Kriget i Ukraina har förändrat säkerhetsläget för Sverige i grunden. Från att ha varit ett neutralt land har vi gått med i försvarsalliansen Nato och anslagen till militären har ökat rejält de senaste åren. Men om det är något som kriget lärt oss, så är det att störst och flest inte alltid är bäst. Det gäller att vara smart också. Det har svenska entreprenörer förstått och därför växer nu en ny svensk försvarsindustri fram, fylld av innovationer – framför allt runt drönare. Men Försvarsmakten har tidigare varit långsam med utveckling, främst för att man inte har velat chansa med oprövad utrustning i skarpt läge. Nu vill regeringen att tiden från innovation till det som kallas förmåga, alltså att vapnet eller skyddet kan användas, kortas. “Kriget i Ukraina visar att innovationsförmåga har blivit en operativ förmåga och att nya lösningar kan utvecklas på veckor eller månader, inte år”, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben i ett pressmeddelande. “Den som snabbt kan identifiera ett behov, bygga en lösning och införa den i sitt krigsförband får ett avgörande övertag.” För att nå det här målet får Försvarsmakten i uppgift att införa en funktion som “ska öka förmågan att snabbare identifiera, utveckla och införa nya lösningar som möter Försvarsmaktens operativa behov”, som det står i pressmeddelandet. Försvarsmakten har det övergripande ansvaret för att genomföra uppdraget. Försvarets Materielverk, Totalförsvarets Forskningsinstitut och Verket för innovationssystem (Vinnova) ska också bidra till uppdraget med sina respektive kompetenser.
