Apotea lärde oss att det skulle gå fort. Beställ en tandkräm på morgonen, och ha den hemma dagen efter. Men det räcker uppenbarligen inte längre. Nu håller gränsen mellan hämtmat och retail på att suddas ut på riktigt. Wolt och Foodora vill inte längre bara köra hem pizzan – tandkrämen, hundmaten och läppglanset ska också fram på under halvtimmen. Helst innan du hunnit ångra dig. Det kallas quick commerce, där handeln sker inom några minuter, snarare än dagar. Det första försöket att bygga den marknaden blev en kapitalintensiv historia. Bolagen öppnade så kallade dark stores – små lager mitt i städerna där egna varor väntade på att plockas och köras ut inom 10-20 minuter. Minns ni hajpade Kavall som gick i konkurs 2024 eller Vembla som gick samma öde till mötes? Dark stores har inte försvunnit. Men plattformarna har hittat en betydligt smartare modell – att låta någon annan äga butiken. Det började med livsmedelsbutiker – därefter har skönhet, elektronik och djurmat följt efter. > Det är någonting som skaver i mig Enligt en marknadsrapport omsatte den bredare globala quick commerce-marknaden – där även same day-leveranser räknas in – omkring 123 miljarder dollar 2025, motsvarande 1160 miljarder svenska kronor. Lyko och Wolt berättar idag att de teamar upp i ett samarbete där kunderna kan lägga ordrar på Lykos butikssortiment i över 30 städer. Wolt får mer än mat, och Lyko får en ny säljkanal. Ett förändrat konsumentbeteende sätter ribban här, sägs det. Men det är någonting som skaver i mig. HELT VANLIGA BEHOV BLIR AKUTA Målgruppen är unga stadsbor. Sitter du på en förfest och inser att “fan, jag har glömt köpa läppstift” kan du nu få hem det direkt via Wolt. Men bor man centralt finns det ju fysiska butiker överallt som har öppet precis lika länge. Du kan bokstavligen bara gå ut och köpa det. Jag fattar om du har ett sjukt barn hemma. Du har svårt att röra dig. Du sitter fast på jobbet. Det finns hundra situationer där hemleverans är fantastisk. Till exempel kör Wolt hem receptbelagda mediciner (toppen!) där du praktiskt taget kan klicka hem ditt läkemedel under tiden för ditt vårdbesök – och ha det på din dörrtröskel innan mötet är slut. En annan smart grej är Lykoprodukter du kan skicka hem som presenter – och som säkert kommer slå jättestort. Tanten i mig undrar ändå: Har techbolagen gjort oss så lata att vi slutat använda benen? Branschen säger “förändrade konsumentbehov“, men i själva verket har de skapat en absurd lyx där helt vanliga behov plötsligt har blivit akuta. Jag förstod inte hur stort detta var förrän jag tittade in på Wolts hemsida, där den ena e-handlaren efter den andra flimrade förbi. Switch Nails, Face Stockholm, Idun Minerals, Sniph, The Humble Co. Det handlar om ett 30-tal kunder inom skönhet och hygien som ska stilla sina kunders snabba krav. DILDOS RÄTT HEM I BREVLÅDAN Vi har pratat om gig-arbete i så många år, alltifrån att mopederna som puttrar runt är dåliga för klimatet, till arbetsmiljön i sig och budens usla löner. Enligt Lykos vd Rickard Lyko är det deras egna märke By Lyko och sexleksakerna från Satisfyer som säljer allra bäst. Det vill säga produkter som vibratorer, dildos och onaniägg. Föreställ dig nu att Wolt-buden alltså ska åka till Lyko-butikerna och hämta upp dildos i olika former och färger för att man är sugen och kräver det NU? Eller att dessa kurirer ska åka och hämta upp ett läppglans för 50 kronor och leverera det till en person som sitter och förfestar med sina vänner? Som konsument betalar vi en femtiolapp i frakt, och e-handlaren betalar en kommission till plattformen. Alla verkar nöjda. Men i botten av näringskedjan trampar ett cykelbud som bär hela den här bekvämlighetsrevolutionen på sina axlar. > Är det rimligt? Om vi ponerar att ett bud tjänar 150 kronor i timmen låter det okej – tills man inser att när plattformsavgifter, arbetsgivaravgifter, skatt och cykelslitage är avdraget, sjunker timlönen markant. Är det rimligt att ett cykelbud stressar genom snöslasket (det kommer snart!) i Stockholms innerstad på låg lön för att vi inte orkar gå till Lyko eller Kicks och köpa vårt läppglans? Sen är det lönsamhetsfrågan. Vi vet inte offentligt vilken kommission Wolt tar från e-handlare som Lyko. Vi vet inte heller vad genomsnittsordern är, vad plocket kostar eller hur stor del av försäljningen som är verkligt ny. Om någon aldrig hade köpt vibratorn utan Wolt är det en ny intäkt för Lyko. Då kan en lägre marginal vara helt rimlig. Men om samma kund annars hade lagt produkten i en större order på Lyko.com – som kunnat plockas centralt och samfraktas med tre andra saker – då har Lyko potentiellt bytt en effektiv e-handelsorder mot en mindre order där ytterligare en mellanhand ska ha betalt. DÖDA IMPULSEN Kanske är jag för gammal och bitter. Men gud så befriande det vore om långsamma leveranser fick bli en grej igen. Inte för att logistiken är dålig, utan för att någon medvetet har valt att vänta. Så: Samla ihop köpen. Samfrakta. Låt impulsen hinna dö ibland. Att skicka en människa tur och retur med ett läppglans är inget annat än ett logistiskt vansinne. Vad tänker ni? Hör av er till julia@breakit.se.
