kommer robotar alltmer att tolka data åt oss, och börja fatta egna beslut.
Detta fenomen kallas, som många av er redan vet, Artificiell Intelligens (AI).
Robotar bygger idag våra bilar och våra telefoner, ja de kan till och med laga mat. En AI-robot besegrade nyligen en människa i världens mest komplicerade brädspel, GO, och IBS Watson har besegrat mänskliga vinnare i Jeopardy. Mjukvaror kan idag skriva juridiska dokument. De kan även betygsätta uppsatser. Robotar kan måla tavlor i den grad att vi människor tror att konsten är skapad av mänskliga konstnärer. De kan skapa musik och skriva nyhetsartiklar.
Regeringen försökte nyligen driva igenom sjysta villkor inom åkeribranschen, inget fel i sak, men jag undrar om regeringen är medveten om att robotar inom 10-15 år även kommer att köra våra bilar, bussar, lastbilar, tåg, båt och till och med flygplan med större säkerhet än vad människa kan – allt tack vare AI.
Tusentals jobb kommer att försvinna - vad gör vi då?
Utvecklingen kommer dessutom inte att sakta ner. Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras då digitalisering innebär effektivisering och bättre lönsamhet. Så länge vi lever i en marknadsekonomi kommer jakten efter effektivisering vara konstant, vilket innebär att enormt många arbetsplatser kommer att vara bortblåsta inom princip varje industri och bransch.
AI har bara påbörjat sin revolution. Vi ser det redan så smått i vår vardag genom diverse applikationer, såsom GPS:en som rekommenderar den snabbaste vägen hem, men det kommer mer - mycket mer. AI kommer att ha samma påverkan på denna revolution som elektricitet hade för den industriella revolutionen.
Jag ser framför mig en värld där vi får den information vi behöver innan, under och analys efteråt i precis allt vi gör. Robotar kommer även succesivt bli smartare. Eftersom de, till skillnad från människan, kan lagra all information kan de bli vassare och mer precisa i sina prediktioner och svar. Kommer maskiner att kunna känna och tänka? Den frågan är lika relevant som om en ubåt kan simma eller en helikopter kan flyga. Klart de kommer att göra det, fast kanske inte på det sätt vi människor tänker eller känner. Kommer robotar att ha ett samvete? Svaret beror på hur vi definierar samvete och hur vi får det. Om samvete är känslan vi får utifrån de värderingar vi får när vi växer upp så kan robotar absolut lära sig vad som är ”rätt” och ”fel” att göra.
Dilemmat med AI är var vi människor ska dra gränsen. När kommer roboten anse sig vara smartare än människan och börja ta beslut åt sin ”herre”? - en verklighet som blivit målad i diverse framtidsfilmer. Sanningen är dock att den frågan inte har varit mer aktuellt än nu då vi är i startgropen av den världen. Vad bör vi tillåta robotar göra och framförallt; vad bör vi inte tillåta dem att göra?
Jag hoppas på en större debatt och diskussion från politiker, forskare och experter kring de etiska frågorna inom digitalisering. Framtiden är inte bestämd utan skapas av oss människor.
Frågan är hur vi vill forma den framtiden?
Arash Gilan
Vice VD Viva Media och medförfattare till boken Get Digital or – die trying