Häromdagen bekräftade Elon Musk att SpaceX förvärvar xAI och går vidare med planerna på datacenter i omloppsbana runt jorden. Beskedet markerar ett nytt skede i den växande rymdindustrin, där SpaceX redan innan var världens högst värderade privata företag. Allt fler techbolag ser rymden som nästa stora tillväxtområde. Inte bara för kommunikation och satellittjänster, utan för bland annat datorkraft, infrastruktur och energi. Att SpaceX nu vill skjuta upp uppemot en miljon satelliter visar hur snabbt branschen breddas. Samtidigt hamnar viktiga perspektiv i skymundan. Ett av dem gäller ljusföroreningar. I dag finns nästan 15000 aktiva satelliter, varav två tredjedelar tillhör Starlink. Redan nu påverkas astronomiska observationer och framtida megakonstellationer – planerade av både företag och nationer – skulle förstärka effekten avsevärt. En förändrad natthimmel skulle även påverka våra drömmande blickar ut i universum. Rymdskrotet är en annan fråga. Ju fler objekt runt jorden, desto större kollisionsrisk. Ett enda haveri kan skapa tusentals fragment och i värsta fall utlösa Kesslersyndromet, en ostoppbar kedjereaktion med enorm påverkan på både rymdmiljön och livet på jorden. Finansiella transaktioner, flygtrafik, väderprognoser och jordbruk är bara några samhällsfunktioner som i hög grad är beroende av satellitdata. Det finns också en geopolitisk dimension. När privata företag börjar agera i en skala som tidigare varit staters domän förändras maktbalansen i rymden. Flera länder satsar på egna satellitnätverk och konkurrensen kring framtidens rymdinfrastruktur tilltar. Och ju mer kritisk denna infrastruktur blir, desto mer sårbar blir den för attacker från illvilliga aktörer. Samtidigt är utvecklingen en naturlig del av den tekniska förflyttningen. Människan har länge byggt och förändrat sin omgivning. Bilvägar formade landskapet, flygtrafiken förändrade himlen. Rymden kommer också att påverkas. Det tar oss till frågan om teknologisk determinism, idén att teknikens utveckling fortskrider närmast av egen kraft. Men det är inte givet att varje teknisk möjlighet är ett steg vi bör ta. I slutändan handlar det mindre om att bromsa utvecklingen, utan mer om att förstå och vara med att forma den. Precis som med AI blir rymden snabbt en del av vår teknologiska vardag. Det är vår skyldighet att följa förändringarna med både nyfikenhet och eftertanke. Martin Sjögren, rymdentusiast och författare
