Äntligen - nu är det julafton för oss alla i Breakit-bubblan!

Breakit - Äntligen - nu är det julafton för oss alla i Breakit-bubblan!
Viggo Cavling
Viggo Cavling
Krönikör

Ska vi som befinner oss i bubblan försöka importera den till resten av världen - eller bara ge upp, frågar sig Viggo Cavling.

Viggo Cavling
Viggo Cavling
Krönikör

Just nu läser jag den tredje delen av Lars Noréns dagbok. Sveriges nu mest kända levande dramatiker skriver om precis allt. Räkningar och filosofi. Om att åka 4:ans buss när den stannar högst upp på Västerbron och att uppfostra en dotter med Smurf-filmer och smink. Om ex-frun, sex och Sibiriens soppkök.

Att befinna sig i Lars Noréns bubbla är meditativt. Dramatikern ger inga intervjuer och vägrar att läsa recensioner av sitt arbete (stundtals nämner han vissa rubriker i DN). Efter några hundra sidor vet jag mer om Lars Norén än om mig själv. Norén exponerar tankar jag själv aldrig har vågat formulera.

De tusentals bibeltunna sidorna som fyller den vackra dagboken skapar en bubbla - vilken faktiskt påminner om Breakit-bubblan. Inne i vår värld lyser solen nästan jämt. Det finns några moln (min startup saknar fortfarande några tunga investerare… ) men grundkänslan är ändå: nu är det bra. Och snart kommer det att bli ett paradis.

I veckan intervjuade jag en ung entreprenör. Hon pratade om år 2045, när AI kommer att slå igenom fullt ut - allt enligt Googles utvecklingschef Ray Kurzweil. Vi var bägge övertygade om att Singularity innebär att evigt liv är möjligt. Jag tror personligen att förfallet i min kropp har pågått för länge, men för mina två barn bådar det gott: Ib 9 år och Lou 6 år. De kan med AI:s och Googles hjälp säkert leva lika länge som Grönlandshajen, alltså runt 400 år.

På mitt kontor på Epicenter drömmer varenda hyresgäst om att antingen bli IT-miljardär eller att rädda världen. I Breakit-bubblan är ALLT möjligt. Nu på söndag börjar Breakit-bubblans egen julafton: Sthlm Tech Fest. Först på schemat står en VIP-gala för speciellt utvalda gäster (jag själv är inte inkluderad i denna skara… ). Sedan följer ett två dagars intensivt program i Stockholmvattenfrontskongresslada. På måndag är temat “bli IT-miljardär”. På tisdag räddar vi världen med tech.

Det är möjligt att jag framstår som ironisk när jag skriver om dessa två dagar - men missförstå mig inte. Jag är övertygad om att tech KAN rädda världen. Sedan kommer givetvis inte alla på Epicenter att bli lika rika som Sthlm Tech Fests talare Niklas Zennström - MEN några kommer att bli det (just detta vet jag eftersom jag har sett det på Bloomberg tv.)

Problemet är att resten av världen utanför Breakit-bubblan inte har nått denna insikt. När jag läser svenska ledarsidor och lyssnar på P1 får jag känslan av att allting är på väg att gå käpprätt åt helvete. Polisen är i kris. Integrationen funkar inte. Kriget i Syrien kommer att pågå i 100 år. Skolan är kaos och snart går Ericsson i konkurs. Till och med Riksrevisionen är på väg att haverera.

Ingen utanför Breakit-bubblan verkar tro att delningsekonomin är lösningen på världens alla problem. Jag kan inte bestämma mig för om vi som befinner oss i bubblan ska försöka importera resten av världen till vår gemenskap, eller om vi ska ge upp: kliva ner från våra höga hästar och sluta tro på evigt liv?

Jag har i varje fall kunnat konstatera att när jag berättar om livet i Breakit-bubblan för dem som befinner sig utanför den, tittar de på mig som att jag är spritt språngande galen. Kanske kan Breakit-bubblans självbild vara ett ämne som vi åtminstone ska försöka nämna då och då under Sthlm Tech Fest. Det allra bästa vore förstås att sprida budskapet - men funkar inte det tycker jag att en smula ödmjukhet kan vara på sin plats.     

Läs fler artiklar
LÄS MER