Inför valet 2026 ställde vi, genom vår podd Sluta drömma, börja äga, tre frågor till samtliga åtta riksdagspartier: Ska staten redovisa hur dess kapital fördelas mellan kvinnor och män? Ska staten sätta mål för fördelningen? Och ska privata fonder som tar emot offentligt kapital omfattas av krav på transparens? Svaren visar på en anmärkningsvärd motsägelse. 97,5 procent av det totala riskkapitalet i Sverige går till bolag som ägs av män. Samtidigt vill bara två av åtta riksdagspartier att staten ska redovisa hur dess eget kapital fördelas, sätta mål och kräva transparens av privata fonder som tar emot offentligt kapital. Hur kan det vara rimligt? Staten förvaltar skattebetalarnas pengar. Då borde det vara en självklarhet att kunna svara på vilka företag och entreprenörer som får del av dem. I dag saknas en samlad offentlig statistik över hur det statliga riskkapitalet fördelas mellan kvinnor och män. Almi Invest uppger att 29 procent av investeringarna går till bolag med kvinnliga grundare eller mixade team. Men den siffran visar inte hur stor andel som går till bolag med enbart kvinnliga grundare. Liberalerna svarar ja på samtliga tre frågor. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar nej på samtliga. Regeringspartierna står alltså på helt olika sidor i en fråga som borde vara grundläggande för en regering som vill främja företagande, investeringar och tillväxt. Men kapital är bara en del av problemet. Kvinnor finns redan i branscher där många företag skulle kunna växa fram. De arbetar i vård, skola och omsorg och har yrkeskunskapen, erfarenheten och ofta idéerna om hur verksamheter kan utvecklas. Omkring 64 procent av vård- och omsorgsföretagen drivs av kvinnor, enligt SCB. Ändå är politiken splittrad om möjligheten för seriösa privata företag att etablera sig och växa inom välfärden. Vänsterpartiet säger nej till att underlätta för privata företag. Socialdemokraterna betonar välfärdens samhällsuppdrag. Miljöpartiet vill underlätta för seriösa aktörer men samtidigt göra det svårare att ta ut vinst. Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill göra det enklare för seriösa företag att verka i välfärden. Sverigedemokraterna ger inget tydligt besked. Här finns en större fråga: Varför bedöms företagande olika beroende på vem som driver företaget och vilken bransch det verkar i? När kvinnor bygger företag utifrån sin yrkeskompetens inom vård, omsorg och andra kvinnodominerade sektorer borde det ses som just företagande – med potential för innovation, jobbskapande och ägande. Diskussionen om vinst får inte innebära att kvinnors företagande betraktas som mindre legitimt. Därför vill vi i 17-nätverket se tre konkreta förändringar: För det första: staten ska öppet redovisa hur offentligt riskkapital fördelas mellan kvinnor och män. För det andra: staten ska sätta tydliga och mätbara mål för kvinnors tillgång till statligt riskkapital och följa upp resultaten. För det tredje: offentliga pengar ska följas av krav på transparens. Privata riskkapitalfonder som tar emot offentligt kapital bör redovisa könsfördelningen i dealflow, investeringar och fondteam. Det handlar inte om att ge kvinnor en gräddfil. Det handlar om att se till att kompetens, potential och affärsidéer faktiskt kan få tillgång till kapital – oavsett kön. Sju av åtta riksdagspartier säger att kvinnors företagande är en prioriterad fråga. Bra. Men en prioritering som inte går att mäta, följa upp eller omsätta i konkreta villkor riskerar att bli just det: ord. Inför valet 2026 borde frågan därför vara enkel: Vad tänker ni faktiskt göra åt att 97,5 procent av riskkapitalet går till mäns bolag? Och framför allt: Är ni beredda att börja mäta vart skattebetalarnas pengar går? Kvinnors företagande behöver inte fler applåder. Det behöver kapital, ägande och verkliga möjligheter att växa. CHRISTINA HAMMER, ÅSA FALKMAN, JESSICA LÖFSTRÖM, 17-nätverket
