Social mediejätten Meta uppskattade i interna dokument, som nyhetsbyrån Reuters tagit del av, att hela 10 procent av förra årets intäkter kom från bedrägerier och förbjudna varor. Det motsvarar alltså 16 miljarder dollar, ungefär 153 miljarder kronor. Gemensamt uppskattar Meta, enligt Reuters, att det på plattformarna Facebook, Instagram och Whatsapp visas 15 miljarder bedrägeriannonser som Meta klassar som "högrisk" varje dag. Trots att det, enligt Reuters, larmats internt på Meta i åtminstone tre år har sociala mediejätten inte lyckats med att få stopp på den stora mängden annonser om exempelvis bluffinvesteringar och bluff-ehandlare, förbjudna läkemedel och illegala kasinon. Dessutom ignorerade Meta, enligt dokumenten, 96 procent av användarnas anmälningar om bluffannonser under 2023. En stor del av dess bedrägerier laddas upp av misstänkta marknadsförare som flaggats av Metas interna vaningssystem, men enligt dokumenten förbjuder inte Meta några annonser om inte systemet är 95 procent säkert att annonserna utgör bedrägeri. I de flesta fall väljer Meta att ta ut högre annonspriser som "straff", skriver Reuters. Tanken är då att skräcka annonsörer från att publicera bluffannonser. Men det gör ju såklart också att Meta tjänar ännu mer pengar på just dessa annonser. "Om tillståndsmyndigheter inte tolererar att banker tjänar pengar på bedrägerier borde de heller inte tolerera att techbolag gör det", säger bedrägeriutredaren Sandeep Abraham, som tidigare jobbar som säkerhetsutredare på Meta, till Reuters. Metas talesperson Any Stone hävdar att de dokument som Reuters tagit del av ger en "selektiv bild som förvränger Metas inställning till bedrägerier och bluffannonser". Han hävdar också att Meta efter att ha gjort uppskattningen att 10 procent av intäkterna kan komma av bluffannonser efteråt har reviderats ned och att procentsatsen egentligen är mycket lägre. "Vi bekämpar bedrägerier och svindleri aggressivt eftersom användarna på våra plattformar inte vill ha sådant innehåll", säger Andy Stone till Reuters.
