"Det fångade mig direkt, helt ärligt." Martin Blomberg skyndar sig mellan möten längs med Stockholms gator när Breakit når honom på telefon. “Bolaget jag driver idag kom till på grund av effektiv altruism”, säger startupgrundaren, som till följd av intresset för rörelsen nyligen själv även givit ett löfte – “the pledge” – om att donera en viss procent av allt han tjänar vid en framtida exit. Och han är inte ensam i den svenska techsfären om att ha blivit frälst av fenomenet, som tidigare främst har förknippats med tunga namn i Silicon Valley och i vissa fall kallats för ”techelitens religion”. Vi tar det från början. *** Den filosofiska och sociala rörelsen effektiv altruism, ofta förkortat “EA”, växte fram omkring millennieskiftet, med Oxford-forskarna Will MacAskill och Toby Ord som frontfigurer. Utgångspunkten var bland annat ett tankeexperiment från filosofen Peter Singer, som gick ut på att med hjälp av evidens komma fram till var kapital kan göra effektiv nytta. “Rörelsen växte fram inom organisationen Giving What We Can, där det bland annat konstaterades att det finns stora skillnader i kostnadseffektivitet mellan olika typer av välgörenhetsorganisationer”, säger Karim Jebari, filosof och forskare på Institutet för framtidsstudier, när Breakit når honom på telefon. “Man menade att det var mycket viktigare att veta hur kostnadseffektivt en viss åtgärd är, alltså hur mycket gott man kan göra per krona, än att bry sig om huruvida organisationen har 90-konto.” Genom att bli medlem i Giving What We Can avlade man ett löfte – en så kallad “pledge” – om att skänka åtminstone tio procent, eller en viss andel, av sin inkomst till effektiva välgörenhetsorganisationer och samtidigt uppmuntra andra att göra samma sak. > Det ändrade EA-kulturen ganska mycket Idéerna spreds till Silicon Valley och till en krets som var anhängare av Less Wrong, ett forum med fokus på rationellt tänkande, där AI-forskaren Eliezer Yudkowsky var en central person. “Rörelsen effektiv altruism vann snabbt mark på grund av att många i Silicon Valley, som var knutna till Less Wrong, gick med. Det ändrade EA-kulturen ganska mycket, och fokus försköts från jämförelser av olika typer av biståndsorganisationer och frågan om var det går att göra störst nytta, till AI”, säger Karim Jebari. “Och EA-perspektivet på AI handlar främst om att förhindra superintelligent AI från att bli ett hot mot mänskligheten. Det kunde man i sin tur göra genom att donera till Less Wrong, eller till organisationer knutna till forumet, och skänka pengar till bland annat AI-forskning.” Sakta men säkert kom EA, särskilt inom techsfären, att i högre grad handla om existentiella risker, teknologi och teknologiska lösningar än om bistånd till organisationer med andra inriktningar. *** Tillbaka till den svenska techsfären, nutid. Magnus Hambleton, partner på VC-firman byfounders, snubblade över EA-rörelsen när han upptäckte det redan nämnda forumet Less Wrong omkring 2012. “Effektiv altruism är inget nytt i Sverige”, konstaterar han när Breakit når honom på telefon. Men att det bubblar kring EA är tydligt. “Det som har hänt de senaste åren är att effektiv altruism har fått enorm hävstång, både här och internationellt, eftersom så många av grundarna bakom AI-labb som OpenAI, Anthropic, Google Deepmind och xAI finns i den här rörelsen.” “Sam Altman läste och skrev i samma kretsar som Less Wrong och skrev bland annat en essä 2015 om att AGI (Artificial General Intelligence, redaktionens anm.) kommer vara den farligaste tekniken som mänskligheten någonsin uppfinner. Han startade OpenAI nio månader senare med Elon Musk, som också varit väldigt influerad av Less Wrong”, säger Magnus Hambleton. (Mer om de stora techjättarna kommer vi till). Han menar att effektiv altruism skulle kunna kallas den viktigaste rörelsen i världen, “eftersom personerna som äger framtiden är involverade.” > Effektiv altruism har fått enorm hävstång, både här och internationellt Rörelsen kring effektiv altruism har i sin tur gett upphov till ett stort paraply av organisationer som vill verka för att skapa så stor nytta som möjligt. Bland dem finns organisationer som fungerar som förmedlare mellan personer och effektiva välgörenhetsaktörer, som redan nämnda Giving What We Can. Ytterligare en är brittiska Founders Pledge, som grundades 2013 och lanserades i Sverige tre år senare. Den sistnämnda riktar sig särskilt till bolagsgrundare och investerare, som inte nödvändigtvis alltid har en hög lön, men som skulle kunna tjäna större summor genom att sälja innehav i bolag längre fram. Med det sagt är rörelsen effektiv altruism och organisationer som Giving What We Can och Founders Pledge inte samma sak. Bland entreprenörer som intresserar sig för EA är det däremot inte ovanligt att de också vänder sig till en organisation för att avge en pledge, berättar Magnus Hambleton. “Jag tog en ‘Giving What We Can’-pledge 2019, som innebär att jag årligen ska donera minst 10 procent av min årsinkomst till effektiva välgörenhetsorganisationer”, säger han. “Nyligen tog jag även en ‘pledge’ genom organisationen Founders Pledge. Den innebär att jag som riskkapitalist ska donera en viss procent av det jag tjänar, alltså en del av min carried interest, när byFounders gör en exit från något av våra portföljbolag.” Att kalla honom för en EA-entusiast är snudd på en underdrift. Och han är inte ensam. I den svenska techsfären har fenomenet fått mer uppmärksamhet främst tack vare två framstående profiler: Lovable-grundarna Anton Osika och Fabian Hedin, menar Magnus Hambleton. “Anton har hållit på med effektiv altruism jättelänge, och man kan säga att vi lärde känna varandra genom EA. Vi träffades genom några gemensamma kompisar, men vi klickade genom att prata om den här typen av saker”, säger investeraren, som var först med att backa Lovable. I den senaste finansieringsrundan, i december 2025, värderades bolaget till hela 60 miljarder kronor. “Både Anton och Fabian har signerat Founders Pledge och ska donera 50 procent av pengarna de får vid en exit från Lovable”, säger Magnus Hambleton. Lovable-grundarnas pengar ska gå till välgörenhet med fokus på att säkerställa att övergången till superintelligent AI sker på ett sätt som gynnar mänskligheten, har Anton Osika tidigare sagt till Forbes. > Rörelsen är nästan lite som en religion eller kult, men utan nackdelen att man > behöver tro på sjuka grejer På Founders Pledges webbplats listas organisationens medlemmar som har ”valt att offentliggöra sitt löfte – sin pledge – för att inspirera andra entreprenörer”. Förutom Anton Osika nämns Niklas Adalberth, en av Klarnas medgrundare samt grundare av Norrsken. Josefin Landgård, medgrundare av Kry, Hanna Moisander, grundare av Deb och styrelseordförande för miljardbolaget Lager 157, samt Andon Labs-grundaren Lukas Petersson dyker också upp. Erik Byrenius, grundare av Onlinepizza och partner på VC-firman Mudcake och Soundcloud-grundaren Eric Quidenus-Wahlforss finns och med i uppställningen. Det gör även Emil Wasteson, tidigare vd för organisationen Effektiv Altruism Sverige och grundare av konkursade Hooked Foods, samt Stockholmsbaserade Aida Lutaj, grundare av Legitify, ett bolag som tidigare var knutet till Antler, för att nämna några. “Det finns en viss typ av person som dras till sånt här – man tänker på ett visst sätt och gillar att använda teknik för att försöka göra världen så bra som möjligt. Rörelsen är nästan lite som en religion eller kult, men utan nackdelen att man behöver tro på sjuka grejer”, säger Magnus Hambleton. Måste man avge ett sådant här löfte, en pledge, till en organisation? Räcker det inte att bestämma sig för att donera en viss summa per år eller vid en exit? “Jo, absolut. Men att göra en ‘pledge’ inför andra är väldigt kraftfullt, och det faktum att det är väldigt pinsamt att gå emot något man sagt högt skapar en forcing-funktion.” “Jag tror också att det är bra att ta en ‘pledge’ för att det sprider ordet och får fler att haka på. Folk inom tech identifierar sig väldigt mycket med andra och ser upp till folk, speciellt grundare.” Finns det inte en risk att grundare bara bygger sin image genom en pledge och sedan smiter från sitt löfte? “Det finns alltid en risk, för avtalen är inte juridiskt bindande. Men jag tror att det känns som ett svek, inte minst mot sig själv, om man inte står vid sitt ord, särskilt när man sagt det högt inför ett stort nätverk”, säger Magnus Hambleton. Hur följs det upp att en grundare som tagit en pledge genom en organisation faktiskt donerar? “Det beror på organisationen. Giving What We Can mejlar till exempel och följer upp en gång om året, varpå jag fyller i uppgifter om hur mycket jag har tjänat, hur mycket jag har donerat och till vilka organisationer.” “Jag vet inte vad som skulle hända om jag inte svarade på deras mejl, eller inte donerade något. Men jag har svårt att tro att de skulle gå ut med det publikt, om någon som gjort en pledge inte donerat.” > Det finns en viss typ av person som dras till sånt här Sedan han började donera 2019 och fram till idag har han skänkt bort omkring 500.000 kronor till olika ändamål, berättar han. En del av pengarna har bland annat gått till ”Against Malaria Foundation”, som delar ut myggnät i subsahariska Afrika för att minska barnadödligheten till följd av malaria. “Jag har valt organisationer som jag litar på kommer att utföra det de vill göra, baserat på rapporter från andra organisationer som monitorerar dem. Jag känner inget behov av att sätta mig in i mer detaljer, utan jag litar på att de gör sitt jobb.” *** Vi återvänder till Martin Blomberg, grundare och vd för Agteria. Startupen, som ska reducera utsläpp från kossor, har tidigare backats med nästan 85 miljoner kronor av Norrsken, Mudcake och Industrifonden. Enligt det senaste offentliga bokslustet, som sträckte sig till slutet av 2024, hade startupen ännu ingen omsättning, och ett minusresultat på 7,5 miljoner kronor. Entreprenören blev frälst av rörelsen 2021 och grundade bolaget två år senare, inspirerat av EA:s budskap, berättar han. “Jag deltog på konferenser om effektiv altruism i såväl London som New York och ville lära mig så mycket som möjligt, eftersom jag tycker att rörelsen ligger väldigt nära många av mina egna core values – att maximera sin impact”, säger han. “När jag började prata om det här för fem år sedan så var reaktionerna jag fick av karaktären ‘vad fan snackar du om?’ Men nu är det tydligt att fler intresserar sig för EA och jag tror att det kommer att öka.” > Jag vill återinvestera i de nya bolagen längre fram och av den anledningen > vill jag inte donera för mycket Anledningen? Att han tror att många unga entreprenörer faktiskt bryr sig om världen. “Den generationen vill göra något som får dem att känna en stor meaningfulness. Och det handlar ju egentligen om hur man kan maximera sin impact.” Han tar en kort paus innan han fortsätter. “Sedan jag skrev på och blev medlem i Founders Pledge är jag med i en Whatsapp-grupp med andra från Norden som också gjort det, och det är många som är med.” Tror du att det finns personer som tar en pledge bara för att komma in i nätverket? “Jag är en sjukt optimistisk människa, så nej, jag tror inte det. Man ser nog ganska tydligt om en person skulle ta en pledge av den anledningen, och jag har inte fått några sådana vibbar”, säger Martin Blomberg, som tidigare studerat medicinsk bioteknik samt varit med och grundat startupbolagen Seajust och Uptide. Entreprenören tog ”founders pledge” genom organisationen med samma namn tidigare i år. En viss procent av det han tjänar vid en eventuell framtida exit ska alltså doneras, enligt avtalet han signerat. Kontakten med organisationen förmedlades via stiftelsen Gates Foundation, grundad av Microsoft-miljardären Bill Gates, efter att Martin Blomberg tidigare i år utsågs till en av stiftelsens så kallade “Goalkeeper Champions”. “Jag vill bygga fler bolag, och jag är långt ifrån klar den dagen jag gör en exit från Agteria. Jag vill återinvestera i de nya bolagen längre fram och av den anledningen vill jag inte donera för mycket”, säger han samtidigt som han berättar att han inte vet exakt vad den framtida donationen ska gå till. *** Zoomar vi ut från den svenska techsfären och in på Silicon Valley, radar flera tungviktare upp sig bland EA-anhängarna: Dustin Moskovitz, en av grundarna bakom Facebook, och Skype-grundaren Jaan Tallinn har enligt The Wall Street Journal lovat miljardbelopp – i dollar – till forskning om effektiv altruism. Men åsikterna om rörelsen skiljer sig inom techeliten, och det är långt ifrån alla som är frälsta av rörelsen. Bland kritikerna finns Marc Andreessen, medgrundare av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, och Garry Tan, vd för den prestigefulla startup-inkubatorn Y Combinator, dit flera svenska entreprenörer antagits. Den sistnämnde har exempelvis skrivit följande i ett inlägg på X: “Det är viktigt att människor använder stora förmögenheter för att skapa starka institutioner som faktiskt bidrar till större välstånd, i stället för att förstöra samhället genom godhetssignalering (översatt från “virtue signaling”). Effektiv altruism är den mest lömska formen av mästrande låtsasarbete för den professionella, överutbildade klassen.” Det finns fler exempel än så på hur rörelsen splittrat techsfären. I november 2023 sparkades Sam Altman som vd från Open AI, bolaget bakom ChatGPT. Enligt The Wall Street Journal influerades kuppen, leddes av bolagets chefsforskare och styrelseledamot Ilya Sutskever, av effektiv altruism och rörelsens åsikter om att utvecklingen av artificiell intelligens går för snabbt. > Personer i styrelsen ansåg att de ursprungliga målen inte längre stod i fokus” “Open AI hade flera styrelserepresentanter med koppling till EA-rörelsen och som höll hårt på syftet med att Open AI grundades från början: att utveckla avancerad AI på ett sätt som skulle gynna hela mänskligheten, och inte drivas av ett vinstintresse”, säger Karim Jebari, filosof och forskare på Institutet för framtidsstudier, till Breakit. “Sam Altman gick från att hålla fast vid idén om att vara en icke-vinstdrivande organisation till att kommersialisera verksamheten. Det ledde till att personer i styrelsen ansåg att de ursprungliga målen inte längre stod i fokus”, säger han. Som bekant var Sam Altman tillbaka som vd några dagar efter att han avsattes. Styrelseledamöterna som deltagit i kuppen ersattes, enligt WSJ. “Problemet med EA-rörelsen i det här fallet var att man hade väldigt hög tilltro till att ett privat företag i Silicon Valleys hyperkapitalistiska och konkurrensutsatta ekosystem kunde bevara någon form av icke-vinstmaximerande motiv”, säger Karim Jebari. Än pågår diskussioner om Open AI:s tidigare uttalande syften. I april i år inleddes en rättegång mellan Sam Altman och Elon Musk. Den sistnämnde vill att 130 miljarder dollar ska överföras från OpenAI, alltså det vinstdrivande bolaget, till dess icke-vinstdrivande gren. Tesla-vd:n, som var med och drog igång Open AI, menar att bolaget ska ha svikit sina principer. *** Ytterligare en av entreprenörerna i den svenska techsfären som hakat på “the pledge” är Dennis Landfors, medgrundare av AI-bolaget Normain. “Jag har tidigare varit ideellt engagerad och alltid tyckt att det är fint att ge till andra utan att förvänta sig att få någonting tillbaka”, säger han när Breakit ringer upp. “Med Normain lever jag min dröm, men jag har inte så mycket tid över till annat. När jag hörde talas om Founders Pledge tyckte jag att det lät fint att kunna lova att ge goodwill framöver, utan att man har pengar att ge nu”, säger han och berättar att han gjorde en "pledge" genom organisationen tidigare i år. Hur hörde du talas om “the pledge”? “Det pratas om det i mina kretsar. Det kan nog ha varit min vän Anton Osika som nämnde det för mig första gången”, säger Dennis Landfors som menar att det är “up and coming” att lova att donera pengar vid en framtida exit. “Det finns ett ökat intresse för att skapa impact. Jag tror att det beror på att vi som jobbar med AI funderar mycket på vad total disruption innebär, och diskussionerna i den inre cirkeln (bland techentreprenörer, redaktionens anm.) i Stockholm handlar om att förstå hur snabbt utvecklingen går och hur världen ser ut om några år.” > Det finns ett ökat intresse för att skapa impact Vad vill du att dina pengar ska gå till? “Om Sverige som nation ska vara med och konkurrera på en global marknad, framförallt nu när AI disruptar i princip allt vi känner till, måste vi kunna attrahera de bästa och utbilda de bästa.” “Så jag kommer att vilja att pengarna går till utbildning, exempelvis som en donation till Chalmers och Studentkåren, där jag själv har studerat. Det är ingen effektiv välgörenhetsorganisation, men det är något jag känner starkt för”, säger han och berättar att han även vill att en viss del av kapitalet ska skänkas till insatser för ökad hälsa och longevity. *** Som nämnt ovan har även Lukas Petersson, grundare av Andon Labs, som ligger bakom vad som beskrivs som “världens första AI-cafe” i Stockholm, anslutit sig till Founders Pledge, och alltså lovat att donera en viss andel av det han tjänar vid en framtida exit. Grundaren, som är baserad i USA och som antogs till Y Combinator 2024, blev medlem för ungefär ett år sedan. I ett meddelande till Breakit skriver han att han ville avge löftet “eftersom andra kommer att behöva pengarna mer än jag”. Tror du att det finns personer som tar “the pledge” i syfte att bygga sitt eget varumärke? "Ja, säkert, men jag tror inte att det är majoriteten. Jag anar en gnutta cynism i frågan och tror inte att det är bra att sprida sådan cynism. Vi ska inte avskräcka folk från att göra gott”, skriver grundaren, som listar medlemskapet i Founders Pledge som en av sina erfarenheter i den egna Linkedin-profilen. “Det gör jag för att ge dem gratis reklam. Det är ju bra för världen om fler gör det”, skriver Lukas Peterson. *** Det har inte bara stormat kring EA en gång inom techsfären. Det hårdaste slaget mot rörelsen var inte redan nämnda Open AI, utan härvan kring Sam Bankman-Fried, grundare av kryptobörsen FTX, som 2023 dömdes för omfattande bedrägerier. “Han använde EA som en plattform för att legitimera sig själv och många av hans investerare backade honom just för att han använde sig av EA:s varumärke, och han lovade att donera massiva summor längre fram i tiden”, säger forskaren Karim Jebari. “Så han fick väldigt högt anseende i Silicon Valley, delvis tack vare EA-varumärket.” > Han lovade att donera massiva summor längre fram i tiden Time har tidigare rapporterat om att ledare inom rörelsen varandes för Sam Bankman-Fried innan hans fall. Tidskriften skriver att varningarna avfärdades innan de tog emot tiotals miljoner dollar från Sam Bankman-Frieds egen välgörenhetsfond till “ändamål kopplade till effektiv altruism.” När FTX kollapsade var det samma ledare som uttryckte upprördhet och ovetskap, skriver Time. Bland dem fanns EA-frontfiguren Will MacAskill, som tog till orda på X: ”Jag vet inte vilken känsla som är starkast: min fullständiga ilska mot Sam – och kanske andra? – för att ha orsakat så stor skada för så många människor, eller min sorg och mitt självhat över att ha gått på det här bedrägeriet”, skrev han på plattformen, enligt Time. Efter att Sam Bankman-Fried dömts fick EA-rörelsen, föga förvånande, en rejäl smäll. “Det är väl inte så konstigt om folk inte vill identifiera sig som effektiva altruister, när EA blev förknippat med Sam Bankman-Fried”, säger Karim Jebari. Ligger det inte i farans riktning att rörelsen används för varumärkesbyggande, som Sam Bankman-Fried gjorde? “Jo, men det finns säkert även många grundare som har en altruistisk läggning. Men det ena behöver inte utesluta det andra, man kan både vara altruistisk, tycka att det är viktigt, och samtidigt se det som en möjlighet till att få tillgång till inflytelserika riskkapitalister, eller andra högt uppsatta personer.” *** I Sverige finns, förutom grundare som hakat på rörelsen, Effektiv Altruism Sverige. Vd:n Ysaline Bourgine de Meder beskriver organisationen som den svenska gren av rörelsen, och berättar att den fungerar som ett nätverk som vill öka medvetenheten om EA. “Målet är att fler ska förenas kring idéer om hur vi kan göra mest nytta med de resurser vi har”, säger Ysaline Bourgine de Meder när Breakit ringer upp. Det gör den svenska organisationen främst genom karriärcoachning för att hjälpa personer att utveckla sina färdigheter och i längden bidra till att lösa samhällsproblem. Effektiv Altruism Sverige arrangerar även olika typer av event för att samla likasinnade. > Målet är att fler ska förenas kring idéer om hur vi kan göra mest nytta med de > resurser vi har “Vi samarbetar bland annat med stiftelsen Norrsken, som är väldigt inriktad på att skapa impact genom tech. Vi har exempelvis tidigare arrangerat ett event i deras lokaler med fokus på hur fler kvinnor ska göra karriär inom AI.” Den svenska organisationen finansieras av vad Ysaline Bourgine de Meder beskriver som "rörelsens samordnare”: Center for Effective Altruism, grundat av bland annat Will MacAskill, alltså frontfiguren för EA. “De finansierar lokala och nationella EA-grupper samt andra program, som till exempel karriär-bootcamps. De sitter på alla resurser som sammanfattar hur man gör gott och hur man får största möjliga effekt, och de bygger EA-communityt genom lokala och nationella grupper.” “De anordnar även internationella konferenser för att sammanföra människor och uppmuntra dem att starta egna organisationer eller hitta yrkesroller inom dessa områden.” Hon berättar också att Effektiv Altruism Sverige har nära kopplingar till Founders Pledge, som hon menar är en del av samma ekosystem. "Medan Founders Pledge ger entreprenörer verktygen att göra gott genom löften om donationer till effektiva välgörenhetsorganisationer, sprider EA Sverige kunskap om dessa organisationer och ger råd till personer som vill arbeta för dem." > Vi lider av en svår maktkoncentration Ysaline Bourgine de Meder menar att EA “definitivt” har tagit fart i den svenska techsfären de senaste åren. “Jag tror att anledningen till att att EA blir alltmer populärt inom tech, och inte minst inom AI, är att vi lider av en svår maktkoncentration: några amerikanska företag skapar de mest kraftfulla AI-modellerna som samhället använder, men väldigt få av oss förstår hur de här modellerna fungerar”, säger hon. “Många tech- och AI-entusiaster försöker förstå tekniken och vill försäkra sig om att den används för goda syften och inte skadar demokratin eller allmänheten i stort.” *** Tillbaka till Karim Jebari. EA bubblar i techsfären i Stockholm – kan rörelsen bli lika populärt som tidigare? “Det är möjligt att EA-rörelsen får ett uppsving igen. Det finns fortfarande ett intresse för sådana här frågor, inte minst när det gäller AI och existentiell risk med utvecklingen”, säger han. “Samtidigt har AI-boomen lett till många nya miljardärer som vill göra någonting med sina pengar. Så det finns absolut möjlighet att det kommer in nytt kapital i rörelsen.” Hur vet man att EA-rörelsen verkligen gör nytta? “Svårt att säga.”
