Resiliens beskrivs ofta som något som ska byggas inför framtida kriser. Men flera av talarna till Resilience Summit lyfter en annan bild: de mest kritiska systemen är inte framtida – de är redan här, redan i drift och redan djupt integrerade i både samhälle och näringsliv. Det handlar i praktiken om beroenden i flera lager – från rymdbaserad infrastruktur och digitala system till globala leverantörskedjor – som tillsammans formar hur robusta moderna samhällen faktiskt är. Det här är system som sällan diskuteras som en helhet, trots att de i praktiken hänger ihop. Ett av de mest konkreta exemplen finns i rymdinfrastrukturen, som redan är en grundbult i allt från logistik till energisystem. Men förståelsen för vad det innebär strategiskt är ofta begränsad. “Kritisk infrastruktur använder GPS för tidsstämplar, logistikkedjor bygger på satellitnavigering och elnät synkas via rymdbaserade tidssignaler. Det här är inte framtid, det är daglig drift. Samtidigt öppnar space tech upp för nya affärsmodeller och försprång. Min erfarenhet är att få bolag har kartlagt sina rymdberoenden eller vad det innebär strategiskt, och det är där gapet finns idag”, säger Linda Lyckman, strategisk rådgivare inom rymd och kritisk infrastruktur samt grundare av SpaceVantagePoint. Hon menar att resiliens måste vävas in i strategin från början, snarare än att läggas på i efterhand, och betonar vikten av att bolag verkligen förstår sina rymdberoenden och kan vända dem till fördelar. “Det handlar både om risk och möjlighet. De bolag som kartlägger det här tidigt kan både skydda sig bättre och skapa försprång genom bättre data, snabbare beslut och effektivare verksamhet. Det är där nästa konkurrensfördel byggs.” Här blir resiliens mindre en teknisk fråga och mer en fråga om strategisk förståelse av beroenden. Den bilden återkommer i diskussionen om digital suveränitet. “Begreppet digital suveränitet används ofta, men ganska slarvigt på olika nivåer. Det som diskuteras för lite är verklig suveränitet – alltså faktisk nationell och organisatorisk rådighet över data, infrastruktur och kritiska funktioner. Det gäller inte minst identiteter, där vi idag i hög grad är beroende av utländska aktörer utanför vår egen kontroll, vilket i praktiken påverkar både säkerhet och handlingsfrihet", säger Fredrik Sidmar, vd på Telia Cygate. Det är en diskussion som rör sig bortom teknikval – och in i frågan om vem som faktiskt kontrollerar samhällsbärande funktioner. GLOBALISERINGENS DOLDA SÅRBARHET Men beroendena slutar inte i det digitala eller rymdbaserade lagret, de fortsätter in i den fysiska industrin och de globala leverantörskedjorna. De osynliga systemen handlar nämligen inte bara om digital infrastruktur. Även den fysiska industrin bygger på globala kedjor som få har full överblick över. “Vi tenderar att mäta i antalet enheter som levereras från fabrik till försvarsmakt. Mer fokus måste läggas på de leverantörskedjor som fabriken har då nästan allt som levereras har halvledare, jordartsmetaller eller sprängämnen från Asien, då är vi fortfarande inte självförsörjande och Iran-kriget påminner oss dagligen om att globala transportleder snabbt kan störas ut”, säger Joakim Sjöblom, vd på Swebal. Det flyttar perspektivet från enskilda produkter till hela kedjor – och vad som händer när de bryts. I förlängningen handlar det om hur beredskap faktiskt byggs. “Totalförsvaret är också oerhört mycket större än det militära försvaret, det är helt avgörande att ha en beredskap för att kunna bedriva sin verksamhet även vid kris eller krig”, säger Joakim Sjöblom. De här frågorna, bland många andra, står i centrum när näringsliv, försvar, teknik och kapital samlas på Resilience Summit i Stockholm den 27 maj. Endast ett fåtal biljetter återstår. Boka plats här. __ Huvudpartner: Nordic Air Defence Partners: Space, Nørdsnipe, Front Ventures
