Universitetskanslersämbetet (UKÄ) släpper nu en ny rapport över disciplinärenden på universitet och högskolor för 2025. Siffrorna bekräftar det många av oss i techvärlden redan misstänkt: studenterna har för länge sedan omfamnat AI, men skolsystemet hänger inte med. För första gången är otillåten användning av AI-verktyg den vanligaste orsaken till att studenter varnas eller stängs av. Under 2025 varnades eller stängdes 851 studenter vid svenska lärosäten av för AI-fusk – en enorm ökning från 237 studenter året innan. Sedan UKÄ började mäta detta 2023 har ökningen varit smått ofattbara 688 procent. Samtidigt rasar det så kallade traditionella plagiatet med 44 procent. Varför kopiera en gammal text när ChatGPT kan skriva en helt ny? Undertecknad medverkade i P1 Morgon på torsdagsmorgonen för att diskutera just detta, och nedan är ungefär vad jag sa. En hel del av detta är sannolikt gammal skåpmat för den inbitna Breakit-läsaren, men jag bjuder ändå på vad en sammanfattning. KATT- OCH RÅTTALEKEN ÄR REDAN FÖRLORAD Det är föga förvånande att utvecklingen ser ut som den gör, givet hur rasande mycket starkare AI-modellerna blivit bara de senaste åren. Det stora problemet nu är att lärosätena försöker lösa detta med föråldrade metoder. Skolan förlitar sig i hög grad på mjukvara som ska flagga AI-genererad text. Men sanningen är att det inte går att slå fast med säkerhet om en text är skriven av en maskin eller en människa. De här modellerna är redan i dag lika skickliga på att skriva som vi är, och vet man hur man promptar kan man runda flaggningssystemen lätt. För varje år som går kommer AI-modellerna dessutom bli ännu smartare. Att lärare blir bättre på att identifiera "AI-markörer" hjälper inte när systemen ständigt ligger steget före. Vi måste komma ifrån tänket att vi ska bygga allt högre murar mot fusket. SÅ VAD ÄR LÖSNINGEN? Om vi utgår från premissen att vi aldrig med säkerhet kan veta om en inlämnad text är skriven av studenten eller en AI, måste vi tänka om helt kring hur kunskap examineras. Här är mina förslag till lösningar för att säkerställa att bedömningarna förblir rättvisa: * Låsta salstentor: Det låter kanske omodernt att gå tillbaka till papper och penna, men oavsett om det görs analogt eller via säkra, digitala provsystem i klassrummet är principen densamma. Med strypt uppkoppling och låsta skärmar stannar AI-fusket utanför dörren. * Muntliga examinationer: Det går inte att fejka förståelse i realtid. Fler prov behöver ske via samtal där läraren kan testa djupet i studentens kunskap. * Hybrid-modellen: Låt studenterna skriva uppsatser och använda vilka verktyg de vill – men betyget sätts baserat på ett avslutande muntligt förhör där de måste försvara och förklara sina slutsatser. FRÅN FUSKVERKTYG TILL SUPERKRAFT Samtidigt som vi måste strama åt examinationerna, får vi inte kasta ut barnet med badvattnet när det kommer till inlärningen. AI är det tveklöst mest kraftfulla inlärningsverktyget i mänsklighetens historia. Istället för att en lärare ska räcka till för en klass på 30 elever, har nu varje student en extremt kunnig ämnesexpert i fickan. För studenter som vill använda AI på rätt sätt – utan att fuska – finns det enorma möjligheter: * Bollplank: Använd AI för att skissa på dispositioner och strukturera idéer innan du skriver själv. Be den quiza dig på dina egna anteckningar. * Djävulens advokat: Låt AI:n argumentera emot dina teorier för att hitta hål i resonemangen och vässa dina egna argument. * Privatläraren: Be AI:n förklara komplexa koncept utifrån dina anteckningar tills du verkligen förstår. Kort sagt: skolan måste sluta leka fuskpolis med mjukvara som inte funkar. Låt studenterna maxa AI-verktygen när de pluggar, och fimpa uppsatsmodellen helt när det är dags för examination. LÄS MER: För farlig för världen? Allt du behöver veta om Anthropics nya Claude Mythos Missa inte Breakit AI-day 22 april. Begränsat antal platser – läs mer och säkra din plats här.
