“Hur mycket omsätter egentligen den globala bevakningsindustrin per år?” Jag ställer frågan till Google Gemini efter att jag träffat personerna bakom Surwera på Magasin X ute i Frihamnen i Stockholm. Jag vill försöka förstå vilka krafter som snart sätts i spel, kanske redan i höst när det unga bolaget på allvar släpper ut sina bevakningsrobotar på fältet. “Tittar man fem år framåt kommer bevakningsindustrin inte att se ut som idag eller som den gjort de två senaste decennierna. Vi vill pusha den förändringen, och vi vill leda den förändringen. Och vi vet att vi kan få det att hända redan idag”, säger Koray Amico Kulbay, vd och medgrundare. Smarta robotar istället för vakter av kött och blod kommer inte bara att bli billigare. De kommer även kunna bevaka på tider och platser där den mänskliga versionen har begränsningar. “Alla bevakningsbolag vi har pratat med, och vi har pratat med typ alla, har varit tydliga med att de vill ha detta. De förstår att de annars riskerar att bli som Nokia när Iphone kom”, säger Casper Augustsson Savinov som också är grundare. Det är med andra ord mycket som står på spel och svaret från Gemini på den inledande frågan lyder 2000-3000 miljarder kronor per år. Nu är det såklart inte säkert att nybildade Surwera kommer att kunna kapa åt sig ens en nano-andel av den där summan. Det är inte ens säkert att bolaget kommer att vara en huvudaktör i den förändringen. Men det går heller inte att utesluta. Och i så fall blir det mot nästan alla odds. SÅ RUNDADES CSN Såväl Koray Amico Kulbay som Casper Augustsson Savinov är uppväxta i förorter till Stockholm. De kommer från familjer som inte haft några kontakter med, eller kunskaper om, entreprenörsvärlden. Koray Amico Kulbay berättar att han som barn drömde om att bli kock. Han besökte livsmedelsprogrammet på gymnasiemässan, men blev snabbt hänvisad till naturlinjen när han glatt berättade att han gillade matematik allra bäst. “Och jag tittade alltid på Mythbusters efter att jag gjort mina läxor. Jag förstod sen att det var något sådant jag ville göra, men jag visste inte ens vad en ingenjör var”, säger han. Casper Augustsson Savinov hade liknande upplevelser under sin uppväxt och anledningen till att de trots allt startade ett bolag var helt och hållet pragmatisk. När de pluggade på KTH (systemteknik och robotik) extraknäckte de så mycket hos drönar- och robotbolag att studiestödet hängde löst. “Vi visste inte vad en juridisk person innebar, men vi tyckte att det lät som något som CSN inte borde bry sig om”, säger Casper Augustsson Savinov och skrattar. Konsultuppdragen blev fler och fler, och det ena ledde till det andra. Efter perioder på drönarbolagen Nordluft och Flox Robotics bestämde sig duon för att gå vidare med ett eget produktbolag. “Vi började titta på olika vertikaler, och vi såg att det fanns ett stort behov av vakter i bevakningsindustrin – samtidigt som vår kompetens saknades. Och vi vet att vi kan bygga fungerande robotsystem”, säger Koray Amico Kulbay. BJÖD IN SIG SJÄLVA De började prata med människor i branschen och någon sa att det där med patrullerande robotar inte går att lösa. Då blev duon ännu mer triggad. “Båda vill alltid göra saker som egentligen ligger lite för högt för oss, alltså sådant som får oss att ta nästa steg. Den bästa känslan är att titta på ett stort berg, och man undrar hur man ska ta sig upp där”, säger Casper Augustsson Savinov. De visste att det skulle uppstå tekniska problem. Med de var samtidigt övertygande om de skulle kunna lösa dem. Farhågorna var snarare att de helt saknade kontakter och kunde “absolut noll” om företagande. Begrepp som finansiering och ekosystem ledde bara till nya frågor. Sensommaren 2025 bestämde de sig för att ta reda på svaren. “Vi gick på alla event vi kunde hitta. Vi gick till och med in på event som vi inte var bjudna till. Vi pratade med alla vi träffade och ställde alla frågor. Vad är en VC? Vad är ett term sheet?”, exemplifierar Koray Amico Kulbay. De hade en regel: Varje person de träffade skulle leda till minst två nya möten. Det skapade en snöbollseffekt och de fick kontakt med Terra Labs-grundaren Peder Stahle och Vois medgrundare Filip Lindvall. Några månader senare ringde Kry-grundaren Fredrik Jung Abbou upp och ville prata. Utöver goda råd fick Surwera 3 miljoner kronor i finansiering från personer i det nyetablerade nätverket. Den summan har hjälpt bolaget att ta de första, stapplande stegen. Nu är det snart dags för robotarna att vandra ut i världen. ROBOTAR I SKOLBÄNKEN Hittills har de, robotarna alltså, mest fått se Frihamnen i Stockholm. Börsoperatören Nasdaqs gamla lokaler har blivit Surweras testanläggning och i de gigantiska utrymmena har bolagets prototyper patrullerat, ramlat, fastnat och faktiskt även misshandlats – allt för att försöka ta reda på vad som kommer att hända i skarp drift. “Det pågår två race i världen just nu, ett för AI och ett för robotar. Vi befinner oss i skärningspunkten”, säger Koray Amico Kulbay när han ombeds förklara varför bolaget finns och vad det ska göra. Utvecklingen på robotfronten har gått snabbt under de senaste åren och de olika typerna – robothundar, humanoider, drönare och så vidare – är överlag mycket mer stabila i drift än vad de var för inte alls så länge sedan. Surwera har därför, grovt förenklat, kunnat koncentrera sig på två saker: Se till att robotarna får tillräcklig intelligens för att kunna sköta ett bevakningsuppdrag (“AI-lagret”) samt se till att de kan integreras i bevakningsbolagens nuvarande system (“orkestreringslagret”). Det senare handlar exempelvis om att kunna ta emot instruktioner samt skicka meddelanden till kundernas larmcentraler. “Vårt bolag är som en yrkeshögskola för robotar. Men vi är också kirurger som opererar in en hjärna”, sammanfattar Casper Augustsson Savinov. Den där hjärnan ska användas för att kunna tolka en mängd olika typer av situationer som en ronderande robot kommer att möta. “En robot från oss kan man se som en pratande, rörlig kamera som kan förstå sin omgivning”, säger Casper Augustsson Savinov. “Är det ett hot som närmar sig på det aktuella området? Eller är det en situation där roboten ska försöka ta reda på mer innan man skickar in ett meddelande till larmcentralen? Man vill ju inte att roboten skickar onödiga larm och tar upp resurser”, fyller Koray Amico Kulbay i. Som lekman är det lätt att tänka att väktare bara är till för att stoppa tjuvar. Men uppdraget kan även handla om helt andra saker, till exempel att upptäcka bränder på en soptipp eller avvisa ofarliga, men obehöriga, personer från en viss plats. “Tänk att en person befinner sig nära stängslet runt ett kraftverk. Då kommer en robothund eller en drönare att närma sig och verbalt fråga vad personen gör där. Om den svarar ‘plockar svamp’ kommer roboten säga att det inte är tillåtet och att personen måste avlägsna sig, annars kommer den att larma”, illustrerar Koray Amico Kulbay. Hur mycket i ett sådant scenario är fortfarande science fiction idag? “Ingenting”, svarar grundarna i mun på varandra. VAKTER PÅ MOUNT EVEREST – DYGNET RUNT Det finns minst ett par, tre omvärldsfaktorer som talar för bolaget. Säkerhetsläget har försämrats, antalet skyddsobjekt växer varje år och bevakningsbolagen skriker efter arbetskraft. “Det är väldigt få platser som har väktare dygnet runt. I de flesta fall kommer en väktare och tittar fem, tio minuter per natt. Vad händer under resten av tiden? Det är då problem uppstår”, säger Koray Amico Kulbay. Telemaster som är placerade i obygden utsätts inte sällan för skadegörelse. Där är det omöjligt att ha mänskliga väktare dygnet runt. Men en drönare kan vara där alla timmar året runt och den skulle, understryker Surweras grundare, dessutom kunna ladda sig själv. “Man skulle kunna ha bevakning uppe på Mount Everest och man hade inte behövt skicka dit någon människa mer än var sjätte månad för att göra lite service”, sammanfattar Casper Augustsson Savinov. Drönaren hade kunnat följa efter sabotörerna 20 meter ovanför marken och den tanken leder till behovet av lagar och föreskrifter. Det finns nu ett regelverk på plats, men det finns andra saker som dröjer från myndighetshåll. “Att använda drönare för ett helt industriområde eller runt ett kärnkraftverk vore perfekt. Det är tillåtet och tekniken går att lösa, men det är ett par års väntetid för tillstånden”, säger Casper Augustsson Savinov. Bolaget har kommit på en drönarlösning som går snabbare att få tillstånd för och Surwera jobbar nu ihop med bevakningsbolaget Rapid i vad parterna kallar ett “innovationsprojekt”. Nu fintrimmas tekniken med fokus på att robotarna, oavsett form, ska kunna integreras i kundernas verksamhet och system. Under andra halvåret är tanken att de ska vara ute i skarp drift. FÖRST SVERIGE, SEDAN EUROPA Självförtroendet hos entreprenörerna är påtagligt. “För att erövra den svenska marknaden har vi det vi behöver”, säger Koray Amico Kulbay. Det finns även en europeisk ambition och Surwera håller nu på att utöka teamet, sakta men säkert. Bolaget kommer att behöva genomföra en större finansieringsrunda, men grundarna vill inte nämna belopp eller tidtabell. Var ligger de största riskerna för er? “Det kommer såklart att komma problem, men vi kommer att lösa dem”, svarar Koray Amico Kulbay. På tekniksidan är de övertygade om att de är förbi krönet. “Vi hade noja för någon månad sedan vad gäller lokalisering inomhus. Men nu har vi kommit så långt på den fronten att jag kan sova. Jag tänker inte på det längre. Det funkar tillräckligt bra nu”, säger Casper Augustsson Savinov. Breakit gjorde under besöket i Frihamnen inte någon fullständig teknisk utvärdering. Men demo-roboten, som är lite märkt av ett hårt liv på sistone, hälsar “Martin från Breakit” välkommen. Efter instruktioner från operatören följer den efter mig i den stora lokalen tills jag lyckas gömma mig bakom en pelare. “Ibland kan man bli lite trött på roboten. När vi sitter och utvecklar kan han komma in och säga att vi har det stökigt och föreslå att vi ska städa”, berättar Casper Augustsson Savinov. Det märks att de är uppslukade av entreprenörsäventyret och av att få fram något som kan vända upp och ned på en mångmiljardbransch. Arbetsdagar som övergår till arbetsnätter verkar inte vara ovanliga. “Det var ju det här jag drömde om – detta är ju Mythbusters”, säger Koray Amico Kulbay.
