Miriam Grut Norrby menar i en debattartikel att Europas och Sveriges konkurrenskraft hämmas av för lite riskkapital. Artikeln bygger på ett centralt antagande som inte längre håller: att Europas (och Sveriges) innovationsproblem i första hand är ett kapitalproblem – vilket det inte är. För det första råder det ingen generell brist på kapital i Sverige för intressanta tillväxtbolag. För bolag med tydlig kundnytta, betalande kunder och internationell skalbarhet finns det gott om både inhemskt och internationellt kapital – i seed, Series A och ofta även senare faser. Men kapital är selektivt, inte knappt. DET VERKLIGA TILLVÄXTHINDRET: MARKNAD, INTE PENGAR För det andra – och viktigare – det verkliga tillväxthindret är marknad, inte pengar. Många europeiska och svenska bolag är tekniskt briljanta men kommersiellt omogna. Flera undersökningar bland annat från Chalmers pekar på det. Bolag i tidiga skeden får för lite stöd i att: • identifiera rätt kundsegment • paketera värdeerbjudanden • bygga försäljning tidigt • bevisa betalningsvilja på internationella marknader När detta saknas hjälper inte större fonder eller högre pensionsallokeringar. Kapitalet följer marknaden – inte tvärtom. Bolag som kan visa verklig efterfrågan och återkommande försäljning har sällan problem att resa kapital, oavsett geografi. USA:S FÖRSPRÅNG FÖRKLARAS INTE AV KAPITALVOLYM USA:s dominans handlar inte främst om kapitalvolym. Att ett enda amerikanskt VC-bolag kan resa mer kapital än hela Europas VC-marknad är slående – men missvisande som förklaringsmodell. Andreessen Horowitz är inte framgångsrikt för att det är stort; det är stort för att det konsekvent investerar i bolag som tidigt dominerar sina marknader. USA:s försprång ligger i dels en mer aggressiv go-to-market-kultur och att man arbetar för en tidig kommersialisering. ”INNOVATIONSKOLONI” – ETT FÖRENKLAT NARRATIV Europa försöker ofta lösa detta baklänges, genom att först skala kapitalstrukturer och sedan hoppas att världsledande bolag uppstår. ”Innovationskoloni” är ett bekvämt men förenklat narrativ. När europeiska bolag tar in amerikanskt kapital beror det sällan på tvång, utan på att amerikanska investerare bidrar med att nå marknader, bygger globala team och styrelser och arbetar på snabb uppskalning. Att huvudkontor, IP eller börsnotering hamnar i USA är ofta ett aktivt val från bolagens sida – för att marknaden, kunderna och tillväxten finns där. Det är ett symtom på att Europa inte är tillräckligt starkt som kommersiell slutmarknad, inte på att pensionskapitalet är för litet. PENSIONSKAPITAL KAN INTE KOMPENSERA FÖR BRISTANDE KOMMERSIALISERING Pensionskapital löser inte ett svagt ekosystem och att öka pensionsfonders VC-allokering med “10x” utan att samtidigt höja kvaliteten på bolagen och deras kommersiella mognad riskerar bara att blåsa upp värderingar och att förlänga livslängden på bolag utan marknadsacceptans. Det är inte riskaptiten som saknas i Europa – det är riskkompetensen i tidig kommersialisering. VAD SOM FAKTISKT SKULLE GÖRA SKILLNAD Det som faktiskt gör skillnad, om ambitionen är att bygga globala marknadsledare i Sverige och Europa, så behövs i första hand: • att rådgivare och inkubatorer fokuserar mindre på att producera investerarpitcher • att tidigt stärka sälj- och marknadsstöd i bolagen • att rådgivare och inkubatorer fokuserar mer på att hjälpa bolagen med försäljning och att bolagen kan nå sina marknader • att odla en kultur där intäkter värderas lika högt som teknik SLUTSATS: MARKNAD FÖRST, KAPITAL SEN När detta finns kommer kapitalet – inklusive pensionskapital – av sig självt. Europa lider inte av kapitalbrist – Europa lider av ett underskott på kommersiellt skalbara bolag. Att fokusera debatten på VC-allokeringar riskerar att bli en bekväm distraktion från det svårare arbetet, det vill säga att bygga bolag som faktiskt vinner marknader. Och där finns inga genvägar. MAGNUS HEINSTEDT, entreprenör, coach och rådgivare till tillväxtföretag med inriktning på bland annat finansiering LÄS MER: Sverige riskerar att bli en innovationskoloni – vi skapar bolag men äger dem inte
