Alla helgons dag står för dörren, en högtid som för många kan vara ett tillfälle att minnas anhöriga som har lämnat jordelivet. Med techjättarnas framfart finns kanske minnen av bortgångna personer kvar på sociala medier i större utsträckning än tidigare – och så även profiler på plattformarna som tillhör personer som inte längre lever. Nu visar en rapport från Internetstiftelsen att en klar majoritet, omkring 65 procent av internetanvändarna bryr sig om vad som händer med deras konton på sociala medier när de har gått bort. 18 procent bryr sig inte alls. “Väldigt många använder sociala medier och publicerar mycket om oss själva, och allt det lämnar spår efter sig”, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, till Breakit. Enligt rapporten vill 40 procent att data på deras sociala medier ska raderas efter deras bortgång, medan 24 procent vill att data ska sparas. “Yngre vill i högre grad än lite äldre att data ska sparas”, säger Björn Appelgren. 5 procent av de äldsta användarna, 20-,30- och 40-talister, vill leva kvar på sociala medier efter sin död, medan 45 procent av de yngsta användarna, som är 00-talister, också vill det. “Yngre har fötts in i en vardag som till mångt och mycket präglas av sociala medier, och de kanske har alla sina minnen där. Därmed blir plattformarna väldigt värdefulla för dem. Medan lite äldre kanske har sparat minnen i fysiska fotoalbum, eller på andra fysiska sätt.” Trots att de flesta bryr sig om vad som händer med deras sociala medier efter att de inte längre lever, har mindre än 10 procent upprättat instruktioner, eller ett testamente, om vad de vill ska hända med det digitala arvet. “Jag tycker att det här är intressant. Det kan ha att göra med att man kanske inte vet hur man ska göra”, säger Björn Appelgren. (En faktaruta om hur man kan gå tillväga följer längre ned). Han säger även att, med hänvisning till forskning, det om några decennier kommer att finnas fler profiler på Facebook som tillhör personer som har gått bort än personer som fortfarande är i livet. “Det är en intressant tanke, för det visar verkligen hur digitala våra liv har blivit. Vi gör inlägg om våra relationer, privatlivet och kanske till och med våra yrkesliv.” ”Det är spännande och samtidigt lite märkligt att tänka på hur användarupplevelsen av sociala medier kommer att vara, om de flesta konton tillhör döda personer.” Han säger även att han anser att det är en fråga om ansvar. “Vem ska ta hand om våra digitala spår och vårt digitala arv när vi inte längre finns? Jag har inget svar på det, men vill vi verkligen lämna det till techjättarna att bestämma vad som ska hända med det som vi efterlämnar efter oss digitalt?” Vad finns det för nackdelar med att en person finns kvar på sociala medier när den inte längre finns i livet? “Jag ska inte säga att man nödvändigtvis måste finnas kvar eller inte finnas kvar, utan det är en fråga om självbestämmande och kontroll över vad man själv vill lämna synligt för andra”, säger Björn Appelgren. “Men en negativ konsekvens kan vara att man dyker upp i sina efterlevandes flöden, och det kan ju kännas obekvämt för vissa.” Han menar att om en person inte har lämnat några instruktioner, eller upprättat ett slags testamente över sina digitala spår, kan det leda till konflikter mellan efterlevande anhöriga. Rapporten är en del av den större rapporten “Svenskarna och Internet”. Studien om hur svenskarna ser på sociala medier efter döden gjordes i januari i år och genomfördes med 2725 intervjuer bland den svenska allmänheten med personer som är över 18 år. Läs mer: Svenskar flyr från X – har tröttnat på Elon Musk Läs mer: Så använder din kollega AI på jobbet – för att ligga steget före dig
