Kan vindkraft på havet rädda oss? Trindas Charlotte Bergqvist tror det

Breakit - Kan vindkraft på havet rädda oss? Trindas Charlotte Bergqvist tror det
Olle Aronsson
Olle Aronsson
Medgrundare och ansvarig utgivare

Entreprenören Charlotte Bergqvist vill bygga vindkraftverk på de svenska haven - och göra el lika billigt som rinnande vatten. “Potentialen är outnyttjad men i det närmaste obegränsad”, säger hon.

Olle Aronsson
Olle Aronsson
Medgrundare och ansvarig utgivare

Dejtingappar och mobilspel i all ära men den största uppgiften för innovatörer är förmodligen att lösa klimatkrisen och rädda planetens framtid. I Sveriges fall står de nya energislagen sol och vind än så länge för mindre än 10 procent av elproduktionen.

En person som vill ändra på det är Charlotte Bergqvist.

Hon har tidigare arbetat på kullagerjätten SKF och personbilstillverkaren Volvo Cars men hoppade 2006 av den traditionella industrin och började jobba på vindkraftsprojektören WPD.

Hon driver numera vindkraftskonsulten Trinda, som hon har grundat med ett tydligt mål: Att få fler vindkraftverk på de svenska haven.

Hon tycker att vindkraften har ett oförtjänt dålig rykte som dyr och subventionsberoende energikälla.

“Vad många inte känner till är att vindkraft är det klart billigaste energislaget om vi jämför med andra nyinvesteringar. Om vi jämför med till exempel kärnkraften i Sverige så är den billig så till vida att alla investeringar i den redan är gjorda och företagen redan har gjort alla avskrivningar. Nu är det bara driften som kostar och då blir det billigare än en nyinvestering i vindkraft. Men om man jämför nybyggnation med nybyggnation vinner alltid vindkraften”, säger Charlotte Bergqvist.

Havsbaserade vindkraftverk har fyra fördelar: De är större, går att placera längre från där folk bor, är enklare att transportera och dessutom blåser det mer till havs.

“Om du ska ha ett vindkraftverk på land finns det vissa naturliga hinder eftersom själva delarna måste transporteras. På land begränsas storlek på kraftverk av möjligheten att transportera delarna och då hamnar du i en massa problem av typen ‘här kommer vi inte upp för berget’ eller ‘här är det för smalt för att vi ska kunna svänga’. Det medför ganska stora begränsningar vad gäller till exempel hur stora kraftverk du kan bygga”, säger Charlotte Bergqvist.

Kraftverk till havs innebär visserligen ökad risk för korrosion och havet är generellt sett en mycket svårare miljö att verka i. Men den fördelen vägs enligt Charlotte Bergqvist upp av att det går att bygga så pass mycket större kraftverk.

“Du kan bygga verk på 6-7 megawatt i stället för 2-3 megawatt som är vanligt på land. Dessutom undersöker nu många bolag möjligheten att använda sig av flytande kraftverk. Då slipper du hitta platser där det fungerar att fästa dem i havsbottnen. Vad gäller just flytande konstruktioner skulle jag säga att potentialen är outnyttjad men i det närmaste obegränsad”, säger hon.

Den totala efterfrågan på el i Sverige är för närvarande ungefär 140 terawattimmar per år.

Just nu projekteras för havsbaserade vindkraftsanläggningar som skulle kunna generera 20 terawattimmar - alltså öka vindkraftens marknadsandel med 14 procentenheter.

Så varför byggs då inte de svenska haven fulla av flytande vindsnurror? En orsak är att det tar över ett decennium innan de verk som börjar byggas idag kan bli lönsamma.

“Vi upplever en avvaktan i marknaden. Man måste ha klart för sig att det är 10-15 års ledtid på den här typen av projekt. Om 15 år när kärnkraften fasas ut kommer vi att behöva havsbaserad vindkraft för att elpriset inte ska skjuta i höjden. Men för att bolagen ska våga börja bygga nu behövs en garanti från politikerna om att det kommer att gå att få lönsamhet i kraftverken om 15 år", säger Charlotte Bergqvist.

Hon påminner om att kostnaden för att bygga vindkraft på land har sjunkit kraftigt bara de senaste fem åren. Därför är hon, med utgångspunkten att teknisk utveckling alltid vinner till slut, optimist trots att politiken så som hon ser det har blivit en bromskloss.

“Jag tror att vi har en helt annan energimarknad om 20 år. Om vi drar ut linjen hela vägen till 2050 kan det mycket väl vara så att vi knappt betalar något alls för el. Vi kanske sätter upp solpaneler från Ikea på taket - och så har vi löst hela vår elförsörjning. Det är ingen utopi utan ett uttryck för att man tror på att innovation kan förändra världen”, säger Charlotte Bergqvist.

Läs fler artiklar

På breakit.se sparar vi information om ditt besök i kakor. Se vår policy.

OK
Läs nästa artikel