Självklart är inte skatteregler det enda som påverkar entreprenörskapet. Tillgång till kompetens, upphandlingar som öppnar för innovationer och ett generellt bra företagsklimat är naturligtvis också viktigt. Dessutom innebär den svenska välfärden med ett välutbyggt system för vård, barnomsorg och goda utbildningsmöjligheter trygghet och möjligheter för de som vill starta företag. Men trots dessa fördelar har vi i Sverige en lägre andel kvinnor som startar och driver företag än de flesta länder i EU. En avgörande faktor för att kvinnor startar företag i lägre grad än män är attityderna till entreprenörskapet i form av bristande tilltro till den egna kunskapen och förmågan. En annan är tillgången till kapital. > Nuvarande 3:12-regler begränsar möjligheterna för entreprenörer att > återinvestera Ska vi minska entreprenörsgapet mellan kvinnor och män behövs fler kvinnor som förebilder, rådgivare och investerare som unga kvinnliga entreprenörer kan inspireras och ta hjälp av. De flesta investeringskommittéer består idag av män som tenderar att investera i mäns idéer och företag. Och ska vi öka antalet kvinnor som driver framgångsrika företag måste fler av dem som redan gjort en entreprenörsresa kunna bidra som affärsänglar och aktiva ägare. Men nuvarande 3:12-regler begränsar möjligheterna för dessa entreprenörer att återinvestera. Regleringen träffar visserligen män och kvinnor lika, men utöver den viktiga frågan om förebilder och förståelse så får kvinnor en mindre andel av annat riskkapital än män, och blir därmed mer beroende av den typ av finansiering som affärsänglar och tidigare bolagsbyggare kan bidra med. Att få fler kvinnor som startar företag handlar både om jämställdhet och om tillväxt. När en entreprenör har byggt och sålt ett företag frigörs inte bara kapital. Här finns också kompetens och erfarenhet av att vinna kunder, rekrytera, finansiera expansion, hantera motgångar och bygga en organisation. Att dessa framgångsrika entreprenörer blir affärsänglar och bidrar med sin kunskap, nätverk och kapital är av stor betydelse och värde för nästa generation företagare. > Skattesystemet får inte passivisera entreprenörer som har gjort exit Skattesystemet får därför inte passivisera entreprenörer som har gjort exit. 3:12-reglerna måste vara utformade så att de uppmuntrar människor att använda både kapital och kunnande i nya företag. Inte avskräcka från deltagande i styrelser, investeringar och aktivt ägande av rädsla för skattemässigt negativa konsekvenser. Dagens långa karenstid efter en exit leder till färre affärsänglar som både kan investera och ge råd i uppbyggnaden av nya företag som drivs av kvinnor. Att karenstiden på vissa områden under 2026 kortats från fem till fyra år är ett första steg. Med ytterligare förändringar kan vi i ett slag vinna flera årskullar av kvinnliga affärsänglar som kan stötta nästa generation av företagare. Då kan vi äntligen få den snöbollseffekt på andelen kvinnor som äger, finansierar och driver företag Sverige behöver. > Stärker vi kvinnligt företagande, så stärker vi hela Sverige Vi som undertecknare främjar på flera olika sätt kvinnor som vill utveckla sina företag och sitt entreprenörskap. Genom att föra samman kvinnor med olika erfarenheter skapar vi möjligheter att dela kunskap, öppna dörrar och hjälpa varandra att ta nästa steg. Det skapar en positiv kedja: en kvinna bygger ett företag, gör exit och investerar sedan i andra företagare. Hon bidrar med kapital, men också med kontakter, erfarenhet och självförtroende. När fler kvinnor gör den resan får Sverige fler entreprenörer, fler investerare och fler förebilder. Oavsett vem som vinner valet bör därför nästa regering ha en tydlig ambition: Sverige ska vara ett land där entreprenörer som lyckats uppmuntras att investera och engagera sig igen – och där betydligt fler av dem är kvinnor. Stärker vi kvinnligt företagande, så stärker vi hela Sverige. CAROLINA LAHDO, grundare WiB Capital MICHAELA BERGLUND, vd Feminvest JESSICA LÖFSTRÖM, ordförande, 17-nätverket och entreprenör JENNIE SINCLAIR, styrelsemedlem, tankesmedjan Ownershift
