Jag har suttit på båda sidor: som bolagsjurist i en VC-backad startup och som advokat och rådgivare till bolag och investerare. Jag har många exempel på när entreprenörer skjuter upp det juridiska tills det brinner och kanske redan är för sent. DEN JURIDISKA VERKLIGHETEN BAKOM STARTUPDRÖMMEN Vi pratar ofta om tillväxt, product-market-fit och traction. Mindre om ägande, ansvar och risk. Men den juridiska grunden är inte ett sidospår, utan något som entreprenörer bör tänka till kring från start. Jag ser samma misstag gång på gång: bolag som står utan aktieägaravtal när det uppstår konflikt i grundarteamet, investerare som oroar sig för att ägandet av IP inte är säkrat, okunskap om vad GDPR egentligen ställer för krav, eller AI-tjänster som utvecklas utan hänsyn till kommande lagstiftning. Det är små sprickor, men de riskerar att snabbt bli spränggropar när tempot ökar. Min inställning har alltid varit att juridiken inte ska bromsa innovation, utan skydda den. För att inte riskera att behöva bromsa behöver man dock veta vad och hur man ska prioritera. FEM VANLIGA JURIDISKA MISSTAG SOM KAN KOSTA DYRT Som rådgivare till entreprenörer och techbolag ser jag vissa återkommande juridiska misstag. Här är fem vanliga fallgropar – och vad de leder till: * Att acceptera kundens standardavtal Många startups är rädda för att förhandla och accepterar kundens inköpsavtal utan att anpassa det. Detta kan skapa problem med avtal som inte är så lätt att förvalta längre fram. Mitt råd är att stå på sig och kräva att man som leverantör tillämpar sitt eget standardavtal. * Otillräcklig hantering av immateriella rättigheter (IP) Det är avgörande att ha avtal som tydligt reglerar vem som äger IP, särskilt i anställnings- och konsultavtal. Otydligheter här kan försvåra både due diligence och framtida investeringar och kan i värsta fall leda till tvister längre fram, när IP:n utgör ett stort värde för bolaget. * Misstag i anmälningar till Bolagsverket Små administrativa misstag, som felaktigt ifyllda anmälningsblanketter till Bolagsverket, kan leda till jobbig administration och frustration. * Samägande av IP Att samäga IP-rättigheter kan låta bra, men kan snabbt bli en källa till problem och potentiella tvister. Det kanske verkar vara en förutsättning för att få till ett avtal med en samarbetspartner, men jag rekommenderar att undvika samägande av IP om det inte är extremt tydligt vem som bidrar med vad. Det riskerar att leda till stora problem när bolaget växer och det finns faktiskt andra sätt att avtalsmässigt hantera IP-rättigheter än just att samäga. * Att skjuta upp juridiska förberedelser inför investeringar Startups är ofta beroende av att få in externt kapital tidigt. Innan dess kanske man inte har hunnit (eller haft råd) att fokusera på juridiken. Men inför en större runda bör man se till att vara "finansieringsfähig” och visa att bolaget har ordning och reda på sina grejer – att väsentliga avtal är på plats och att ni exempelvis har tagit några steg på vägen mot att bli GDPR-compliant. * Låt juridiken bli en del av way of working Många av de mest framgångsrika techbolagen jag jobbar med har förstått att juridiken inte är ett nödvändigt ont. Den är ett verktyg för frihet. När strukturen är på plats kan man agera snabbt, växa tryggt och våga mer. Utan att trilla ner i ett svart hål. Att “bygga först och fråga sen” må fungera i produktutveckling, men inte nödvändigtvis när det gäller ägande, rättigheter och risk. Startupvärlden pratar ofta om “runway” och “burn rate”. Jag skulle vilja lägga till ett tredje begrepp: “legal readiness”. Vi behöver börja se juridiken för vad den egentligen är: en möjliggörare. Inte en broms. Inte en ren kostnad. Utan ett ramverk som gör att innovation faktiskt kan bli långsiktigt hållbart. Och för varje grundare som vågar ta juridiken på allvar från början – finns chansen att bygga något som inte bara växer snabbt, utan också håller länge. BÖRJA BYGGA BOLAGSJURIDISK FUNKTION TIDIGT Inventera din verksamhet och identifiera vilka legala KPI:er som är viktiga för just ditt bolag. Det ser olika ut beroende på affärsmodell, kundkrets och geografisk närvaro. Efter det handlar det om att prioritera: vad måste göras nu och vad kan vänta? Lägg tid och pengar på rätt saker. Juridiken är absolut inte det allra viktigaste i starten, men glöm inte bort att det är en bra försäkring för att växa hållbart – och för att slippa de mörkaste hålen. CECILIA MALMBERG FLODÉN, delägare på advokatbyrån Hansen
