Breakit - Migrationsverket ser kodarnas problem - hur blev det så här?
Justin Phelps får inte jobba och Tayyab Shabab utvisas. Foto: Erik Wisterberg samt Marcus Ericsson / TT.

Migrationsverket ser kodarnas problem - hur blev det så här?

Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
06 okt 2016, kl 14:51

Techbolagen. Oppositionen. Och nu Migrationsverket. Alla är överens om att någon måste göras – så att eftertraktade kodare inte stängs ute från Sveriges arbetsmarknad.

Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
06 okt 2016, kl 14:51

Situationen för Tayyab Shabab och Justin Phelps har fått det digitala näringslivet att se rött.

• Programmeraren Tayyab utvisas, trots fast jobb i ett bristyrke. 

• Joors CTO Justin får stanna som ”kärleksinvandrare” – men inte jobba.

Bortom de enskilda fallen vittnar många av landets ledande techbolag om större problem

”Det som har hänt här händer oss också, på daglig basis. Det är inte lagen i sig som är problematisk, utan tolkningen av den som blir hårdare och hårdare”, sade Spotifys HR-chef Katarina Berg tidigare i veckan

Migrationsverket hamnar lätt i skottgluggen, då myndigheten tar besluten. Där finns en förståelse för upprördheten.

”Det är tråkigt att arbetstagare drabbas så hårt, men det är så lagen ser ut. Vi tycker att det är bra regeringen nu utreder om det ska vara så”, säger Alexandra Elias, kommunikatör på Migrationsverket. 

Kriget i Syrien var en starkt bidragande orsak till att rekordmånga människor sökte skydd i Sverige förra året.

Som mest kom över 10.000 personer på en vecka, vilket har lett till att Migrationsverket är pressat än i dag. 

”Vi var tvungna att låna resurser internt för att så snabbt som möjligt registrera alla asylsökande som kom in”, säger Alexandra Elias.

Hon bekräftar techbolagens bild av ovanligt långa handläggningstider för arbetstillstånd och permanenta uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandrare. 

”Det tar tyvärr längre tid att få ett arbetstillstånd utrett och få ett beslut. Vi jobbar väldigt hårt med att få ned handläggningstiderna”. 

När kommer ni tillbaka till mer normala handläggningstider?

”Det är svårt att svara på, vi jobbar på att få ned handläggningstiderna i hela vår verksamhet”. 

Techbolagens frustration kan verka fjuttig, till och med osmaklig, när Aftonbladet i dag visar fasorna i Allepo i kampanjen #tittaintebort.

Det är viktigt att poängtera att arbetskraftsinvandrare och flyktingar är två helt skilda saker i lagens mening. Att svenska företag tar in kodare från Iran eller Ryssland innebär inte att färre flyktingar får stanna. 

”Vi kan inte ställa behovet av utvecklare mot att det är krig i Syrien. Men som det ser ut i dag trycks alla flöden in i samma fåra, och Migrationsverket blir en flaskhals", säger Dinesh Nayar, vd och grundare av e-handelsbolaget Fyndiq.  

Hur många flyktingar som får stanna styrs av regeringens nya migrationspolitik, som för närvarande ligger på EU:s lägstanivå.

Hur många arbetskraftsinvandrare som får bo och jobba i Sverige beror på företagens behov.

Lagen säger dock att arbetskraftsinvandrare ska få lön och förmåner i nivå med svenska kollektivavtal samt praxis inom yrket.

Om du fått försäkringar från din arbetsgivare om tjänstepension, vilket legat till grund för ditt ursprungliga arbetstillstånd på, gör Migrationsverket en kartläggning när ditt arbetstillstånd ska förlängas eller övergå till ett permanent uppehållstillstånd. 

Alla villkor måste ha uppfyllts – varje månad – under hela den tidigare tillståndsperioden.

Om arbetsgivaren har fallerat kan följden bli utvisning, enligt ett vägledande avgörande från Migrationsöverdomstolen 2015.

Tayyab Shabab har blivit en ansikte för hur reglerna kan slå. Migrationsverket ser en orimlighet i sättet som arbetstagaren drabbas.

”Vi har lyft det till regeringen att lagen ser ut som den gör. Arbetstagaren drabbas väldigt hårt och mister rätten till uppehållstillstånd, medan inga repressalier finns mot arbetsgivaren”, säger Alexandra Elias.  

Så hur har vi hamnat i ett läge där programmerare, techbolag och Migrationsverket pekar på orimliga effekter av lagen?

I slutet av 2008 klubbades systemförändringen som styr arbetskraftsinvandringen till Sverige från länder utanför EU.

Arbetsförmedlingen hade tidigare avgjort om företag hade rätt att plocka in arbetskraft. Nu skulle istället företagens behov styra. Den svenska arbetsmarknaden öppnades upp mot länder utanför EU. 

Migrationsverkets uppgift blev att kontrollera att EU-medborgares företrädesrätt till lediga jobb i Sverige respekteras.

Men flera fackförbund var kritiska – och pekade på att förändringen ledde till att arbetskraft utnyttjades till slavlöner. Något som i sin tur kunde leda till lönepress för svenska medborgare.

2014 kom nästa förändring, då Alliansregeringen gjorde upp med Miljöpartiet om migrationspolitiken

Målet var att ”underlätta rörligheten till och från Sverige” och att ”främja rörlighetens positiva inverkan på Sveriges utveckling”.

Samtidigt skärptes kontrollerna från Migrationsverkets sida, för att motverka missbruk av billig arbetskraft.

I Breakits artikelserie har det framkommit flera röster som pekar på att denna förändring ligger bakom att fall som Tayyab Shababs blivit vanligare.

Nu är en ny utredning på gång, beställd av justitieminister Morgan Johansson

Målet är att få till en lagstiftning som ”på ett långsiktigt hållbart sätt kan möta de behov som finns av att rekrytera kompetens utomlands, samtidigt som arbetskraftsinvandrare skyddas mot utnyttjande”.

Migrationsverket ser dock risker – och pekar likt Centerpartiet och Liberalerna på att lagen kan behöva göras om. 

”Verket anser att det är tveksamt att enbart utreda ytterligare kontroller och sanktioner utan att samtidigt utreda och analysera regelverket i övrigt. Det finns en risk att man genom de föreslagna ändringarna enbart bygger in fler kontroller utan att man kommer åt eventuella grundläggande problem”, skriver Migrationsverket i sitt yttrande om direktiven till utredningen. 

Läs mer om:
Läs fler artiklar
Läs nästa artikel