“Maktens flaskhals.” Ja, det är så stiftelsen Allbright kallar vd- och ordförandeposter i näringslivet. Vägen från att vara mellanchef till att ta plats i den högsta ledningen är snävare för kvinnor. Kvinnan slår i glastaket igen och igen och igen. Även om det sakta går framåt, så är det fortfarande en skev könsfördelning som råder i korridorerna på svenska bolag. Almis senaste styrelsekartläggning som gjordes 2025 visar att bara 16 procent av över 122.000 undersökta aktiebolag har jämställda styrelser och att 15 procent har en kvinna på ordförandeposten. LÄS MER: Almis jämställdhetsrapport läggs på is: “Fokus på annat” När Allbright i fjol sammanställde jämställdheten i börsbolagen i Danmark, Norge och Sverige visade det ännu en dyster verklighet. Danskarna är allra sämst på att rekrytera kvinnor till ordföranderollen – endast tre procent är kvinnor. Boven i dramat sägs vara danskarnas traditionella tänk om vilka som ska bära ansvaret för hem och barn. Därefter kommer Norge på 8 procent och Sverige på 10 procent. “På maktposterna händer det inget. Det är pinsamt låga siffror, särskilt eftersom kvinnorna under de senaste åren ökat i styrelserna som helhet. Kvinnor släpps in i styrelserummen, men stoppas innan klubban når deras hand”, säger Amanda Lundeteg, vd på Allbright, och tillägger: “I nuvarande takt kommer det ta decennier innan jämställda ordförandeposter blir verklighet.” “MÄN ÅTERVINNER MÄN” För fjärde året i rad gör nu Breakit vår stora styrelselista – i år med 499 kvinnor. I år tar vi fasta på kvinnornas väg till ordföranderollen i en bolagsstyrelse, den yttersta makten. En styrelseordförande har en central roll i ett aktiebolag och är som en naturlig länk mellan ägarna, styrelsen och bolagets vd. Förutom att leda styrelsearbetet och se till så att ledamöterna sköter sina uppgifter, så ska en ordförande bland annat agera bollplank åt vd:n, kunna värdera vd:ns arbete och introducera nya ledamöter. “Ordförande är inte bara en symbolisk roll utan den som sätter tonen, håller i ägardialogen, och ofta har stort inflytande över vd-tillsättning. Man kan diskutera vem som påverkar mest – vd eller ordförande? Även om vd:n bestämmer riktningen så är ordföranden en tung post”, säger Amanda Lundeteg på Allbright. Hur mycket tid man lägger ner när man fattar klubban i ett bolag är såklart olika (börsnoterade bolag kräver mest). Men som en tumregel brukar man räkna med att ordföranden lägger ner två till tre gånger så mycket tid som en vanlig ledamot. Kontakten med vd:n är ofta den största “tidstjuven”. Amanda Lundeteg har sina idéer om varför ordförandeposten allt oftare innehas av en man. “Rollerna reproduceras inom samma etablerade nätverk. Det finns ett begränsat antal personer som man känner till som har tagit sig upp till en viss nivå och det innebär en låg risk att utse dessa till ordförande. Det ligger också i dessa mäns intresse att fortsätta vara aktuella.” Amanda Lundeteg konstaterar syrligt att “män återvinner män”. “Det är ingen brist på relevanta kvinnor. Det är bara det att det är snävt från rekryteringshållet och i valberedningar, där det finns en klick män i olika nätverk som blir top of mind. Om bolaget går dåligt har de ändå andra meriter att stå på. Kvinnor får inte den chansen lika ofta.” Fler kvinnor i valberedningar har dessutom visat sig främja mer jämställdhet i styrelserna. “Antagligen för att kvinnor är mindre biased gentemot andra kvinnor och för att kvinnor har fler kvinnor i sina nätverk.” “BLI BÄTTRE PÅ STYRELSEUTVÄRDERING” Forskning visar att jämställda styrelser (40-60 procents fördelning) har positiva effekter på företagets resultat. Men det verkar inte riktigt hjälpa. Så vad är lösningen? Amanda Lundeteg, som tidigare har suttit i Dramatens styrelse, tycker att vi ska kika mer på de statliga bolagen och myndigheterna. “Där har man arbetat långsiktigt, transparent och med tydliga förväntningar på jämställd representation. Resultatet är betydligt jämnare könsfördelning, även på ordförandeposter.” Staten har sedan 1988 redovisat könsfördelningen i myndigheternas styrelser och insynsråd och på det sättet fått en mer jämn fördelning. Här var 49 procent av alla styrelseordföranden kvinnor 2025. Sverige har tidigare föreslagit en kvoteringslag – men beslutat att köra på självreglering. Annat är det i grannlandet Norge där man sedan 2008 tvingat alla börsnoterade bolag och statligt ägda företag att minst 40 procent av styrelsens medlemmar skulle vara av det underrepresenterade könet. Andelen kvinnor har snabbt ökat efter det. De statliga bolagens styrelser utvärderas kontinuerligt. “På Dramaten var styrelseutvärderingen en integrerad del av arbetet. När en mandatperiod närmade sig sitt slut genomfördes samtal med både ordförande och ledamöter. De följde upp hur arbetet hade fungerat, vilka kompetenser som var önskvärda framåt. Det kändes gediget och strukturerat.” Spridningen på kompetens i styrelsen är också otroligt viktig. “När vi tittar på börsbolagen är det många ledamöter med samma erfarenhet. Det kan vara sju ekonomer från Handelshögskolan.” Amanda Lundeteg skickar också med en passning till rekryterarna, alltså de bolag som på uppdrag av olika företag hittar ordföranden och ledamöter till styrelsen. “De har absolut blivit bättre. Men rekryterarna sitter fortfarande i knäet på kunderna. Man presenterar säkra kandidater och det finns en beroendedynamik. Även om de presenterar en kvinna som den bäst lämpade, så låser sig kunden lätt vid att “Anders” är rätt, för att Anders påminner om mannen som tidigare hade posten.” Hur ska de göra då för att undvika att trampa någon på tårna? “Till syvende och sist är det ändå rekryterarens ansvar att kunden väljer rätt kandidat, så de måste stå på sig mer och våga utmana kunden – även om det innebär att de riskerar att tappa kunden.” Vad tänker du om att lagstadga för att få det mindre mansdominerat? “Det tåget har gått i Sverige. Vi är ju uppe på nästan samma nivåer som Norge så det mest önskvärda vore såklart om näringslivet kunde nå dit av eget maskineri. Jag skulle hellre se att vi kvoterade föräldraförsäkringen, det vill säga viga fler månader till pappor, det kommer få betydande effekter på kvinnors karriärmöjligheter.” Är din uppfattning att bolag har jämställdhet som en prioriterad fråga idag? “På ordförandeposten, nej. Om man pratar jämställdhet i styrelsen, delvis ja. Vissa bolag gör jobbet och drar upp kvinnoandelen, medan andra smiter undan.” Så, vi har konstaterat att könsfördelningen i svenska styrelser och på ordförandeposten är skev. Var kommer vi vara om tio år? “Om tio år bör vi ha uppnått 50/50 i styrelserna, utvecklingstakten nu talar trots allt för det. Ordförandeposten däremot, det lär dröja. Men förhoppningsvis får vi en acceleration även på den posten i takt med att fler kvinnor dundrar in i styrelserummen”, säger Amanda Lundeteg. LÄS MER: Nybörjarguide: Så blir du en het styrelseledamot
