Innovation uppstår när någon skapar något som tidigare inte existerat. Verkligt nya idéer sker sällan genom förfining, uppskalning eller effektivisering av det som redan finns. Mänsklig kreativitet innebär ofta ett språng in i det okända vilket kräver riskbenägenhet. Var finns egentligen de nya idéerna idag? I The Death and Life of Great American Cities beskriver stadsplaneringskritikern Jane Jacobs hur nya idéer ofta uppstår i miljöer i marginalerna snarare än i redan etablerade och ekonomiskt säkrade miljöer. Hennes mest kända formulering är: “New ideas must use old buildings.” I sådana miljöer är människor ofta friare att ta risker eftersom de ännu inte byggt upp större kapital som måste bevaras. Samtidigt tvingas de fortfarande improvisera och hitta lösningar på problem som påverkar deras vardag. > Nya idéer uppstår sällan i homogena miljöer I Sverige kan en sådan miljö vara socioekonomiskt utsatta områden. Där finns det dessutom människor med en mängd olika kulturella bakgrunder på en och samma plats vilket gynnar kreativitet eftersom det är kopplat till friktionen som uppstår när olika erfarenheter möts. Nya idéer uppstår nämligen sällan i homogena miljöer där alla tänker likadant. Nyligen besökte en av Nordens största reklambyråer vår stiftelse Juice på jakt efter nya talanger. Vi arbetar som inkubator för kreatörer och genomför insatser för att minska skuldsättningen bland unga. Vår målgrupp är primärt från socioekonomiskt utsatta områden. Jag frågade byrån varför de sökte sig just till oss och fick svaret i ett mejl att: “För att vi letar efter talang med andra kulturella bakgrunder som kan tänka nytt kring design”. De rekryterade tre personer. I vårt arbete där vi just nu sprider 100.000 exemplar av vår bok Dina 20 miljoner och genomför vår föreläsning om ekonomisk läsförståelse i fler än 40 socioekonomiskt utsatta områden, har vi bara under det senaste året mött cirka 700 ungdomar. Det vi har märkt är att många av dessa har affärsidéer de vill bolla. Vi har hört idéer om allt från appar och produktinnovationer till sociala företag och samhällstjänster. Många har aldrig gjort verklighet av sina idéer eftersom de fastnat i skuldfällor eller lever med ekonomisk stress. Vi ser ofta hur potentiell innovation går förlorad på det sättet. > Många har aldrig gjort verklighet av sina idéer eftersom de fastnat i > skuldfällor SCB och internationella jämförelser visar att svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i hela EU, samtidigt som kreditkulturen vuxit snabbt bland unga. “Köp nu, betala senare”-lösningar har suddat ut gränsen mellan konsumtion och skuldsättning. Nästan en halv miljon svenskar har skulder hos Kronofogden. Minderårigas skulder har ökat med alarmerande 62 procent jämfört med ett år tidigare och personer med invandrarbakgrund är dessutom kraftigt överrepresenterade hos Kronofogden med hela 64 procent. Skuldsättningens orsaker är många och socialt komplexa. Men här och nu nämns “Köp nu, betala senare”-tjänster hos Klarna återkommande av de unga vi möter som den praktiska ingången till att skuldsättningen började. Krediterna är snabba, användarvänliga och närvarande i vardagen vilket riskerar att accelerera och öka frekvensen av skuldsättningen. Sveriges Konsumenter är en av dem som har kritiserat bolaget för att styra användare mot kreditlösningar. > Techbolagen kan sägas skapa en slags sektoriell självkannibalism Av allt att döma har vi kanske byggt ett samhälle som i högre grad producerar konsumenter och riskundvikande människor än innovatörer och entreprenörer. Sveriges fintech-sektor är i världsklass samtidigt som den kreditkultur den sprider riskerar att minska handlingsutrymmet hos den generation som ska bygga nästa våg av svenska bolag. Techbolagen kan sägas skapa en slags sektoriell självkannibalism. Svenskarnas höga skuldsättning riskerar att hämma samhällets hela innovationspotential på sikt, och för ett land som gärna beskriver sig självt som ledande inom innovation borde det här vara en betydligt större fråga än vad det är idag. AMETIST AZORDEGAN, social entreprenör och journalist
