När Breakit i slutet av 2025 listade landets e-handlare med de bästa marginalerna så stack en aktör ut bland alla mode-, skönhets- och inredningsbolag. Familjeföretaget Västerbottenssåpa, med bas i Vilhelmina, har på kort tid gått från 6 till 116 miljoner i omsättning. Och det med en affärsidé som bygger helt på en cirkulär modell. ”Bakgrunden till bolaget knyter direkt an till mentaliteten jag fick med mig från min gammelfarmor. I stället för att kasta bort saker och köpa nytt kan man göra om dem. På hennes tid var det absolut nödvändigt, men i modern tid har vi vant oss vid att allt ska vara nytt, produceras linjärt, användas och sedan slängas. Vi vill få folk att tänka ett varv till”, säger Sara Idenfors. ”DET DUMMASTE JAG HAR HÖRT TALAS OM” Nu har gammelfarmor Fredrikas hundra år gamla recept på såpa blivit till en produkt som sprids viralt i sociala medier. Fabriken i Vilhelmina växer och sysselsätter idag 30 personer. Lokala restauranger skickar sin förbrukade frityrolja, som på bara några timmar förvandlas till en hållbar rengöringsprodukt. Ett perfekt exempel på en cirkulär ekonomi. Men långt ifrån alla trodde på idén från början. LÄS MER: Se alla hyllade produkter från Västerbottenssåpa ”När vi startade fabriken och sökte investeringsstöd blev jag uppringd av en person som sa att ’det här var det dummaste jag har hört talas om, det förstår du väl själv att det inte kommer att gå?’. Om man vill förändra invanda mönster måste man vara beredd på att möta den sortens attityder. För det visade sig att det visst går, och att man visst får göra så här. Efter den upplevelsen har vi fått ett jättebra stöd från alla håll”, berättar Sara Idenfors. ”HAR BYGGT ETT HELT NÄTVERK AV CIRKULARITET” I dag söker restauranger och hotell själva upp Västerbottenssåpa. ”Till en början knackade vi på och förklarade vad vi ville göra med deras restprodukter, och vi fick ibland tjata litegrann. Nu har så många hört talas om vad vi gör, så det blir lättare att presentera konceptet. De skickar sin olja och får tillbaka rengöringsprodukter, vilket skapar ett kretslopp i den egna verksamheten. Vi har byggt ett helt nätverk av cirkularitet med våra samarbetspartners.” Hon hoppas att allt fler bolag kommer att se potentialen för cirkularitet i den egna verksamheten – för att kunna bidra till en förändring på riktigt. Till företag som vill bli mer cirkulära har hon ett par tips: * Analysera era produktflöden ”Vad är det ni tar in och vad är det som går ut från ert bolag. Vad blir över och vad kan ni göra med det? All produktion har restprodukter som det troligtvis går att göra någonting annat av. För oss började det med att vi såg hur mycket frityrolja som blev över. I stället för att skicka i väg den tog vi tillvara på den och förädlade den till en ny produkt”, säger Sara Idenfors. * Låt en expert göra en klimatberäkning ”De första klimatberäkningarna vi gjorde var ganska grova. Sedan anlitade vi en expert från ESAM som såg över verksamheten. På så sätt kan man ta stora kliv ganska snabbt, eftersom de har kontakter i alla möjliga branscher som kan innebära en synergi med er verksamhet. En hållbarhetsexpert kan hjälpa er att hitta lönsamma modeller. I dag har vi på Västerbottenssåpa en egen hållbarhetsstrateg med examen i miljövetenskap, men vi samarbetar fortfarande med ESAM”, säger Sara Idenfors. * Kom ihåg att cirkularitet kan höja er lönsamhet ”Historiskt har det tyvärr funnits en mentalitet att allt som har med miljövänlighet och hållbarhet att göra ska vara ideellt. Om det ses som hemskt och fult att tjäna pengar på hållbarhet så kommer ingen förändring att ske. För att vi ska klara de globala klimatmålen så måste det gå att tjäna pengar på cirkulära produkter. Det ska inte vara ett ’straff’ och något som man måste göra”, säger Sara Idenfors. LÄS MER: Det här är Västerbottenssåpa
