Jag har läst regeringens AI-strategi. Alla 24 sidor varav 9 sidor är bilder. Det mest avslöjande är inte vad som står i den. Det är att den kunde vara vilken digitaliseringsstrategi som helst från det senaste decenniet. Byt ut "AI" mot "digitalisering" och dokumentet kunde ha skrivits 2015. Det borde skrämma oss. Regeringens egen ambition är tydlig: Sverige ska vara topp tio i världen inom AI. Bäst i världen på AI i offentlig förvaltning. Det är ingen modest målsättning. Det är den typ av formulering som kräver att allt annat i dokumentet matchar. Ingenting gör det. Ordet "agent" förekommer inte en enda gång. AI-agenter, system som autonomt utför hela arbetsflöden, fattar kedjebeslut och verkställer utan mänsklig handpåläggning, omformar just nu näringslivets infrastruktur. Spotifys teknologichef Gustav Söderström har berättat att deras främsta kodare inte skrivit en rad kod sedan december. Agenter gör det åt honom. Det är inte en enskild framgångssaga hos en svensk techjätte. Det är början på en global lavin. Microsofts AI-chef Mustafa Suleyman menar att i princip alla arbetsuppgifter som utförs framför en dator kan vara helt automatiserade inom 12 till 18 månader. Om han har rätt befinner vi oss inte i en gradvis förändring, utan i slutsekunderna av tjänstemannayrkets nuvarande form. Runt om i världen automatiseras de administrativa processer som den svenska staten fortfarande bygger hela myndigheter kring. I regeringens vision om att bli bäst i världen nämns detta inte ens i en fotnot. Det är som att skriva en transportstrategi 2005 och missa att vi alla snart kommer bära en uppkopplad superdator i fickan. Det finns vissa bra byggstenar. AI-verkstaden hos Försäkringskassan och Skatteverket är rätt instinkt. Implementeringsrådet som ska motverka överimplementering av EU-lagstiftning visar att regeringen förstått GDPR-fällan. AI-fabriken Mimer ger forskare beräkningskapacitet. Men att ha rätt byggstenar och fel förståelse för vad man bygger är värre än att inte ha börjat. Det skapar illusionen av handlingskraft. Dokumentet i övrigt avslöjar den svenska reflexen att möta revolution med administration. Över hundra myndigheter har fått "återrapporteringskrav". Tjugofem ska "redogöra för sin användning av AI". En molnpolicy ska utarbetas. Digg och Integritetsskyddsmyndigheten ska ta fram "vägledande riktlinjer". AI-verkstaden ska vara "fullt utbyggd 2030". Fyra år. För den som följer utvecklingen vet att fyra år i AI-tid är en geologisk epok. Räkna orden. Redogöra. Analysera. Förbereda. Utreda. Vägledande. Det är inte språket hos en nation som förstått vad som händer. Det är språket hos en nation som ännu inte gjort det. > En medelstor techstartup tar in mer i en Serie B-runda Och budgeten bekräftar det. 479 miljoner kronor för 2026. Ambitionen är bäst i världen. Budgeten är en projektansökan. En medelstor techstartup tar in mer i en Serie B-runda. Antingen menar man inte vad man säger, eller så förstår man inte vad det kostar. Inget av alternativen är lugnande. Strategin erkänner demografin korrekt: en växande andel äldre, en minskande andel i arbetsför ålder. Men den drar aldrig slutsatsen. Den nämner att AI kan "frigöra tid för patientmöten" som om vi talar om en mild effektivisering, inte ett systemskifte som redan pågår. För alla som bygger bolag i Sverige borde det här vara en varningssignal. Strategin beskriver en stat som vill bli er partner men som saknar tempo, mandat och mekanismer för att faktiskt vara det. Ni bygger agentekonomin. Staten skriver rapporter om den. Det gapet växer för varje kvartal. Det finns en mening i strategins förord som fångar allt: "Det har aldrig varit ett recept på framgång att bromsa sig in i framtiden." Statsministern skrev det själv. Resten av dokumentet gör ironiskt nog precis det. Om Sverige menar allvar krävs tre saker. * Utse en AI-minister med exekutivt mandat. Ingen äger den här frågan i regeringen på heltid. Ingen. Storbritannien har haft en AI-minister sedan 2023. USA har en särskild AI-rådgivare i Vita huset. Sverige har ett implementeringsråd som är rådgivande, inte beslutande. En person. Heltid. Mandat. Departement. Kvartalsvis redovisning, inte årsvis uppföljning. * Öppna statens AI-arbete för näringslivet. Inte som upphandling. Som medskapande. AI-verkstaden riskerar att bli ännu ett internt myndighetsprojekt bakom stängda dörrar. Vänd på det. Gör den till en öppen plattform där svenska techbolag testar, bygger och itererar tillsammans med staten. Ingen annan nation har den tilliten mellan sektorerna. Använd den. Det vore ett unikt svenskt drag i en kapplöpning där alla andra tävlar med pengar vi inte har. * Presentera en omställningsplan. Inte fler utredningar om kompetensförsörjning. En plan som kvantifierar: hur många administrativa roller automatiseras inom tre år? Vilka sektorer tar emot dem? Hela poängen med AI i offentlig sektor är inte att spara pengar. Det är att flytta mänsklig kapacitet från arbete som inte behöver vara mänskligt till arbete som måste vara det. Från process till människa. Den planen finns inte. Den som presenterar den äger debatten. Sverige lever på en berättelse om sig själv som innovationsnation. Vi pekar på Spotify, Klarna, Mojang. Men dessa bolag är frukten av ett modigt politiskt beslut: hemdatorreformen på 90-talet, som gav en hel generation tillgång till datorer innan någon kunde bevisa att det skulle löna sig. Det beslutet togs utan att förutsättningarna var perfekta. Utan utredning om kompetensförsörjning. Utan vägledande riktlinjer. Det togs för att någon förstod att den som väntar på att framtiden ska bli färdig aldrig kommer att forma den. AI-eran väntar på sitt motsvarande ögonblick. Den här strategin är inte det. Topp tio är inte en ambition man utreder sig till. Det är en position man tar. Arash Gilan är författare och vd för Viva Media. LÄS MER: Regeringen presenterar ny AI-strategi – här är viktigaste punkterna för techsektorn
